Lärandet på arbetsplatserna

I lagen och förordningen om yrkesutbildning har man tagit in spelregler för alla parter. Till exempel avtalar man om utbildningsavtal alltid separat för varje examensdel och till utbildningsavtalet ska man foga den studerandes individuella kompetensutvecklingsplan. Utbildningsavtalet kan ingås också i anslutning till en helhet som är mindre än en examensdel eller för flera examensdelar. Av planen ska framgå de praktiska arbetsuppgifter genom vilka den studerande kan nå den kompetens som ställts som mål. De studerande får handledning och stöd på arbetsplatsen av både arbetsplatshandledare samt av lärare som utnämnts av utbildningsanordnaren eller en representant från annan utbildningsanordnare, ifall det finns befogade skäl. Befogade skäl för att utse en representant från an annan utbildningsanordnare kan vara t.ex. ifall den studerande kompletterar sitt kunnande i form av läroavtalsutbildning och man på heltid befinner sig på arbetsplatsen och utför praktiska arbetsuppgifter.

Med utbildningsavtal kan man i princip studera så mycket av examen som man vill, men arbetsplatsen kan inte anvisa vilka uppgifter som helst till den studerande. Den studerande är på arbetsplatsen för att lära sig de saker som avtalats om i den individuella planen, och han eller hon måste uttryckligen få syssla med arbetsuppgifter där man kan lära sig dessa saker. Därtill ska den studerande få handledning och stöd samt feedback om hur kompetensen utvecklas så att den utvecklas på överenskommet sätt.

Målet är att öka utbildningen som ordnas på en arbetsplats och att göra den mångsidigare. Avsikten är att den studerande kan skaffa sig kompetens på det sätt som passar honom eller henne bäst, t.ex. genom praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Utbildning som ordnas på en arbetsplats sker på basis av ett separat avtal mellan arbetsgivaren och varje studerande.

Den studerande har rätt att få sådan undervisning och handledning som gör det möjligt att nå kompetensmålen. Utbildningsanordnaren svarar för att det i den personliga utvecklingsplan för kunnandet (PUK) som utarbetas för den studerande finns en individuell plan för de handlednings- och stödåtgärder som den studerande eventuellt behöver. Därtill har utbildningsanordnaren som uppgift att följa upp hur den studerandes kunnande utvecklas.

PUK fogas alltid till avtal som gäller utbildning som ordnas på en arbetsplats. I läroavtalet eller utbildningsavtalet kan man också avtala om nödvändiga ärenden som kan gälla till exempel utbildningsanordnarens stöd till arbetsplatsen. Utbildningsanordnaren ger arbetsplatshandledaren och bedömaren av kunnandet anvisningar för deras uppgifter.

Läroavtalet grundar sig på ett tidsbundet arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, så en läroavtalsstuderande är samtidigt anställd. Den studerande betalas lön och arbetsgivaren får utbildningsersättning. Med läroavtalet kan man förvärva t.ex. allt kunnande som behövs för att avlägga examen, med andra ord kan läroavtalet göras på en gång för hela examen. Läroavtal kan också göras för en examensdel eller en helhet som är mindre än en examensdel.

En studerande som studerar med utbildningsavtal är inte i arbetsavtalsförhållande, dvs. han eller hon är en studerande och får inte lön. Arbetsplatsen får inte heller utbildningsersättning. Utbildningsavtal görs alltid separat för varje examensdel.  

Intresset för läroavtalsutbildning ökas genom att höja finansieringen för läroavtalsutbildningen till samma nivå som finansieringen för utbildning i läroanstaltsform. Detta sporrar läroanstalterna att även bygga nya studier enligt 2+1-modellen, där en del av studierna avläggs vid läroanstalten eller exempelvis som utbildning som grundar sig på utbildningsavtal och en del som läroavtalsutbildning.   

Det är utbildningsanordnarens uppgift att i PUK utgående från den studerandes mål och tidigare förvärvade kunnande planera innehållet i det kunnande som den studerande behöver och tidpunkten när det ska förvärvas.  Med andra ord grundar sig läro- eller utbildningsavtalets längd på innehållet i och den planerade längden för PUK.

Arbetsgivaren eller någon annan företrädare för arbetsplatsen deltar i utarbetandet och uppdateringen av PUK, om utbildningen ordnas som läroavtalsutbildning eller som utbildning som grundar sig på utbildningsavtal.

Utbildningsarbetsplatsen ska med tanke på utbildningen enligt examensgrunderna eller med tanke på PUK och ordnandet av yrkesprov ha tillräcklig produktions- och serviceverksamhet, nödvändiga arbetsredskap och en personal som är kompetent i fråga om yrkeskunskap, utbildning och arbetserfarenhet.

På den arbetsplats där utbildningen sker ska det för den studerande utses en ansvarig arbetsplatshandledare med tillräcklig yrkesskicklighet, utbildning eller arbetserfarenhet.

Utbildningsavtalets och läroavtalets olika förfaranden i fråga om utbildningsersättningen grundar sig också på att det ska finnas tillräckliga skillnader mellan dessa två avtalsformer så att utbildningsavtalet inte i någon situation ska tolkas som ett arbetsförhållande. En väsentlig skillnad handlar om ersättningarna som betalas till den studerande och till arbetsgivaren.

Därmed har utgångspunkten för den nya lagen varit att det i utbildningsavtalet inte betalas ersättningar till arbetsplatserna för kostnader som orsakas av utbildning som ordnas på arbetsplatsen.  I läroavtalsutbildning ska utbildningsersättning betalas om utbildningen bedöms orsaka kostnader för arbetsgivaren.

Utbildningsersättningen för läroavtalsutbildningen betalas till arbetsgivaren om läroavtalsutbildningen uppskattas orsaka kostnader för arbetsgivaren. I ett avtal mellan arbetsgivaren och utbildningsanordnaren kommer man överens om beloppet och betalningsplanen för utbildningsersättningen.

Vid bedömning av de kostnader som läroavtalsutbildningen orsakar för arbetsgivaren beaktas:

• nödvändigt förvärvande av sådan yrkesskicklighet eller sådant kunnande som förutsätts i examensgrunderna eller förvärvande av övrigt kunnande som förutsätts av yrkesutbildningen
• den studerandes kunnande och arbetserfarenhet samt
• eventuella handlednings- och stödåtgärder som den studerande behöver eller särskilt stöd som den studerande får.

I läroavtalsutbildning för en företagare kan utbildningsersättning betalas till en annan arbetsgivare eller person för kostnader som orsakas av handledning och rådgivning till den företagare som får läroavtalsutbildning.

Nej. Utbildningsersättningen betalas till arbetsgivaren om läroavtalsutbildningen uppskattas orsaka kostnader för arbetsgivaren.

Arbetsgivaren eller utbildningsavtalsarbetsplatsen:

• planerar och gör det möjligt för den studerande att förvärva yrkesskicklighet i arbetsuppgifter enligt den personliga utvecklingsplanen för kunnandet (PUK)
• planerar ordnandet av handledningen och utnämner en arbetsplatshandledare och andra personer som handleder lärandet och som har beredskap och resurser att sköta handledningsuppgiften samt utnämner en företrädare för arbetsplatsen som bedömare av yrkesprovet
• ser till att arbetsplatshandledaren och arbetsplatsens personal är medvetna om planer och arbetsuppgifter som anknyter till den studerandes läro- eller utbildningsavtal och/eller yrkesprov.

I utbildning som grundar sig på utbildningsavtal ska arbetsplatsen därtill följa upp hur den studerandes kunnande utvecklas, rapportera till utbildningsanordnaren om framskridandet och vidta åtgärder när kunnande enligt planen inte kan uppnås.

Utbildningsanordnaren

• svarar för ledningen av läroavtalsutbildningen och den utbildning som grundar sig på utbildningsavtal och för övervakningen av avtalen
• utnämner en ansvarsperson för den studerandes läroavtal som säkerställer att arbetsplatsen är lämplig för läroavtalet och yrkesprovet
• ser till att arbetsplatshandledarens handledningskompetens säkerställs och ger de uppgifter som behövs om den studerandes startläge
• stöder läroavtalsarbetsplatsen i genomförandet av läroavtalet och yrkesproven
• övervakar/ansvarar för att läroavtalsutbildningen ordnas enligt lagar och förordningar.

Om ett läroavtal eller utbildningsavtal hävs på de grunder som definieras i lagen, ska utbildningsanordnaren ordna möjlighet för den studerande att på något annat sätt förvärva det kunnande som ställts som mål i PUK.

Om studierätten avbryts tillfälligt så avbryts läroavtalsutbildningen eller utbildningen som grundar sig på utbildningsavtal under samma tid.

Ja. I samband med den personliga tillämpningen kan man på motsvarande sätt som i nuläget avtala om annat lärande på arbetsplatsen i praktiska arbetsuppgifter än läroavtalsutbildning eller utbildning som grundar sig på utbildningsavtal. I dessa fall uppstår inget särskilt handledningsansvar eller några andra förpliktelser för utbildningsanordnaren eller arbetsgivaren och därför behöver man inte göra ett separat avtal om lärandet på arbetsplatsen. Utbildningsanordnaren ansvarar inte för handledningen, innehållet, ledningen eller tillsynen i fråga om sådant lärande på arbetsplatsen, men ser dock till att om kompetens inte förvärvas på arbetsplatsen enligt de gemensamt uppställda målen så har den studerande möjlighet att förvärva den kompetens som saknas i utbildningsanordnarens övriga inlärningsmiljöer.

Arbetsplatshandledaren ska vara kompetent i fråga om yrkesskicklighet, utbildning eller arbetserfarenhet.

Arbetslivets representant som bedömer yrkesprovet ska ha tillräcklig yrkesskicklighet och tillräckligt kunnande i anknytning till den examen som ska avläggas och i synnerhet till den examensdel, det delområde av en gemensam examensdel eller den handledande utbildning som ska bedömas samt tillräcklig förtrogenhet med bedömning och grunderna för den examen som avläggs.

Utbildningsanordnaren ska introducera bedömare som företräder arbetslivet i bedömningen av kunnandet.

Utbildningsanordnaren svarar för ledningen av läroavtalsutbildningen och den utbildning som grundar sig på utbildningsavtal och för övervakningen av avtalen. Varje studerande har en utsedd ansvarig arbetsplatshandledare på arbetsplatsen. Handledaren styr den studerande i förvärvandet av kunnandet och ger feedback om hur kunnandet utvecklas.

Yrkesskicklighet och kunnande visas genom att praktiska arbetsuppgifter utförs i genuina arbetssituationer och arbetsprocesser (yrkesprov). Yrkesprovet bedöms av två bedömare, varav den ena representerar arbetslivet och den andra är en lärare eller av särskilda skäl någon annan företrädare för utbildningsanordnaren. Genom att ha två bedömare strävar man efter att bedömningen är arbetslivsorienterad och grundar sig på kunnandet och kriterier.

Arbetsgivaren eller någon annan företrädare för arbetsplatsen deltar i utarbetandet och uppdateringen av PUK till de delar som utbildningen ordnas som läroavtalsutbildning eller som utbildning som grundar sig på utbildningsavtal eller till de delar som kunnandet visas på arbetsplatsen.

Arbetsplatshandledaren ansvarar för handledningen av den studerande och deltar i planeringen, genomförandet och bedömningen av läro- eller utbildningsavtalet och påvisandet av kunnandet (yrkesprovet).

Arbetsplatshandledaren handleder den studerande målinriktat i enlighet med innehållet som planerats i PUK och ger respons om hur den studerandes kunnande utvecklas. Därtill samarbetar arbetsplatshandledaren i styrningen med läroanstalten, läraren och övriga anställda på arbetsplatsen.

Nej. I utbildning som grundar sig på utbildningsavtal får den studerande ingen lön eller kompensation. Ett stipendium kunde leda till att villkoren för ett arbetsförhållande uppfylls även om inget skriftligt avtal gjorts om detta.

Vid utbildning som ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter svarar arbetsgivaren eller den som tillhandahåller utbildningsavtalsarbetsplatsen för arbetarskyddet för den studerande i enlighet med arbetarskyddslagen (738/2002).

Utbildningsersättning betalas till arbetsgivaren om läroavtalsutbildningen uppskattas orsaka kostnader för arbetsgivaren. I ett avtal mellan arbetsgivaren och utbildningsanordnaren kommer man överens om beloppet och betalningsplanen för utbildningsersättningen.

Vid bedömning av de kostnader som läroavtalsutbildningen orsakar för arbetsgivaren beaktas

• förvärvande av sådan yrkesskicklighet eller sådant kunnande som förutsätts i examensgrunderna eller förvärvande av annat kunnande som utbildningen kräver
• den studerandes kunnande och arbetserfarenhet samt
• eventuella handlednings- och stödåtgärder som den studerande behöver eller särskilt stöd som den studerande får.

I läroavtalsutbildning för en företagare kan utbildningsersättning betalas till en annan arbetsgivare eller person för kostnader som orsakas av handledning och rådgivning till den företagare som får läroavtalsutbildning.

Utbildningsavtalet kan hävas ifall den studerande övergår till att  skaffa det kunnande som är målsättningen inom ramen för utvecklingsplanen för det individuella kunnandet i form av läroavtalsutbildning.

Om arbetsplatsen har efterfrågan på arbetskraft och lämpliga arbetsuppgifter rekommenderas det att man gör ett läroavtal för hela den tiden som kunnande inhämtas på arbetsplatsen så att man med ett avtal kan komma överens om allting.

Om den studerande ändå studerar på arbetsplatsen med ett utbildningsavtal kan han eller hon utföra avlönat arbete på utbildningsavtalsarbetsplatsen under sin fritid. För att de olika parternas ansvar och förpliktelser ska vara klara i sådana situationer är det viktigt att tidsmässigt skilja mellan utbildningen som grundar sig på utbildningsavtal och arbetsförhållandet.

I utbildning som grundar sig på utbildningsavtal utför den studerande på arbetsplatsen arbetsuppgifter som planerats i PUK under en arbetstid som fastställts för dessa uppgifter. Arbetsuppgifter som planerats i PUK ska kunna skiljas t.ex. genom en arbetsskiftsförteckning från arbetsuppgifter som den studerande gör på sin fritid i arbetsförhållande.

Arbetsgivaren ansvarar för att den iakttar arbetslagstiftningen och t.ex. arbetstiden enligt arbetstidslagstiftningen.

I arbetskraftsutbildning genomförs lärande på arbetsplatsen genom utbildningsavtal. Läroavtalsutbildning kan inte genomföras som arbetskraftsutbildning.

Ja. I samband med den personliga tillämpningen kan man på motsvarande sätt som i nuläget avtala om annat lärande på arbetsplatsen i praktiska arbetsuppgifter än läroavtalsutbildning eller utbildning som grundar sig på utbildningsavtal. Då kan arbetskraftsutbildningen periodiseras under anställningsförhållandets tid och den studerande kan återgå till arbetskraftsutbildningen efter anställningsförhållandet. I dessa fall uppstår inget särskilt handledningsansvar eller några andra förpliktelser för utbildningsanordnaren eller arbetsgivaren och därför behöver man inte göra ett separat avtal om lärandet på arbetsplatsen. Utbildningsanordnaren svarar inte för handledningen, innehållet, ledningen eller tillsynen i fråga om sådant lärande på arbetsplatsen. Utbildningsanordnaren ska dock se till att kompetensen som förvärvats på arbetsplatsen identifieras och erkänns som en del av utbildningen när den studerande återvänder till utbildningen, eller om kompetens inte förvärvas på arbetsplatsen enligt de gemensamt uppställda målen så ska den studerande ha möjlighet att förvärva den kompetens som saknas i utbildningsanordnarens övriga lärmiljöer.

Utbildningsanordnaren ska avtala med TE-byrån om en periodisering av arbetskraftsutbildningen. Den studerande ska alltså inte avsluta arbetskraftsutbildningen och börja den på nytt, utan den ska periodiseras på samma sätt som t.ex. under semestern. Under periodiseringens tid kan utbildningsanordnaren inte anmäla den studerande som grund för basfinansieringen för arbetskraftsutbildning. Dessutom ska den studerande med hjälp av ärendehanteringssystemet meddela TE-byrån om anställningsförhållandet och meddela sina löneinkomster till den som betalar ut arbetslöshetsförmånen (arbetslöshetskassan eller FPA). Om personen är sysselsatt på heltid i över två veckor har han eller hon inte rätt till arbetslöshetsförmån. Aktuell information om utbetalningen av arbetslöshetsförmån och eventuella väntetider efter avslutat anställningsförhållande fås av FPA eller arbetslöshetskassan.

Den studerande kan även övergå från arbetskraftsutbildning till läroavtal (se den separata frågan om läroavtal).

Ja, det kan man. I så fall är det bäst att ingå läroavtal som gäller för hela tiden för förvärvandet av det målsatta kunnandet, och att den studerande inte längre återgår till arbetskraftsutbildningen. 

Om den studerande dock under den tid han eller hon är i arbetskraftsutbildning för en viss tid övergår till läroavtalsutbildning för att förvärva ett visst kunnande och sedan återgår till arbetskraftsutbildning för att förvärva något annat kunnande där, kan man periodisera arbetskraftsutbildningen för den tid den studerande är i läroavtalsutbildning. Anordnaren av arbetskraftsutbildningen ska avtala med TE-byrån om en periodisering av arbetskraftsutbildningen. Den studerande ska alltså inte avsluta arbetskraftsutbildningen och börja den på nytt, utan den ska periodiseras på samma sätt som t.ex. under semestern.   Därtill ska utbildningsanordnaren observera att den studerande alltid ska antecknas i Koski-systemet som grund för finansieringen enligt det faktiska utfallet, antingen i arbetskraftsutbildning eller i ”normal” yrkesutbildning.

Dessutom ska den studerande med hjälp av ärendehanteringssystemet meddela TE-byrån om anställningsförhållandet och meddela sina löneinkomster till den som betalar ut arbetslöshetsförmånen (arbetslöshetskassan eller FPA). Om personen är sysselsatt på heltid i över två veckor har han eller hon inte rätt till arbetslöshetsförmån. Aktuell information om utbetalningen av arbetslöshetsförmån och eventuella väntetider efter avslutat anställningsförhållande får den studerande av FPA eller arbetslöshetskassan.

Ett läro- eller utbildningsavtal kan inte göras om andelslagets personal endast består av andra studerande. I ett andelslag som ägs av studerande uppfylls inte förutsättningarna för läroavtalsutbildning t.ex. i fråga om den ansvariga arbetsplatshandledarens yrkesskicklighet, utbildning eller arbetserfarenhet.

Läroavtalsutbildningen är ett sätt att förvärva yrkeskunnande, och är därmed inte ett hinder för att avlägga dubbel examen. Några saker är dock bra att tänka på:

På minderåriga tillämpas lagen om unga arbetstagare, och därför lönar det sig alltid att på förhand utreda vilka begränsningar som finns i nämnda lag och därmed möjligheterna att arbeta under gymnasieutbildningen. Om även alla villkor för läroavtalsutbildning uppfylls kan läroavtal göras för en studerande.

Om den studerande har inlett gymnasieutbildningen före yrkesutbildningen kan den studerande räknas som grund för basfinansieringen endast i gymnasieutbildningen. Om den studerande däremot har inlett yrkesutbildningen före gymnasieutbildningen räknas den studerande som grund för basfinansieringen endast i yrkesutbildningen.

Examensdelar och examina som en läroavtalsstuderande har avlagt beaktas som grund för prestationsfinansieringen oavsett om den studerande redan räknas som grund för finansieringen i någon annan utbildning som omfattas av tillämpningsområdet för finansieringslagen (t.ex. gymnasieutbildning). En läroavtalsstuderande beaktas även som grund för genomslagsfinansieringen.