Vanliga frågor om småbarnspedagogiken

Varje barn har rätt att delta i småbarnspedagogik 20 timmar per vecka. Rätten ska anpassas efter barnets och familjens faktiska behov. Bedömningen görs alltid från fall till fall utgående från familjens omständigheter. Barnets rätt till småbarnspedagogik är oförändrad.

Småbarnspedagogik ska ordnas på heltid (huvudsakligen högst 10 timmar per dag) om barnets alla föräldrar eller andra vårdnadshavare arbetar på heltid eller studerar på heltid eller verkar som företagare eller är sysselsatta i eget arbete på heltid. Om en förälder blir arbetslös kvarstår rätten till småbarnspedagogisk heldagsverksamhet i två månaders tid.

Barnet har rätt till mer omfattande småbarnspedagogisk verksamhet än 20 timmar i den omfattning det behövs på grund av att barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare är deltids- eller tillfälligt anställda, deltar i en arbetsmarknadsåtgärd, rehabilitering eller av någon annan motsvarande omständighet. Inte heller får omfattningen av barnets rätt till småbarnspedagogik vara sådan att den gör det svårare för en förälder att ta emot eller utföra ett arbete, eller för denne att delta i sysselsättningsfrämjande tjänster, rehabilitering eller annan motsvarande service.

Mer omfattande småbarnspedagogik ska ordnas tillfälligt och vid behov t.ex. då en förälder som annars är hemma får ett kortvarigt anställningsförhållande, och barnet därför har behov av mer omfattande småbarnspedagogik.

Dessutom har barnet rätt till heldagsvård inom småbarnspedagogiken, om det behövs med tanke på barnets utveckling, behov av stöd eller på grund av familjens omständigheter eller om det i övrigt är i enlighet med barnets bästa.  

Kommunen beslutar om småbarnspedagogikens verksamhetstider och förfaranden.  Kommunerna ansvarar för att småbarnspedagogik erbjuds enligt familjernas behov, antingen så att kommunerna ordnar verksamheten eller så att de övervakar den.

En dagvårds- eller familjedagvårdsplats söks från den egna kommunen senast fyra månader före deltagandet i verksamheten. Man kan få en plats på två veckor om föräldrarna oväntat får en arbets- eller studieplats.

Den egna kommunen ger mer detaljerad information om de småbarnspedagogiska tjänsterna och ansökan till dem.

Ja, lagen om småbarnspedagogik gäller även privata aktörer.

Ja, i lagen föreskrivs om ordnande av skifteomsorg. Enligt 13 § i lagen ordnas skiftesomsorg på kvällstid, nattetid, veckoslut och söckenhelger och andra helger på daghem eller i familjedagvård. Skiftesomsorg ska ordnas i den utsträckning det är nödvändigt för barn som behöver detta på grund av en förälders eller annan vårdnadshavares arbete eller studier.

Inte direkt. En plötslig flytt till en annan kommun på grund av arbete eller studier ger dock rätt att söka en plats enligt påskyndat förfarande ( 2 veckors ansökningstid). Lagen betonar också närserviceprincipen, som strävar efter att styra kommunerna i planeringen av servicen.

I lagen ingår inga nya bestämmelser som gäller servicesedlar utan på småbarnspedagogiken tillämpas tills vidare fortfarande lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården. För småbarnspedagogiken bereds en egen servicesedellag innan den nuvarande servicesedellagen upphör att gälla.

Även om klientskap inom småbarnspedagogiken inte längre i sig är sekretessbelagt finns det fortfarande i lagstiftningen bestämmelser om vilka arbetsrelaterade ärenden som personalen inom småbarnspedagogiken får prata om. Uppgifter som är sekretessbelagda är fortfarande bland annat uppgifter om en persons inkomster och förmögenhet, hälsotillstånd och handikapp och levnadssätt samt andra uppgifter som gäller personliga förhållanden.

Barnets plan för småbarnspedagogik är också sekretessbelagd. Uppgifter om barnet och dess familj får även i övrigt behandlas endast i den omfattning som behövs för att ordna småbarnspedagogiken. Kommunikationen mellan bl.a. hemmet och daghemmet blir dock lättare när ärendena inom småbarnspedagogiken inte längre är sekretessbelagda till alla delar. Uppgifter som är nödvändiga för att ordna stödet till barnet och en trygg småbarnspedagogik kan lämnas mellan myndigheter som behöver dem och daghemmet eller familjedaghemmet.

Ministeriet tar inte ställning till enskilda kommersiella produkter. Behandlingen av sekretessbelagda personuppgifter ska även framöver ske mycket omsorgsfullt och säkert så att utomstående inte ser, hör eller får tillgång till dem.

I den nya lagen ändrades dock sekretessbestämmelserna så att klientskap inom småbarnspedagogiken och uppgifter som anknyter till det inte längre till alla delar är sekretessbelagda. I detta avseende har småbarnspedagogiken närmat sig den grundläggande utbildningen. Det som fortfarande är sekretessbelagt är, liksom exempelvis inom den grundläggande utbildningen, åtminstone uppgifter om hälsan och stödbehovet, barnets personliga förhållanden och personlig bedömning av barnet.

Dimensioneringen av personalen kvarstår som förut både på daghem och inom familjedagvården. Enligt lagen ska grupperna inom småbarnspedagogiken bildas och lokalerna planeras och användas så att de syften som föreskrivs för småbarnspedagogiken kan uppnås.

I en daghemsgrupp får samtidigt finnas högst ett sådant antal barn som svarar mot tre anställda i fostrings-, undervisnings- och vårduppgifter. Närmare bestämmelser om personaldimensioneringen finns inte i lagen, utan i förordningen.

Relationstalet mellan barnen och personalen är 1/4 i fråga om barn under 3 år och 1/8 i fråga om barn över 3 år.

På daghemmen finns det lärare inom småbarnspedagogik, socionomer inom småbarnspedagogik, barnskötare inom småbarnspedagogik, speciallärare inom småbarnspedagogik och daghemsföreståndare. Därutöver finns det också annan personal, vars benämningar eller behörigheter inte anges i lagen, såsom till exempel assistenter? och kökspersonal.  Även familjedagvårdare är en uppgiftsbenämning som definieras i lagen.

Från år 2030 ska minst två tredjedelar av den daghemspersonal som arbetar i fostrings-, undervisnings- och vårduppgifter ha behörighet som lärare eller socionom inom småbarnspedagogik, och minst hälften av dem ska ha behörighet som lärare inom småbarnspedagogik. De övriga ska minst ha behörighet som barnskötare inom småbarnspedagogik.

Fram till år 2030 sla minst en tredjedel av personalen i fostrande uppgifter ha behörighet som lärare inom småbarnspedagogik eller för uppgiften som socionom inom småbarnspedagogik.

Barnträdgårdslärarna har kunnat vara antingen pedagogie kandidater eller socionomer (YH). De har också kunnat avlägga högre högskoleexamen utöver detta.

Framöver ska lärarna inom småbarnspedagogik ha avlagt minst pedagogie kandidatexamen, som innehåller eller har kompletterats med studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom småbarnspedagogik.

Alla som hade behörighet som barnträdgårdslärare vid lagens ikraftträdande har behörighet i uppgifter som lärare inom småbarnspedagogik till slutet av sin arbetskarriär. De är även behöriga att verka som socionomer inom småbarnspedagogik. Fr.o.m. den nya lagens ikraftträdande finns det en särskild benämning för dem som avlagt socionomexamen (YH): socionom inom småbarnspedagogik.

I nuläget finns det uppskattningsvis 14 000 personer som är behöriga som lärare och socionomer inom småbarnspedagogik.

Antalet behöriga lärare respektive socionomer i småbarnspedagogik om krävs på grund av den förändrade personalstrukturen uppskattas uppgå till sammanlagt 18 000 personer.   När man beaktar pensionsavgången, karriärmobiliteten, övrig avgång samt den personalökning de nya examina för med sig, uppskattar man att det år 2030 kommer att finnas tillräckligt med lärare och socionomer inom småbarnspedagogik för en personalstruktur där en anställd på tre har avlagt kandidatexamen, en annan socionomexamen och den tredje är behörig som barnskötare.  Detta förutsätter att antagningen till universitetens pedagogie kandidatutbildning är 1000 studerande per år från 2020 och att utbildningens genomströmning är 80 procent.

I lagen föreskrivs om respektive behörigheter. Alla behöriga barnträdgårdslärare (med kandidat- eller socionomexamen), barnskötare och daghemsföreståndare som haft respektive uppgift före lagens ikraftträdande behåller sin behörighet för sin nuvarande uppgift och för motsvarande uppgifter. Även de som redan studerar inom branschen får behörighet, om de uppfyller närmare bestämmelser för detta.

I lagen ingår bestämmelser om benämningarna. Syftet med lagen är att förenhetliga dem, men arbetsgivarna beslutar om benämningarna och ändringar i dem.

Benämningen lärare inom småbarnspedagogik har använts vid vissa daghem redan innan lagen trädde i kraft. Framöver ska lärare inom småbarnspedagogik ha avlagt pedagogie kandidatexamen, som innehåller eller har kompletterats med studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom småbarnspedagogik. I praktiken ska utbildningen innefatta minst 60 studiepoäng teoretiska studier i småbarnspedagogik.

Behöriga för uppgifter som lärare inom småbarnspedagogik är även de som avlagt magisterexamen eller en ännu högre högskoleexamen inom pedagogik och vars examen innehåller eller har kompletterats med de studier som krävs.

Alla som är behöriga som barnträdgårdslärare när lagen träder i kraft är dock också efter att lagen trätt i kraft behöriga för uppgifter som lärare inom småbarnspedagogik oavsett om de är socionomer eller pedagogie kandidater.

I 7 § i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998) föreskrivs om behörighet för lärare som meddelar förskoleundervisning. I den paragrafen har det inte företagits några  ändringar.

Innehållet i studierna för en yrkeshögskoleexamen är inte detsamma som det för en universitetsexamen i pedagogik. Lagens syfte är att uppgifterna för personal med olika utbildnings- och kompetensbakgrund tydligt ska framgå, och de nya benämningarna stöder detta syfte.  

Samtidigt strävar man efter att trygga det yrkesövergripande samarbetet så att det på varje daghem finns yrkespersoner med olika utbildningsbakgrund. De nya benämningarna lyfter bättre fram personalens yrkesövergripande kompetens.

Behörighetsvillkoret för uppgifter som speciallärare inom småbarnspedagogik är behörighet för uppgifter som lärare inom småbarnspedagogik. Dessutom krävs studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom specialundervisning i enlighet med bestämmelserna i av statsrådet utfärdad förordning. Studierna som ger yrkesfärdigheter omfattar minst 60 studiepoäng. Därtill kan man uppnå behörighet för uppgifter som speciallärare genom att avlägga pedagogie magisterexamen med specialpedagogik som huvudämne.

En socionom som är behörig för uppgiften som lärare inom småbarnspedagogik är behörig för uppgiften som speciallärare efter att ha avlagt de tilläggsstudier som universitetet kräver.

Före år 2030:

De som för närvarande uppfyller behörighetsvillkoren och fungerar som daghemsföreståndare eller  som fem år före lagens ikraftträdande har arbetat i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande som daghemsföreståndare eller administrativ föreståndare inom småbarnspedagogiken behåller sin behörighet och är behöriga att verka som daghemsföreståndare såväl efter den 1 september 2018 som efter år 2030.

Den som är behörig som lärare inom småbarnspedagogik (oavsett om han eller hon har kandidat- eller socionomutbildning) är behörig att verka som daghemsföreståndare fram till år 2030. Efter detta förutsätts även pedagogie magisterexamen.

De som har godkänts för att avlägga socionom YH-examen ett år efter lagens ikraftträdande (1.9.2019) ska förutom socionom YH-examen även avlägga pedagogie magisterexamen för att uppnå behörighet som daghemsföreståndare före år 2030.

Fr.o.m 2030:

Från år 2030 är behörighetsvillkoren för daghemsföreståndare behörighet som lärare eller socionom inom småbarnspedagogik och minst pedagogie magisterexamen samt tillräcklig ledarförmåga.

De som för närvarande uppfyller behörighetsvillkoren och fungerar som daghemsföreståndare eller som fem år före lagens ikraftträdande har arbetat i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande som daghemsföreståndare eller administrativ föreståndare inom småbarnspedagogiken behåller sin behörighet och är behöriga att verka som daghemsföreståndare även efter år 2030.

Varhaiskasvatuslain 75 §:n 5 momentti turvaa päiväkodin johtajan kelpoisuuden henkilölle, joka on mainitun viiden vuoden aikarajauksen sisällä toiminut varhaiskasvatuksen ammatillisessa tai hallinnollisessa johtotehtävässä, johon hänen on katsottu täyttäneen sosiaalihuollon ammatillisen henkilöstön kelpoisuusvaatimuksista annetun lain 10 §:ssä säädetyn kelpoisuuden. Varajohtajan nimike saattaa indikoida sitä, että kyseiseen tehtävään ei ole kuulunut kaikkia niitä tehtäviä ja vastuita, eikä näin ollen myöskään kelpoisuusvaatimuksia, joita ammatilliselle- tai hallinnolliselle johtajalle on katsottu kuuluvaksi. Ammatillisen tai hallinnollisen johtajan kelpoisuutta edellyttäneestä varajohtajan tehtävästä tulisi olla olemassa asianmukainen kirjallinen dokumentaatio.

Ks. myös kysymys: Mikä on päiväkodin johtajan kelpoisuusvaatimus?

Mikäli olet toiminut päiväkodin johtajan sijaisena varhaiskasvatuslain 75 §:n 5 momentissa mainittuna viiden vuoden aikana ja sinulta on edellytetty sosiaalihuollon ammatillisen henkilöstön kelpoisuusvaatimuksista annetun lain 10 §:n mukaista kelpoisuutta, kuulut siirtymäsäännöksen soveltamisalaan. Kelpoisuutta edellyttäneestä sijaisuustehtävästä tulisi olla olemassa asianmukainen kirjallinen dokumentaatio. Jos sijaisena on toiminut henkilö, joka ei ole täyttänyt mainittuja kelpoisuusvaatimuksia, hän ei kuulu siirtymäsäännöksen piiriin.

Ks. myös kysymys: Mikä on päiväkodin johtajan kelpoisuusvaatimus?

Lagen om småbarnspedagogik innehåller från och med den 1 september 2018 inte längre några bestämmelser om behörighetsvillkoren för administrativa ledningsuppgifter inom småbarnspedagogiken på kommunal nivå, utan beslut om detta fattas på lokal nivå. Detta motsvarar praxis inom andra sektorer.

Varhaiskasvatuslain 28 §:n mukaan kelpoisuusvaatimuksena varhaiskasvatuksen lastenhoitajan tehtävään on kasvatus- ja ohjausalan perustutkinto, sosiaali- ja terveysalan perustutkinto tai muu vastaava soveltuva tutkinto, joihin sisältyy tai joita on täydennetty riittävän laajoilla lasten hoidon, kasvatuksen ja opetuksen tutkinnon osilla. Pykälän 2 momentin mukaan soveltuvista tutkinnoista ja riittävistä tutkinnon osista säädetään tarkemmin valtioneuvoston asetuksella.

Varhaiskasvatusasetuksen (753/2018) 3 §:n mukaan:

• kasvatus- ja ohjausalan perustutkinnon tulee sisältää tai sitä tulee täydentää varhaiskasvatuksen ja perhetoiminnan osaamista tuottavilla pakollisilla tutkinnon osilla tai kommunikaation ja viittomakielisen ohjauksen osaamista tuottavilla pakollisilla tutkinnon osilla.
• sosiaali- ja terveysalan perustutkinnon tulee sisältää tai sitä tulee täydentää lasten ja nuorten kasvatuksen ja hoidon, varhaiskasvatuksen ja perhetoiminnan tai kommunikaation ja viittomakielisen ohjauksen osaamista tuottavilla pakollisilla tutkinnon osilla. Vammaistyön osaamista tuottavat pakolliset tutkinnon osat suorittaneelle on kuitenkin riittävää suorittaa vain lapsen kasvun, hyvinvoinnin ja oppimisen edistämisen tutkinnon osa.

Varhaiskasvatusasetuksen 3 §:n 3 momentin nojalla kelpoisuuden varhaiskasvatuksen lastenhoitajan tehtäviin tuovat myös: lastenhoitajan tutkinto, päivähoitajan tutkinto, viittomakielisen ohjauksen perustutkinto, lapsi- ja perhetyön perustutkinto sekä sosiaali- ja terveysalan perustutkinto, joka on suoritettu ennen 1.8.2018 voimaan tulleiden opintojen perusteiden mukaisesti lasten ja nuorten hoidon ja kasvatuksen koulutusohjelmassa.

Ks. kelpoisuuden säilymisestä ja vanhoista tutkinnoista kysymys: Säilyvätkö lastenhoitajien kelpoisuudet?

Ja, om de när lagen träder i kraft eller fem år innan lagens ikraftträdande har varit behöriga  och i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande i vård- och fostringsuppgifter inom småbarnspedagogiken.  

Behöriga för uppgifter som barnskötare inom småbarnspedagogik är även de som högst fem år innan lagens ikraftträdande har slutfört de studier som krävs eller när lagen träder i kraft har inlett de studier på andra stadiet som krävs och studierna har slutförts senast den 31 december 2021.

Behörighetsvillkoren för familjedagvårdare förblir i stort sett som förut. Behörighetsvillkoren för uppgifter som familjedagvårdare är för uppgiften lämplig yrkesexamen eller någon annan för området lämplig utbildning.   

För familjedagvårdare finns möjlighet att vidareutbilda sig till barnskötare inom småbarnspedagogik genom att slutföra studier som omfattar 30 kompetenspoäng enligt vad som föreskrivs närmare om detta i förordningen om småbarnspedagogik.

Eftersom det inte alltid finns tillgång till  personer som uppfyller behörighetsvillkoren, finns det en möjlighet att tillfälligt avvika från kraven för att kunna ordna verksamheten.

Den som inte uppfyller behörighetsvillkoren får sköta uppgiften i högst ett års tid. Därefter ska platsen alltid utlysas på nytt. Personen som skött uppgiften tidigare och som inte uppfyller behörighetsvillkoren kan utses på nytt för viss tid på ett år endast om det inte finns någon som uppfyller behörighetsvillkoren bland de övriga sökande.

Varhaiskasvatuslain 75 §:n toisessa momentissa säädetään varhaiskasvatusalalle hakeutuneiden korkeakouluopiskelijoiden kelpoisuudesta lain voimaantulon jälkeen. Kyseisen 2 momentin mukaan ”joka tämän lain voimaan tullessa on hyväksytty yliopistoon tai ammattikorkeakouluun opiskelemaan sosiaalihuollon ammatillisen henkilöstön kelpoisuusvaatimuksista annetun lain 7 §:ssä tarkoitettuja lastentarhanopettajan opintoja tai vuoden kuluessa tämän lain voimaantulosta on hyväksytty yliopistoon tai ammattikorkeakouluun opiskelemaan tässä laissa säädetyn 26 tai 27 §:ssä tarkoitetun kelpoisuuden tuovia opintoja, on opinnot suoritettuaan kelpoinen toimimaan 26 ja 27 §:ssä tarkoitetussa tehtävässä, edellyttäen, että opinnot suoritetaan loppuun viimeistään 31 päivänä heinäkuuta 2023.”

Lain 26 ja 27 § (varhaiskasvatuksen opettaja ja sosionomi) mahdollistavat kelpoisuuden saavuttamisen tutkintoa täydentämällä, eli varhaiskasvatuksen opintojen ei ole pakko sisältyä alkuperäiseen tutkintokokonaisuuteen. Myös täydentävät opinnot ovat lain 75 §:ssä tarkoitettuja kelpoisuuden tuovia opintoja. Mikäli henkilö siis hyväksytään vuoden kuluessa lain voimaantulosta (eli 31.8.2019 mennessä) lain 26 tai 27 §:n mukaisiin täydentäviin opintoihin ja hän saattaa ne loppuun 31.7.2023 mennessä, hän saa 75 §:n mukaisesti kelpoisuuden sekä varhaiskasvatuksen opettajan että sosionomin tehtäviin. 1.9.2019 jälkeen opintoihin hyväksytyt opiskelijat eivät enää saa ns. kaksoiskelpoisuutta, vaan ovat kelpoisia toimimaan joko varhaiskasvatuksen opettajina tai sosionomeina.

Arbetsgivaren beslutar om den anställdas arbetsbeskrivning.

Varje profession har en viktig roll i fråga om fostran, undervisning och vård.

Det är ändamålsenligt om arbetsbeskrivningen för socionomer inom småbarnspedagogik i synnerhet anger det kunnande som socionomutbildningen ger för att genomföra  mångprofessionella samarbeten samt för att bygga upp och upprätthålla samarbetsstrukturerna för tjänster inom småbarnspedagogiken samt social- och hälsovården, för servicehandledningen för familjer samt för att stärka samarbetet ifråga om fostran och samhörigheten med familjerna. Lagens syfte är att bättre lyfta fram personalens olika kompetenser.

Behörighetsvillkor för uppgifter som socionom inom småbarnspedagogik är minst yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, som ska omfatta minst 60 studiepoäng i studier med inriktning på småbarnspedagogik. Närmare bestämmelser om studierna kan utfärdas genom förordning. Behörighet uppnås även genom socionomexamen där studierna inte har ingått, men som har kompletterats med nämnda studier.

Ja. Enligt 37 §, som börjar tillämpas först från den 1 januari 2030, ska minst två tredjedelar av den daghemspersonal som arbetar i fostrings-, undervisnings- och vårduppgifter ha behörighet som lärare eller socionom inom småbarnspedagogik, och av dem ska minst hälften ha behörighet som lärare inom småbarnspedagogik. I paragrafen bestäms alltså inte vilken utbildning läraren eller socionomen ska ha. På grund av övergångsbestämmelsen är många socionomer behöriga för uppgifter som lärare, och vice versa.

Det finns inte heller gruppspecifika bestämmelser om daghemmets personalstruktur utan bestämmelserna gäller, precis som i nuläget, hela daghemmet.

Fram till år 2030 ska personalstrukturen enligt lagens ikraftträdandebestämmelser motsvara läget före lagen trädde i kraft. Enligt ikraftträdandebestämmelsen (74 § ) ska minst en tredjedel av personalen i fostrings-, undervisnings- och vårduppgifter ha behörighet som lärare eller socionom inom småbarnspedagogik innan 37 § träder i kraft. De övriga ska minst ha behörighet som barnskötare.

Ja, det kan du. Behörighet för uppgiften som lärare inom småbarnspedagogik bestäms beroende på om  du vid lagens ikraftträdande den 1 september 2018 var behörig som barnträdgårdslärare enligt de gamla bestämmelserna. Du kan alltså byta arbetsplats till exempel 2025 och på nytt 2031, och vardera gången utses såsom behörig för tjänsten.  

Även studerande som godkänts senast den 31 augusti 2019 för studier som leder till behörighet för uppgiften och som blir färdiga senast den 31 juli 2023 kommer även framöver att vara behöriga.

Ja. Du är behörig att arbeta som lärare inom småbarnspedagogik och socionom inom småbarnspedagogik om du har godkänts att studera före 2019-09-01 och utexamineras senast den 31 juli 2023.

Om du inleder studierna efter den 1 september 2019, får du behörighet som socionom inom småbarnspedagogik.

Du har möjlighet att få behörighet för uppgifter som speciallärare inom småbarnspedagogik. Du måste genomgå studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom specialundervisningen och omfattar 60 studiepoäng.

Av barnträdgårdslärare med socionombakgrund har man därtill krävt studier i förskole- och nybörjarundervisning som omfattar 25 studiepoäng. Universiteten bestämmer om de studier som krävs.

Utöver socionomutbildningen måste du bli behörig som lärare inom småbarnspedagogik. Därtill måste du genomgå studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom specialundervisningen och omfattar 60 studiepoäng.

Ministeriets mål är dock att de som har avlagt socionomexamen framöver ska ha tillgång till flexibla studievägar för både pedagogie magisterexamen och pedagogie kandidatexamen som ger behörighet som lärare inom småbarnspedagogik där deras tidigare förvärvade kunnande identifieras och erkänns.

Den som vid denna lags ikraftträdande eller fem år innan dess har varit anställd i tjänste- eller arbetsavtal i yrkesmässiga eller administrativa ledande uppgifter för vilka han eller hon ansetts behörig enligt de behörighetsvillkor som anges i 10 § i lagen om yrkesutbildad personal inom socialvården, uppfyller behörighetsvillkoren i 75 § 2 mom. och är behörig för uppgifter som daghemsföreståndare både nu och efter 2030. Detta gäller såväl daghemsföreståndare med ped.kand.- som med socionombakgrund.

Ja. Utöver behörigheten som socionom inom småbarnspedagogik ska du söka till ett pedagogie magisterprogram samt förvärva tillräcklig ledarförmåga. I magisterprogrammet identifierar och erkänner universitetet tidigare förvärvat kunnande som en del av magisterexamen.