Förenta staterna och Kanada

Ilkka TurunenIlkka Turunen

Specialsakkunnig Ilkka Turunen har verkat som specialsakkunnig vid Finlands ambassad i Washington från och med oktober 2018. Ilkka har lång erfarenhet av utbildnings-, forsknings- och innovationspolitiska uppgifter på alla beslutsnivåer.  Innan han fick sitt nuvarande uppdrag har han bland annat arbetat som generalsekreterare för forsknings- och innovationsrådet, vid kanslichefens stab vid undervisnings- och kulturministeriet samt i utrikesministeriets tjänst i Bryssel och Paris.

Förenta staterna – utmaningar för världsettan inom vetenskap

Förenta Staterna är världsetta inom högre utbildning och forskning. De amerikanska offentliga och privata investeringarna i forskning- och utveckling uppgår till sammanlagt 500 miljarder dollar per år. De amerikanska forskarna får fortfarande flest Nobelpris. Närapå hälften av de vetenskapliga artiklarna med störst genomslag skrivs i Förenta staterna. De autonoma och förmögna amerikanska universiteten toppar alla rankinglistor, och   kompetensclustren som uppstått runt dem lockar dit över en miljon högskolestuderande varje år. Särskilt mycket utländska studerande finns det inom naturvetenskap och teknik. År 2018 studerade 800 000 utländska doktorander eller post doc-studerande vid de amerikanska universiteten.

Förenta staterna måste anpassa sig till stora förändringar under nästa generation. Tyngdpunkten för världens intellektuella och materiella resurser håller i snabb takt på att flytta till Asien.  Stormaktskonkurrensen mellan Förenta staterna och Kina påverkar högskole- och forskningsvärlden, eftersom den i grund och botten handlar om ledarskap, kompetens och knowledge management inom vetenskap och teknik. Nivån på forskningen och universiteten i Kina och andra länder som satsar på kompetens är på väg uppåt. Förenta staterna kommer att förlora sin ledande position på en del vetenskapsområden. Den strategiska stormaktskonkurrensen, handelskrigen, den allt strängare immigrations- och visumpolitiken, nationalismen samt den allt större vikten som fästs vid säkerhetsaspekter kan under de närmaste åren föranleda osäkerhet inom det internationella högskole- och forskarsamfundet.

Det är ändå skäl att tro på en positiv utveckling för Finlands och världen del. Det ömsesidiga beroendet inom forskning är stort på global nivå. Öppenhet, mobilitet, internationellt samarbete och  satsningar på nytt kunnande är nödvändiga faktorer med tanke på dynamiken i den amerikanska ekonomin. Förenta staterna kan endast klara sig i konkurrensen med övriga stormakter genom att i högre grad medverka i olika centrum för produktion av ny kunskap.

 

Finland och Förenta staterna – tillsammans på topp inom forskning och utbildning

Finland har utmärkta möjligheter att utöka samarbetet med högskolor, läroanstalter, företag som bedriver forskningsarbete samt regionala aktörer i Förenta staterna. Förutsättningarna för internationellt samarbete har förbättrats genom ökad forskningsfinansiering. Flera av de största offentliga finansiärernas (DARPA, NIH, NASA, NSF, NASA, NIST) instrument kan sökas och användas av utländska aktörer, men förutsätter högklassig forskning och undervisning, amerikanska partners, belägg för ett resultatrikt samarbete, och ofta också egna investeringar.

På gräsrotsnivå, enligt antalet citeringar i vetenskapliga publikationer, tillhör de amerikanska forskarna redan nu de viktigaste samarbetsparterna för finländska forskare. Fullbright-stipendierna har under årtionden resulterat i uppkomsten av ett nätverk med flera tusen forskare, lärare och andra experter, och utgör en god grund för ett utvidgat och fördjupat högskole- och forskningssamarbete.  

Finland har gott renommé inom utbildning, vetenskap och teknik, och anses som en pålitlig samarbetspartner. Våra länder har många gemensamma intressen på agendan inom utbildning och forskning. Bland våra kompetensområden som väcker intresse i Förenta staterna finns bl.a. artificiell intelligens,  5G och 6G, kvantkalkyler, cybersäkerhet, arktisk forskning, personanpassad medicin, undervisning i matematik och naturvetenskap, läroplansarbete, digitala lärmiljöer, att utveckla befolkningens multilitteracitet samt lärarutbildning.

Förenta Staterna är inte självförsörjande ifråga om humankapital, och har halkat på efterkälken ifråga om kompetens och utbildning. Om landet väljer att utveckla sitt utbildningssystem, öppnar det upp nya möjligheter för oss i fråga om utbildningsexport.

Ilkka Turunen på Twitter:

@ilkka_turunen

Washington (USA och Kanada)

Ilkka Turunen, Specialsakkunnig 
utrikesministeriet, Edustustot, Suomen suurlähetystö, Washington (WAS), Team Finland +12023680695