Vanliga frågor om reformen av yrkesutbildningen 

Utbudet av utbildningsplatser varierar enligt landskapet, men i varje landskap finns det tillräckligt med nybörjarplatser för dem som gått ut grundskolan. Alla kan dock inte komma in på de mest populära studieområdena och i det egna landskapet finns det inte nödvändigtvis det studieområde eller den examen man önskar, så en liten del av de unga söker sig längre bort för att studera. 

Enligt regeringens proposition har en studerande inom yrkesutbildningen lagstadgad rätt att i olika inlärningsmiljöer få sådan undervisning och handledning som gör det möjligt att nå de krav på yrkesskicklighet och kompetensmål som ingår i grunderna för examen eller utbildningen. Därtill har en studerande rätt att få personlig och annan behövlig studiehandledning.

Avsikten är att med en statsrådsförordning utfärda närmare bestämmelser om gemensamma examensdelar och delområden som ingår i yrkesinriktad grundexamen. Studie- och karriärplaneringsfärdigheter har planerats som ett delområde i examensdelen samhälls- och arbetslivskunskap. I praktiken handlar delområdet om att utveckla dessa färdigheter genom studiehandledning.  

Ja. På bedömarna tillämpas förvaltningslagens bestämmelser om jäv, enligt vilka jäv uppkommer till exempel på basis av släktskap, ett uppdragsförhållande eller om avgörandet i ärendet medför nytta eller skada eller om opartiskheten av någon annan orsak äventyras. Även på andra utbildningsnivåer, såsom i den grundläggande utbildningen, i gymnasieutbildningen och i högskoleutbildningen är det den egna läraren som bedömer den studerandes kunnande.

Lagen om yrkesutbildning påverkar inte nämnvärt den studerandes studiesociala förmåner.

Studerande inom den yrkesinriktade utbildningen har även framöver rätt till förmåner enligt studiestödslagen när studierna sker på heltid.

Rätten till en avgiftsfri måltid utvidgas till att gälla alla studerande som avlägger en yrkesinriktad grundexamen på heltid. Detta förbättrar de studiesociala förmånerna i synnerhet för vuxenstuderande eftersom studerande som avlägger en yrkesinriktad grundexamen som fristående examen inte enligt den gällande lagstiftningen har rätt till en avgiftsfri måltid.

Kvaliteten på de studerandes kunnande säkerställs på många sätt, med allt från riksomfattande examensgrunder och utbildningsanordnarens kvalitetshanteringssystem till bedömning av den enskilda studerandens kunnande.

För alla yrkesinriktade examensdelar har man på riksnivå fastställt krav på yrkesskicklighet eller mål för kunnandet och kriterier för bedömningen och sätt på vilka kunnandet påvisas som den studerandes kunnande jämförs med.

Kunnandet i yrkesinriktade examensdelar bedöms i regel av läraren och en representant för arbetslivet tillsammans.  Representanterna för arbetslivet som deltar i bedömningen har inget intresse av att spotta fram examina, utan de vill ha till arbetslivet personer med det kunnande som krävs för att avlägga examen och klara sig i arbetslivet. Kunnandet i gemensamma examensdelar och deras delområden samt i valfria examensdelar bedöms av läraren. Utgångspunkten är alltså att en pedagogiskt behörig lärare, som är expert på bedömning, alltid deltar i bedömningen av kunnandet. 

Lagen definierar kompetenskrav för alla som bedömer kunnandet. Därtill ska utbildningsanordnaren introducera bedömarna från arbetslivet i bedömningen av kunnandet.

Utbildningsanordnaren ansvarar för kvaliteten på examina som ordnas och för att kvaliteten ständigt förbättras. Utbildningsanordnaren ska därtill regelbundet delta i extern utvärdering av verksamheten och kvalitetssystemen och publicera de centrala resultaten av utvärdering som den har ordnat.

Även riksomfattande arbetslivskommissioner deltar i genomförandet av yrkesprov och säkerställandet av kvaliteten på bedömningen av kunnandet. De ska bland annat meddela ministeriet om brister de observerat så att ministeriet kan vidta åtgärder för att rätta till ärendet.

Varje person som gått ut grundskolan garanteras en studieplats på andra stadiet. Framöver utarbetas för alla en individuell plan för avläggandet av studierna. I planen kommer man överens om ett sätt att studera och få stöd och handledning under studietiden som lämpar sig för den unga och som motiverar honom eller henne. 

Framöver kan man söka till utbildning året om, vilket gör det möjligt att erbjuda en utbildningsplats mitt under året för dem som riskerar att marginaliseras och behöver en ny riktning. 

Den nya finansieringsmodellen sporrar utbildningsanordnarna att minska avbrotten i studierna och att se efter varje studerande.  

Framöver kan man söka till yrkesutbildning året om, vilket gör det möjligt att erbjuda en utbildningsplats mitt i året, till exempel till invandrare direkt efter integrationsutbildningen. 

Det nya examenssystemet ger fler möjligheter till individuella val inom examen och möjliggör flexibla studievägar. Den studerande kan avlägga hela examina eller examensdelar, eller en examensdel. En invandrare kan till exempel avlägga examen stegvis, om det till en början känns som ett för stort mål att avlägga hela examen.

I alla yrkesinriktade grundexamina ingår gemensamma examensdelar med hjälp av vilka man säkerställer att den som avlagt yrkesinriktad grundexamen har de grundfärdigheter som behövs i livet och arbetet, gemensamt kunnande som behövs i alla branscher samt lika möjligheter till fortsatta studier och livslångt lärande. Gemensamma examensdelar är kommunikations- och interaktionskompetens, matematisk-naturvetenskaplig kompetens samt samhälls- och arbetslivskunskap. En invandrare kan inkludera i sin examen som valfria delar t.ex. studier i finska eller svenska eller samhälls- och arbetslivskunskap och på det sättet stärka sina förutsättningar att klara sig på arbetsmarknaden i Finland.

Framöver utarbetas för varje studerande en individuell plan för avläggandet av studierna och då kan man beakta invandrares individuella behov och hitta det mest motiverande sättet att studera för dem. Vid behov kan man som en del av examensutbildningen ordna studier som stöder studiefärdigheterna genom vilka den studerande kan stärka till exempel sina språkkunskaper, matematiska kunskaper och datatekniska färdigheter eller sin studieteknik.

Den arbetskraftspolitiska utbildningen som leder till examen och en del av utbildningen som inte leder till examen blir en del av den nya yrkesutbildningen från början av 2018. Anordnare av yrkesexamina och yrkesutbildning kan beviljas rätt att ordna yrkesinriktade examina och yrkesinriktad utbildning som arbetskraftspolitisk utbildning.

En viss andel av studerandeårsverkena för yrkesutbildning som bestämts i statsbudgeten riktas till arbetskraftspolitisk utbildning. På motsvarande sätt reserveras en del av studerandeårsverkena hos en utbildningsanordnare som beviljats rätt att ordna arbetskraftspolitisk utbildning för arbetskraftspolitisk utbildning. Utbildningsanordnaren ordnar utbildningen för klienter som arbets- och näringsmyndigheten anvisar.

I den arbetskraftspolitiska utbildningen som blir en del av den nya yrkesutbildningen iakttas huvudsakligen yrkesutbildningslagstiftningen. Avvikelser från yrkesutbildningslagstiftningen görs dock bl.a. vid antagningen av studerande och planeringen av utbildningstjänster. Vid antagning av studerande bevaras arbets- och näringsmyndighetens arbetskraftspolitiska bedömning. Därtill förutsätts att utbildningsanordnaren vid riktandet av den arbetskraftspolitiska utbildningen samarbetar med arbets- och näringsförvaltningen samt regionerna. När utbildningen genomförs ska anordnaren konsultera arbets- och näringsförvaltningen.

Ansvaret för arbets- och näringspolitiken stannar fortfarande hos arbets- och näringsförvaltningen och likaså besluten och lagstiftningen som gäller rättigheterna och skyldigheterna i fråga om arbets- och näringsförvaltningens personkunder. Utbildningsförvaltningen ansvarar för utbildningens genomförande, kvalitet och finansiering i fråga om den arbetskraftspolitiska utbildning som övergår till undervisningsförvaltningens område.

Ja. Framöver kan utbildningsanordnaren sälja alla yrkesexamina och examensdelar som ingår i tillståndet och examensutbildning som förbereder för dessa utanför EU/EES-området. Därtill kan utbildningsanordnaren sälja examina, examensdelar och examensutbildning som förbereder för dessa som uppdragsutbildning till studerandegrupper och ordna utbildningen var som helst om de studerande är medborgare i länder utanför EES-området. Utbildning som inte leder till examen har man kunnat exportera redan tidigare, och det är alltså möjligt också efter reformen.

Oppisopimuksen ja koulutussopimuksen sisältö perustuu lakiin ja asetuksiin, jotka ovat valtakunnallisia ja ovat jo päätettyjä. 1.1.2018 lukien voimaan tulevan lainsäädännön mukaisesti tehtävät oppisopimukset sekä koulutussopimukset tehdään sisällöllisesti lainsäännön edellyttämällä tavalla. Sekä oppisopimuksessa että koulutussopimuksessa sovittavista asioista säädetään laissa ammatillisesta koulutuksesta (531/2017) ja valtioneuvoston asetuksessa ammatillisesta koulutuksesta (673/2017).

Tarkoitus on luoda yhtenäistä toimintamallia oppisopimuksiin ja koulutussopimuksiin Parasta palvelua -hankkeessa, jonka toimintakausi on 1.11.2017-31.12.2019. Hankkeen alkuvaiheessa keskitytään sopimusprosessin yhdenmukaistamiseen ja erityisesti lainsäädännön edellyttämään sisältöön, jolloin yhtenäiset sopimusmallit olisivat valmiit vuoden 2017 loppuun mennessä, tämänhetkisen tiedon mukaan 15.12.2017 mennessä.

Henkilökohtaistamisesta ja henkilökohtaisen osaamisen kehittämissuunnitelman (HOKS) laadinnasta ja sisällöstä säädetään laissa (531/2017, luku 5) ja valtioneuvoston asetuksessa (673/2017, luku 3) ammatillisesta koulutuksesta.

1.1.2018 jälkeen aloittaville opiskelijoille laaditaan henkilökohtainen osaamisen kehittämissuunnitelma uuden lainsäädännön mukaisesti. HOKS:iin merkittävistä tiedoista säädetään asetuksen 9 §:ssä.

Ministeriö on asettanut eHOKS-työryhmän, jonka tavoitteena on laatia vuoden 2017 loppuun mennessä 1) henkilökohtaistamisprosessin ja -toimintamallin kuvaus, 2) tietosisältö ja käsitteistö yhteentoimivuuden takaavalla tasolla, 3) suunnitelma digitaalisen henkilökohtaisen osaamisen kehittämissuunnitelman valmistelua ja käyttöönottoa varten sekä 4) selvitys mahdollisista säädösmuutoksista.

Tavoitteena on saada henkilökohtaistamisprosessin ja -toimintamallin kuvaus sekä tietosisältö ja käsitteistö valmiiksi viikolla 50, käytännössä 15.12.2017 mennessä. Muilta osin hankeryhmän työ valmistuu vuoden 2017 loppuun mennessä.

Ammatillista osaamista syventävässä tai täydentävässä koulutuksessa ei ole tarkoitus käyttää osaamispisteitä, vaan koulutusten laajuus on tarkoitus kuvata muulla tavoin, ensisijaisesti koulutuksen kestona.

Hallintopäätöstä ei tarvitse tehdä, jos opiskelija itse ilmoittaa koulutuksen järjestäjälle eroamisestaan kirjallisesti. 

Sen sijaan silloin, jos opiskelija katsotaan eronneeksi seuraavin perustein, hallintopäätös on aina tehtävä:

1. on ilmeistä, että opiskelijan tarkoituksena ei ole osallistua henkilökohtaisen osaamisen kehittämissuunnitelman mukaiseen opetukseen ja näyttöihin tai muuhun osaamisen osoittamiseen eikä opiskelija ole esittänyt poissaololleen perusteltua syytä
2. opiskelija ei ole suorittanut valmentavaa koulutusta säädetyssä ajassa.

1.1.2018 jälkeen opintonsa aloittavat suorittavat iästä riippumatta myös yhteiset tutkinnon osat, jos haluavat suorittaa koko tutkinnon. Tämä on ollut erityisesti työelämän järjestöjen toive, sillä monilla aikuisilla työllistymisen tai työuralla etenemisen esteenä ovat nimenomaan puutteelliset perustaidot, ei niinkään ammattiosaaminen.

Henkilöstökoulutuksella tarkoitetaan tietyn työnantajan henkilöstölle järjestettävää koulutusta, joka on osin työnantajan rahoittamaa ja osin opetus- ja kulttuuritoimen rahoituksesta annetun lain mukaisesti rahoitettua.

Henkilöstökoulutus eroaa muusta ammatillisesta koulutuksesta siten, ettei siihen ole vapaata hakeutumisoikeutetta, vaan työnantaja päättää opiskelijoiden valinnasta yhteistyössä koulutuksen järjestäjän kanssa. Työnantaja voi edellyttää, että henkilöstökoulutukseen sisältyy työnantajan tarpeiden mukaisia sisältöjä.

Tutkintotavoitteisen henkilöstökoulutuksen opiskelijavuosista ei myönnetä perusrahoitusta, mutta suoritus- ja vaikuttavuusrahoitusosuuksissa henkilökoulutuksen suoritteet otetaan huomioon täysimääräisinä. Henkilöstökoulutuksessa koulutuksen järjestäjällä on oikeus kerätä maksuja työnantajalta. Henkilöstökoulutuksen julkinen rahoitusosuus on 50 prosenttia laskennallisesta rahoituksesta.

Ammatillisesta koulutuksesta annetun lain mukaan opiskelijalla on oikeus saada eri oppimisympäristöissä sellaista opetusta ja ohjausta, joka mahdollistaa tutkinnon tai koulutuksen perusteiden mukaisten ammattitaitovaatimusten ja osaamistavoitteiden saavuttamisen sekä tukee opiskelijoiden kehitystä hyviksi, tasapainoisiksi ja sivistyneiksi ihmisiksi ja yhteiskunnan jäseniksi. Lisäksi opiskelijalla on oikeus saada henkilökohtaista ja muuta tarpeellista opinto-ohjausta.

Säännös velvoittaa koulutuksen järjestäjän tarjoamaan tarkoituksenmukaisella tavalla toteutettua opetusta, opinto-ohjausta ja muuta ohjausta ja tukea riittävästi, jotta opiskelijalla voidaan katsoa olevan mahdollisuus saavuttaa tutkinnon perusteiden mukaiset ammattitaitovaatimukset ja osaamistavoitteet.

Lain mukaan koulutuksen järjestäjä päättää koulutuksen toteuttamisesta. Koulutuksen järjestäjän tehtävänä on huolehtia siitä, että sillä on järjestämislupansa mukaisen tehtävän toteuttamiseksi tarvittava osaaminen sekä taloudelliset ja toiminnalliset edellytykset järjestämislupansa mukaisten tutkintojen ja koulutuksen asianmukaiseen järjestämiseen. Koulutuksen järjestäjällä tulee olla koulutuksen järjestämislupansa huomioon ottaen riittävä määrä opettajien virkoja tai työsopimussuhteisia opettajia. Lisäksi koulutuksen järjestäjällä voi olla tuntiopettajia ja muuta henkilöstöä. Opettajien ja opinto-ohjaajien kelpoisuudesta säädetään valtioneuvoston asetuksella (asetus opetustoimen henkilöstön kelpoisuusvaatimuksista, 986/1998).

Lain tarkoituksena on ollut varmistaa opiskelijan saaman opetuksen, ohjauksen ja opinto-ohjauksen laatu. Myös sivistysvaliokunta korostaa mietinnössään pedagogisesti pätevien ja kelpoisten opettajien keskeistä roolia opiskelijan oppimisprosessin suunnittelussa sekä osaamisen hankkimisessa, osoittamisessa ja arvioinnissa.

Tarkoitus on, että opetusta, ohjausta ja opinto-ohjausta antavat pedagogisesti pätevät ja kelpoisuusehdot täyttävät henkilöt. Tästä pääsäännöstä voidaan poiketa silloin, kun opettajan tai opinto-ohjaajan virkaa tai tehtävää hoitaa määräaikaisesti henkilö, joka ei täytä kaikkia kelpoisuusehtoja. Tällainen tilanne voi tulla eteen silloin, kun kelpoisuusehdot täyttävää henkilöä ei ole virkaa tai tehtävää täytettäessä saatavilla. Lisäksi erityisistä syistä ammatillista osaamista syventävässä tai täydentävässä koulutuksessa tarkoituksenmukaisin henkilö tukemaan opiskelijan osaamisen kehittymistä voi olla työelämästä tuleva asiantuntija, joka on suorittanut alan erikoisammattitutkinnon tai jolla muutoin on koulutuksen tai työkokemuksen avulla hankittu korkea ammattitaito.

Ammatillisesta koulutuksesta annetun lain mukaan opiskelijalla on oikeus saada palautetta osaamisensa kehittymisestä tutkinnon suorittamisen tai koulutuksen aikana. Tutkintokoulutuksen tai valmentavan koulutuksen aikana opiskelijan osaamisen kehittymistä arvioivat ja siitä palautetta antavat opetuksesta vastaavat opettajat ja muut opiskelijan opetukseen, ohjaukseen ja tukeen osallistuvat koulutuksen järjestäjän edustajat. Työpaikalla järjestettävän koulutuksen aikana osaamisen kehittymistä arvioi ja siitä palautetta antaa myös työpaikkaohjaaja.

Opiskelijan osaamisen kehittymistä arvioi ja siitä palautetta antaa tavallisesti opetuksesta vastaava opettaja tai opettajat yhdessä. Opetuksesta vastaavan opettajan ohella opetukseen voi osallistua muita koulutuksen järjestäjän edustajia, esimerkiksi erityisopettaja tai työnohjaaja. He voivat arvioida opiskelijan osaamisen kehittymistä ja antaa siitä palautetta siltä osin kuin he osallistuvat opetukseen tai muutoin tukevat opiskelijaa osaamisen hankkimisessa. Työpaikalla järjestettävässä koulutuksessa osaamisen kehittymistä arvioi ja siitä palautetta antaa koulutuksen järjestäjän nimeämä opettaja tai perustellusta syystä muu koulutuksen järjestäjän edustaja sekä opiskelijan vastuullinen työpaikkaohjaaja.

Lain tarkoitus on ollut turvata se, että opiskelijan osaamisen kehittymistä arvioivat ja siitä palautetta antavat pääsääntöisesti pedagogisesti pätevät ja kelpoiset opettajat ja että opiskelija saa palautetta osaamisensa kehittymisestä myös työpaikalla järjestettävän koulutuksen aikana.

Kun aiempi näyttötutkinnon järjestäjä ohjaa opiskelijan toiselle koulutuksen järjestäjälle, opiskelijan opiskeluoikeus ei lain mukaisesti pääty, eli opiskelijaa ei katsota eronneeksi. Hänet on kuitenkin siirtymäsäännöksillä pakotettu vaihtamaan koulutuksen järjestäjää.

Näin ollen opiskelijalla on oikeus suorittaa tutkinto loppuun aiempien tutkinnon perusteiden mukaisesti. Suoritusaikaa on 31.12.2021 asti. Tämän jälkeen opiskelija siirtyy suorittamaan tutkinnon loppuun tuolloin voimassa olevien uusimpien tutkinnon perusteiden mukaisesti.

Opiskelijoita ei siis katsota uusiksi opiskelijoiksi, vaikka he siirtyvät järjestäjältä toiselle ja ovat tätä kautta uusia opiskelijoita uudelle koulutuksen järjestäjälle.

Alla yrkesexamina ger även i framtiden allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskolor och universitet. Möjligheten att avlägga gymnasiestudier bevaras också, likaså rätten att delta i studentexamen.

Beredskapen för fortsatta studier stärks under yrkesutbildningens gång på många olika sätt. I yrkesinriktade grundexamina ingår examensdelar som är obligatoriska för alla studerande. Examensdelarna stärker kunskaperna i bl.a. modersmålet, det andra inhemska språket, främmande språk och matematik. Därtill kan gemensamma examensdelar, gymnasiestudier eller andra studier som ger bättre beredskap för fortsatta studier ingå i en yrkesinriktad grundexamen som valfria examensdelar. Personer som studerar för yrkesexamen eller specialyrkesexamen kan vid behov avlägga gemensamma examensdelar som separata examensdelar. Även yrkesinriktade examensdelar och i synnerhet nyckelkunskaper för livslångt lärande som ingår i dessa ger bättre beredskap för fortsatta studier.

Antagningsgrunderna begränsas i förordningen om grunderna för antagning av studerande inom utbildningar för yrkesinriktade grundexamina. Enligt förordningen om antagningsgrunderna som undervisningsministern godkänt den 6 oktober 2017 stryks ur antagningskriterierna poängen för personer som saknar en utbildningsplats efter grundstadiet, poängen för könstillhörighet samt poängen som ges på basis av idrottsprestationer.

Konst- och färdighetsämnen (gymnastik, bildkonst, handarbete, huslig ekonomi och musik) beaktas fortfarande både i den allmänna skolframgången och i poängen för betonade vitsord. Avsikten med poängen för betonade vitsord har varit att stöda antagningen till utbildning i fråga om sökande vars medeltal i läsämnen varit svagare medan vitsorden i konst- och färdighetsämnen varit bättre. Likaså är det fortfarande möjligt att få urvalspoäng för arbetserfarenhet på samma sätt som tidigare.

Förordningen om antagningsgrunderna tillämpas vid gemensam ansökan till yrkesinriktad grundexamen. På samma sätt som i nuläget används gemensam ansökan av personer som inte efter den grundläggande utbildningen avlagt en yrkesexamen eller högskoleexamen. I den fortgående ansökan beslutar utbildningsanordnaren om ansökningstiderna och -förfarandena.

Den nya förordningen om antagningsgrunderna träder i kraft samtidigt som den nya lagen om yrkesutbildning (531/2017). Förordningen om antagningsgrunderna tillämpas första gången vid den gemensamma ansökan våren 2018.

Läs mer i förordningen och motiveringspromemorian (på finska)

Framöver finns det 164 examina i stället för nuvarande 351. Examina ska vara bredare än för närvarande. Den studerande får mycket större möjligheter att göra individuella val inom examen. Även om antalet enskilda yrkesexamina minskar bevaras ändå den kompetens som arbets- och näringslivet behöver inom yrkesexamina t.ex. som kompetensområden eller inriktningar inom examen som möjliggörs av valfria examensdelar.

Med bredare examina kan man mer flexibelt svara på de snabba förändringarna i arbetslivets kompetensbehov, och man behöver inte alltid skapa en ny examen när arbetslivets behov förändras, som i nuläget.  

Grunden för dimensioneringen av yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina, specialyrkesexamina och examensdelar är en kompetenspoäng. Från början av 2018 är yrkesinriktad grundexamen en examen som omfattar 180 kompetenspoäng där det även ingår gemensamma examensdelar och valbara yrkesinriktade examensdelar som motsvarar de tidigare valbara examensdelarna.

För vissa branscher får man föreskriva en omfattning som överskrider 180 kompetenspoäng om den reglering som gäller för branschen förutsätter detta.

Yrkesexaminas omfattning är 120, 150 eller 180 kompetenspoäng och specialyrkesexaminas omfattning 160, 180 eller 210 kompetenspoäng.

I lagen och förordningen om yrkesutbildning har man tagit in spelregler för alla parter. Till exempel avtalar man om utbildningsavtal alltid separat för varje examensdel och till utbildningsavtalet ska man foga den studerandes individuella kompetensutvecklingsplan. Utbildningsavtalet kan ingås också i anslutning till en helhet som är mindre än en examensdel eller för flera examensdelar. Av planen ska framgå de praktiska arbetsuppgifter genom vilka den studerande kan nå den kompetens som ställts som mål. De studerande får handledning och stöd på arbetsplatsen av både arbetsplatshandledare samt av lärare som utnämnts av utbildningsanordnaren eller en representant från annan utbildningsanordnare, ifall det finns befogade skäl. Befogade skäl för att utse en representant från an annan utbildningsanordnare kan vara t.ex. ifall den studerande kompletterar sitt kunnande i form av läroavtalsutbildning och man på heltid befinner sig på arbetsplatsen och utför praktiska arbetsuppgifter.

Med utbildningsavtal kan man i princip studera så mycket av examen som man vill, men arbetsplatsen kan inte anvisa vilka uppgifter som helst till den studerande. Den studerande är på arbetsplatsen för att lära sig de saker som avtalats om i den individuella planen, och han eller hon måste uttryckligen få syssla med arbetsuppgifter där man kan lära sig dessa saker. Därtill ska den studerande få handledning och stöd samt feedback om hur kompetensen utvecklas så att den utvecklas på överenskommet sätt.

Målet är att öka utbildningen som ordnas på en arbetsplats och att göra den mångsidigare. Avsikten är att den studerande kan skaffa sig kompetens på det sätt som passar honom eller henne bäst, t.ex. genom praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Utbildning som ordnas på en arbetsplats sker på basis av ett separat avtal mellan arbetsgivaren och varje studerande.

Den studerande har rätt att få sådan undervisning och handledning som gör det möjligt att nå kompetensmålen. Utbildningsanordnaren svarar för att det i den personliga utvecklingsplan för kunnandet (PUK) som utarbetas för den studerande finns en individuell plan för de handlednings- och stödåtgärder som den studerande eventuellt behöver. Därtill har utbildningsanordnaren som uppgift att följa upp hur den studerandes kunnande utvecklas.

PUK fogas alltid till avtal som gäller utbildning som ordnas på en arbetsplats. I läroavtalet eller utbildningsavtalet kan man också avtala om nödvändiga ärenden som kan gälla till exempel utbildningsanordnarens stöd till arbetsplatsen. Utbildningsanordnaren ger arbetsplatshandledaren och bedömaren av kunnandet anvisningar för deras uppgifter.

Läroavtalet grundar sig på ett tidsbundet arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, så en läroavtalsstuderande är samtidigt anställd. Den studerande betalas lön och arbetsgivaren får utbildningsersättning. Med läroavtalet kan man förvärva t.ex. allt kunnande som behövs för att avlägga examen, med andra ord kan läroavtalet göras på en gång för hela examen. Läroavtal kan också göras för en examensdel eller en helhet som är mindre än en examensdel.

En studerande som studerar med utbildningsavtal är inte i arbetsavtalsförhållande, dvs. han eller hon är en studerande och får inte lön. Arbetsplatsen får inte heller utbildningsersättning. Utbildningsavtal görs alltid separat för varje examensdel.  

Intresset för läroavtalsutbildning ökas genom att höja finansieringen för läroavtalsutbildningen till samma nivå som finansieringen för utbildning i läroanstaltsform. Detta sporrar läroanstalterna att även bygga nya studier enligt 2+1-modellen, där en del av studierna avläggs vid läroanstalten eller exempelvis som utbildning som grundar sig på utbildningsavtal och en del som läroavtalsutbildning.   

Det är utbildningsanordnarens uppgift att i PUK utgående från den studerandes mål och tidigare förvärvade kunnande planera innehållet i det kunnande som den studerande behöver och tidpunkten när det ska förvärvas.  Med andra ord grundar sig läro- eller utbildningsavtalets längd på innehållet i och den planerade längden för PUK.

Arbetsgivaren eller någon annan företrädare för arbetsplatsen deltar i utarbetandet och uppdateringen av PUK, om utbildningen ordnas som läroavtalsutbildning eller som utbildning som grundar sig på utbildningsavtal.

Utbildningsarbetsplatsen ska med tanke på utbildningen enligt examensgrunderna eller med tanke på PUK och ordnandet av yrkesprov ha tillräcklig produktions- och serviceverksamhet, nödvändiga arbetsredskap och en personal som är kompetent i fråga om yrkeskunskap, utbildning och arbetserfarenhet.

På den arbetsplats där utbildningen sker ska det för den studerande utses en ansvarig arbetsplatshandledare med tillräcklig yrkesskicklighet, utbildning eller arbetserfarenhet.

Utbildningsavtalets och läroavtalets olika förfaranden i fråga om utbildningsersättningen grundar sig också på att det ska finnas tillräckliga skillnader mellan dessa två avtalsformer så att utbildningsavtalet inte i någon situation ska tolkas som ett arbetsförhållande. En väsentlig skillnad handlar om ersättningarna som betalas till den studerande och till arbetsgivaren.

Därmed har utgångspunkten för den nya lagen varit att det i utbildningsavtalet inte betalas ersättningar till arbetsplatserna för kostnader som orsakas av utbildning som ordnas på arbetsplatsen.  I läroavtalsutbildning ska utbildningsersättning betalas om utbildningen bedöms orsaka kostnader för arbetsgivaren.

Utbildningsersättningen för läroavtalsutbildningen betalas till arbetsgivaren om läroavtalsutbildningen uppskattas orsaka kostnader för arbetsgivaren. I ett avtal mellan arbetsgivaren och utbildningsanordnaren kommer man överens om beloppet och betalningsplanen för utbildningsersättningen.

Vid bedömning av de kostnader som läroavtalsutbildningen orsakar för arbetsgivaren beaktas:

• nödvändigt förvärvande av sådan yrkesskicklighet eller sådant kunnande som förutsätts i examensgrunderna eller förvärvande av övrigt kunnande som förutsätts av yrkesutbildningen
• den studerandes kunnande och arbetserfarenhet samt
• eventuella handlednings- och stödåtgärder som den studerande behöver eller särskilt stöd som den studerande får.

I läroavtalsutbildning för en företagare kan utbildningsersättning betalas till en annan arbetsgivare eller person för kostnader som orsakas av handledning och rådgivning till den företagare som får läroavtalsutbildning.

Nej. Utbildningsersättningen betalas till arbetsgivaren om läroavtalsutbildningen uppskattas orsaka kostnader för arbetsgivaren.

Arbetsgivaren eller utbildningsavtalsarbetsplatsen:

• planerar och gör det möjligt för den studerande att förvärva yrkesskicklighet i arbetsuppgifter enligt den personliga utvecklingsplanen för kunnandet (PUK)
• planerar ordnandet av handledningen och utnämner en arbetsplatshandledare och andra personer som handleder lärandet och som har beredskap och resurser att sköta handledningsuppgiften samt utnämner en företrädare för arbetsplatsen som bedömare av yrkesprovet
• ser till att arbetsplatshandledaren och arbetsplatsens personal är medvetna om planer och arbetsuppgifter som anknyter till den studerandes läro- eller utbildningsavtal och/eller yrkesprov.

I utbildning som grundar sig på utbildningsavtal ska arbetsplatsen därtill följa upp hur den studerandes kunnande utvecklas, rapportera till utbildningsanordnaren om framskridandet och vidta åtgärder när kunnande enligt planen inte kan uppnås.

Utbildningsanordnaren

• svarar för ledningen av läroavtalsutbildningen och den utbildning som grundar sig på utbildningsavtal och för övervakningen av avtalen
• utnämner en ansvarsperson för den studerandes läroavtal som säkerställer att arbetsplatsen är lämplig för läroavtalet och yrkesprovet
• ser till att arbetsplatshandledarens handledningskompetens säkerställs och ger de uppgifter som behövs om den studerandes startläge
• stöder läroavtalsarbetsplatsen i genomförandet av läroavtalet och yrkesproven
• övervakar/ansvarar för att läroavtalsutbildningen ordnas enligt lagar och förordningar.

Om ett läroavtal eller utbildningsavtal hävs på de grunder som definieras i lagen, ska utbildningsanordnaren ordna möjlighet för den studerande att på något annat sätt förvärva det kunnande som ställts som mål i PUK.

Om studierätten avbryts tillfälligt så avbryts läroavtalsutbildningen eller utbildningen som grundar sig på utbildningsavtal under samma tid.

Ja. I samband med den personliga tillämpningen kan man på motsvarande sätt som i nuläget avtala om annat lärande på arbetsplatsen i praktiska arbetsuppgifter än läroavtalsutbildning eller utbildning som grundar sig på utbildningsavtal. I dessa fall uppstår inget särskilt handledningsansvar eller några andra förpliktelser för utbildningsanordnaren eller arbetsgivaren och därför behöver man inte göra ett separat avtal om lärandet på arbetsplatsen. Utbildningsanordnaren ansvarar inte för handledningen, innehållet, ledningen eller tillsynen i fråga om sådant lärande på arbetsplatsen, men ser dock till att om kompetens inte förvärvas på arbetsplatsen enligt de gemensamt uppställda målen så har den studerande möjlighet att förvärva den kompetens som saknas i utbildningsanordnarens övriga inlärningsmiljöer.

Arbetsplatshandledaren ska vara kompetent i fråga om yrkesskicklighet, utbildning eller arbetserfarenhet.

Arbetslivets representant som bedömer yrkesprovet ska ha tillräcklig yrkesskicklighet och tillräckligt kunnande i anknytning till den examen som ska avläggas och i synnerhet till den examensdel, det delområde av en gemensam examensdel eller den handledande utbildning som ska bedömas samt tillräcklig förtrogenhet med bedömning och grunderna för den examen som avläggs.

Utbildningsanordnaren ska introducera bedömare som företräder arbetslivet i bedömningen av kunnandet.

Utbildningsanordnaren svarar för ledningen av läroavtalsutbildningen och den utbildning som grundar sig på utbildningsavtal och för övervakningen av avtalen. Varje studerande har en utsedd ansvarig arbetsplatshandledare på arbetsplatsen. Handledaren styr den studerande i förvärvandet av kunnandet och ger feedback om hur kunnandet utvecklas.

Yrkesskicklighet och kunnande visas genom att praktiska arbetsuppgifter utförs i genuina arbetssituationer och arbetsprocesser (yrkesprov). Yrkesprovet bedöms av två bedömare, varav den ena representerar arbetslivet och den andra är en lärare eller av särskilda skäl någon annan företrädare för utbildningsanordnaren. Genom att ha två bedömare strävar man efter att bedömningen är arbetslivsorienterad och grundar sig på kunnandet och kriterier.

Arbetsgivaren eller någon annan företrädare för arbetsplatsen deltar i utarbetandet och uppdateringen av PUK till de delar som utbildningen ordnas som läroavtalsutbildning eller som utbildning som grundar sig på utbildningsavtal eller till de delar som kunnandet visas på arbetsplatsen.

Arbetsplatshandledaren ansvarar för handledningen av den studerande och deltar i planeringen, genomförandet och bedömningen av läro- eller utbildningsavtalet och påvisandet av kunnandet (yrkesprovet).

Arbetsplatshandledaren handleder den studerande målinriktat i enlighet med innehållet som planerats i PUK och ger respons om hur den studerandes kunnande utvecklas. Därtill samarbetar arbetsplatshandledaren i styrningen med läroanstalten, läraren och övriga anställda på arbetsplatsen.

Nej. I utbildning som grundar sig på utbildningsavtal får den studerande ingen lön eller kompensation. Ett stipendium kunde leda till att villkoren för ett arbetsförhållande uppfylls även om inget skriftligt avtal gjorts om detta.

Vid utbildning som ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter svarar arbetsgivaren eller den som tillhandahåller utbildningsavtalsarbetsplatsen för arbetarskyddet för den studerande i enlighet med arbetarskyddslagen (738/2002).

Utbildningsersättning betalas till arbetsgivaren om läroavtalsutbildningen uppskattas orsaka kostnader för arbetsgivaren. I ett avtal mellan arbetsgivaren och utbildningsanordnaren kommer man överens om beloppet och betalningsplanen för utbildningsersättningen.

Vid bedömning av de kostnader som läroavtalsutbildningen orsakar för arbetsgivaren beaktas

• förvärvande av sådan yrkesskicklighet eller sådant kunnande som förutsätts i examensgrunderna eller förvärvande av annat kunnande som utbildningen kräver
• den studerandes kunnande och arbetserfarenhet samt
• eventuella handlednings- och stödåtgärder som den studerande behöver eller särskilt stöd som den studerande får.

I läroavtalsutbildning för en företagare kan utbildningsersättning betalas till en annan arbetsgivare eller person för kostnader som orsakas av handledning och rådgivning till den företagare som får läroavtalsutbildning.

Utbildningsavtalet kan hävas ifall den studerande övergår till att  skaffa det kunnande som är målsättningen inom ramen för utvecklingsplanen för det individuella kunnandet i form av läroavtalsutbildning.

Om arbetsplatsen har efterfrågan på arbetskraft och lämpliga arbetsuppgifter rekommenderas det att man gör ett läroavtal för hela den tiden som kunnande inhämtas på arbetsplatsen så att man med ett avtal kan komma överens om allting.

Om den studerande ändå studerar på arbetsplatsen med ett utbildningsavtal kan han eller hon utföra avlönat arbete på utbildningsavtalsarbetsplatsen under sin fritid. För att de olika parternas ansvar och förpliktelser ska vara klara i sådana situationer är det viktigt att tidsmässigt skilja mellan utbildningen som grundar sig på utbildningsavtal och arbetsförhållandet.

I utbildning som grundar sig på utbildningsavtal utför den studerande på arbetsplatsen arbetsuppgifter som planerats i PUK under en arbetstid som fastställts för dessa uppgifter. Arbetsuppgifter som planerats i PUK ska kunna skiljas t.ex. genom en arbetsskiftsförteckning från arbetsuppgifter som den studerande gör på sin fritid i arbetsförhållande.

Arbetsgivaren ansvarar för att den iakttar arbetslagstiftningen och t.ex. arbetstiden enligt arbetstidslagstiftningen.

I arbetskraftsutbildning genomförs lärande på arbetsplatsen genom utbildningsavtal. Läroavtalsutbildning kan inte genomföras som arbetskraftsutbildning.

Ja. I samband med den personliga tillämpningen kan man på motsvarande sätt som i nuläget avtala om annat lärande på arbetsplatsen i praktiska arbetsuppgifter än läroavtalsutbildning eller utbildning som grundar sig på utbildningsavtal. Då kan arbetskraftsutbildningen periodiseras under anställningsförhållandets tid och den studerande kan återgå till arbetskraftsutbildningen efter anställningsförhållandet. I dessa fall uppstår inget särskilt handledningsansvar eller några andra förpliktelser för utbildningsanordnaren eller arbetsgivaren och därför behöver man inte göra ett separat avtal om lärandet på arbetsplatsen. Utbildningsanordnaren svarar inte för handledningen, innehållet, ledningen eller tillsynen i fråga om sådant lärande på arbetsplatsen. Utbildningsanordnaren ska dock se till att kompetensen som förvärvats på arbetsplatsen identifieras och erkänns som en del av utbildningen när den studerande återvänder till utbildningen, eller om kompetens inte förvärvas på arbetsplatsen enligt de gemensamt uppställda målen så ska den studerande ha möjlighet att förvärva den kompetens som saknas i utbildningsanordnarens övriga lärmiljöer.

Utbildningsanordnaren ska avtala med TE-byrån om en periodisering av arbetskraftsutbildningen. Den studerande ska alltså inte avsluta arbetskraftsutbildningen och börja den på nytt, utan den ska periodiseras på samma sätt som t.ex. under semestern. Under periodiseringens tid kan utbildningsanordnaren inte anmäla den studerande som grund för basfinansieringen för arbetskraftsutbildning. Dessutom ska den studerande med hjälp av ärendehanteringssystemet meddela TE-byrån om anställningsförhållandet och meddela sina löneinkomster till den som betalar ut arbetslöshetsförmånen (arbetslöshetskassan eller FPA). Om personen är sysselsatt på heltid i över två veckor har han eller hon inte rätt till arbetslöshetsförmån. Aktuell information om utbetalningen av arbetslöshetsförmån och eventuella väntetider efter avslutat anställningsförhållande fås av FPA eller arbetslöshetskassan.

Den studerande kan även övergå från arbetskraftsutbildning till läroavtal (se den separata frågan om läroavtal).

Ja, det kan man. I så fall är det bäst att ingå läroavtal som gäller för hela tiden för förvärvandet av det målsatta kunnandet, och att den studerande inte längre återgår till arbetskraftsutbildningen. 

Om den studerande dock under den tid han eller hon är i arbetskraftsutbildning för en viss tid övergår till läroavtalsutbildning för att förvärva ett visst kunnande och sedan återgår till arbetskraftsutbildning för att förvärva något annat kunnande där, kan man periodisera arbetskraftsutbildningen för den tid den studerande är i läroavtalsutbildning. Anordnaren av arbetskraftsutbildningen ska avtala med TE-byrån om en periodisering av arbetskraftsutbildningen. Den studerande ska alltså inte avsluta arbetskraftsutbildningen och börja den på nytt, utan den ska periodiseras på samma sätt som t.ex. under semestern.   Därtill ska utbildningsanordnaren observera att den studerande alltid ska antecknas i Koski-systemet som grund för finansieringen enligt det faktiska utfallet, antingen i arbetskraftsutbildning eller i ”normal” yrkesutbildning.

Dessutom ska den studerande med hjälp av ärendehanteringssystemet meddela TE-byrån om anställningsförhållandet och meddela sina löneinkomster till den som betalar ut arbetslöshetsförmånen (arbetslöshetskassan eller FPA). Om personen är sysselsatt på heltid i över två veckor har han eller hon inte rätt till arbetslöshetsförmån. Aktuell information om utbetalningen av arbetslöshetsförmån och eventuella väntetider efter avslutat anställningsförhållande får den studerande av FPA eller arbetslöshetskassan.

Ett läro- eller utbildningsavtal kan inte göras om andelslagets personal endast består av andra studerande. I ett andelslag som ägs av studerande uppfylls inte förutsättningarna för läroavtalsutbildning t.ex. i fråga om den ansvariga arbetsplatshandledarens yrkesskicklighet, utbildning eller arbetserfarenhet.

Läroavtalsutbildningen är ett sätt att förvärva yrkeskunnande, och är därmed inte ett hinder för att avlägga dubbel examen. Några saker är dock bra att tänka på:

På minderåriga tillämpas lagen om unga arbetstagare, och därför lönar det sig alltid att på förhand utreda vilka begränsningar som finns i nämnda lag och därmed möjligheterna att arbeta under gymnasieutbildningen. Om även alla villkor för läroavtalsutbildning uppfylls kan läroavtal göras för en studerande.

Om den studerande har inlett gymnasieutbildningen före yrkesutbildningen kan den studerande räknas som grund för basfinansieringen endast i gymnasieutbildningen. Om den studerande däremot har inlett yrkesutbildningen före gymnasieutbildningen räknas den studerande som grund för basfinansieringen endast i yrkesutbildningen.

Examensdelar och examina som en läroavtalsstuderande har avlagt beaktas som grund för prestationsfinansieringen oavsett om den studerande redan räknas som grund för finansieringen i någon annan utbildning som omfattas av tillämpningsområdet för finansieringslagen (t.ex. gymnasieutbildning). En läroavtalsstuderande beaktas även som grund för genomslagsfinansieringen.

I den individuella kompetensutvecklingsplanen avtalar man om bl.a. identifierandet och erkännandet av tidigare förvärvat kunnande, vilket kunnande som ska förvärvas och hur det ska ske, yrkesprov och andra sätt att påvisa kunnandet samt vilken handledning och vilket stöd som behövs, inklusive särskilt stöd. 

Avsikten är att den personliga utvecklingsplanen för kunnandet utarbetas så tidigt som möjligt när en examen eller utbildning börjar avläggas. Någon exakt tidpunkt för när planen uppgörs har man inte föreskrivit.

I fråga om läroavtalsutbildning ska planen dock i tillämpliga delar utarbetas för sökanden redan innan utbildningen börjar, eftersom planen ska kunna fogas till läroavtalet när avtalet ska godkännas.

Jos opiskelijalla on puuttuvaa osaamista, jota hän hankkii HOKSin mukaisesti ennen näyttöä tai muuta osaamisen osoittamista, HOKSin laadinta voi olla osa opiskelua ja HOKSia voidaan tehdä rinnan alkuvaiheen opiskelun kanssa.

Tarkoituksena on, että HOKS laaditaan mahdollisimman aikaisessa vaiheessa tutkinnon suorittamisen tai koulutuksen alkaessa. Oppisopimuskoulutuksessa tai koulutussopimukseen perustuvassa koulutuksessa HOKS tulee olla laadittuna ennen sopimusten hyväksymistä. 

Ratkaisevaa opiskelijavuosien ja -päivien laskennan näkökulmasta on opiskeluoikeuden alkamispäivä, sillä opiskelija otetaan huomioon perusrahoituksen perusteena opiskeluoikeuden alkamispäivästä siihen päivään asti, kun opiskeluoikeus päättyy (pois lukien ne päivät, kun opiskelijan opiskeluoikeus on väliaikaisesti keskeytetty tai kun HOKSissa on sovittu, että opiskelija ei opiskele kaikkina säännönmukaisina päivinä).

Jos opiskelija suorittaa tutkinnon tai tutkinnon osan ilman tutkintokoulutukseen osallistumista eli osallistumalla pelkkään näyttöön, koulutuksen järjestäjä saa tämän opiskelijan osalta vain suoritus- ja vaikuttavuusrahoituksen, vaikka opiskelijalle tulee laatia HOKS. HOKSin laadintaan käytetty aika ei näissä tapauksissa kerrytä perusrahoituksen opiskelijapäiviä.

HOKSin allekirjoittamisesta ei säädetä laissa. Myöskään siitä ei säädetä, että HOKS on tehtävä paperilla.

HOKSin hyväksyminen on kuitenkin voitava todentaa, joten on suositeltavaa käyttää allekirjoitusta tai vahvaa tunnistautumista HOKSia ensikertaa hyväksyttäessä.

HOKSiin myöhemmin tehtävät  muutokset voidaan hyväksyä sähköisissä järjestelmissä käyttäjätunnuksen avulla tai muutoin allekirjoitusta tai vahvaa tunnistautumista kevyemmällä menettelyllä.

Avsikten med yrkesutbildningen är att möjliggöra särskilt stöd för studerande såväl i examensutbildning som i handledande utbildningar. Det särskilda stödet är avsett för studerande som på grund av inlärningssvårigheter, funktionsnedsättning, sjukdom eller någon annan orsak behöver långvarigt eller regelbundet särskilt stöd för lärandet och studierna i syfte att uppnå kraven på yrkesskicklighet och kompetensmålen enligt grunderna för examen eller utbildningen.

I grundläggande yrkesutbildning kan man vid behov anpassa bedömningen eller avvika från kraven på yrkesskicklighet eller kompetensmålen om det är nödvändigt med beaktande av den studerandes personliga mål och färdigheter.

Anordnare av yrkesutbildning ska alltid tillhandahålla det särskilda stöd den studerande behöver. Finansieringen som behövs för att ordna särskilt stöd har beaktats i viktkoefficienterna i finansieringen av utbildningen.  

Avsikten med yrkesutbildningen är att erbjuda varje person med funktionsnedsättning som gått ut grundskolan möjlighet till yrkesutbildning enligt personliga mål antingen i handledande utbildning eller i examensutbildning.

Om sökandens mål är att avlägga yrkesexamen kan han eller hon vid behov stärka sina färdigheter för att söka till och avlägga yrkesinriktad examensutbildning i utbildning som handleder för yrkesutbildning (VALMA-utbildning).

När målet inte är att avlägga en examen eller en examensdel utan att förbereda sig för ett så självständigt liv och arbetsliv som möjligt kan den studerande förvärva och stärka dessa färdigheter i utbildning som förbereder för arbete och ett självständigt liv (TELMA-utbildning).

Rätt till krävande särskilt stöd har studerande med grava inlärningssvårigheter eller en svår funktionsnedsättning eller sjukdom som gör att den studerande behöver individuellt, omfattande och mångsidigt särskilt stöd. 

Krävande särskilt stöd kan ordnas endast av anordnare av yrkesutbildning som har detta som uppgift i sitt tillstånd. Finansieringen som behövs för att ordna krävande särskilt stöd har beaktats i viktkoefficienterna i finansieringen av utbildningen.  

Asetus opetustoimen henkilöstön kelpoisuusvaatimuksista annetun asetuksen muuttamisesta (1150/2017) astui voimaan 1.1.2018. Asetuksessa säännellään mm. vaativaa erityistä tukea antavan opettajan kelpoisuudesta ammatillisessa koulutuksessa.

Asetusmuutos ei  muuttanut tulkintaa erityisopettajien asemasta, ja kelpoisuusehdot vastaavat ennen asetusmuutosta voimassa ollutta erityisopettajan kelpoisuutta.

Erityiseen tukeen oikeutetut opiskelijat opiskelevat tavallisesti yhdessä muiden opiskelijoiden kanssa. Opetuksesta ja erityisestä tuesta vastaavat tällöin opettajat sekä asetuksen 16 §:n kelpoisuusehdot täyttävät opettajat yhdessä.

Vaativaa erityistä tukea järjestävät vain ne koulutuksen järjestäjät, joiden tehtäväksi tämä on määrätty järjestämisluvassa. Tällöin koulutuksen järjestäjällä ei kyseiseen tehtävään liittyen ole muita kuin vaativaan erityiseen tukeen oikeutettuja opiskelijoita, jolloin opettajan tulee aina täyttää 16 §:n edellytykset.

Tarkemmin: Erityinen tuki ja vaativa erityinen tuki – opettajien kelpoisuusvaatimukset

Den nya finansieringsmodellen ger pengar för bl.a. examina och examensdelar, vilket sporrar utbildningsanordnare att se efter varje studerande och att se till att deras kompetens utvecklas enligt planerna. 

För alla unga utarbetas en individuell plan för avläggandet av studierna. I planen kommer man överens om ett sätt att studera och få stöd och handledning under studietiden som lämpar sig bäst för den unga.  Individuella studievägar är motiverande för de unga.

Man har med framgång minskar avbrotten i programmet för genomströmning inom yrkesutbildningen åren 2011-2016, och arbetet fortsätter i och med reformen.  

Grundfinansieringen står för hälften av finansieringen, vilket ger en förutsägbar grund för ordnandet av examina och utbildning. Grundfinansieringen skapar förutsättningar för att det även i framtiden finns yrkesutbildning på alla områden och för alla studerandegrupper. Prestationsfinansieringen som fås för examina och examensdelar står för 35 procent. Finansieringsandelen som betalas på basis av hur personer som avlagt examen och examensdelar sysselsätter sig och övergår till högskolor för fortsatta studier samt på basis av feedback från studerande och arbetslivet står för resterande 15 procent. 

Finansieringsreformen genomförs stegvis. Under finansåren 2018 och 2019 är grundfinansieringens andel 95 procent och under de två följande åren 70 och 60 procent. En stegvis övergång ger anordnarna tid att anpassa det nuvarande systemet till det nya finansieringssystemet som ger större vikt åt resultat och genomslag.

Bedömningsskalan inom yrkesutbildningen ändras enligt utkastet till statsrådets förordning i fråga om yrkesinriktade grundexamina, men inte när det gäller yrkesexamina eller specialyrkesexamina och inte heller i fråga om handledande utbildning.
    
I fråga om yrkesinriktade grundexamina ersätts den nuvarande tregradiga skalan (1-3) med en femgradig (1-5).  Ifråga om examensdelar inom yrkesinriktade grundexamina samt för delområden inom gemensamma examensdelar bedöms godkänt kunnande med hjälp av en skala 1-5.  

Delområdena bildar tre gemensamma examensdelar (kommunikation och interaktion, kunnande i matematik och naturvetenskap, kunnande som behövs i samhället och arbetslivet, och socialt och kulturellt kunnande) och bedöms enligt skalan godkänt/underkänt, liksom sådana valfria yrkes- eller specialyrkesexamensdelar som eventuellt kan ingå i yrkesinriktade grundexamina.

Om det gjorts en personlig anpassning av bedömningen av den studerandes kunnande, bedöms den studerandes kunnande liksom hittills dessutom i form av ett muntligt omdöme.

Bedömningsskalan blir femgradig i syfte att ytterligare differentiera vitsorden för dem som avlagt grundläggande yrkesexamen och för att den ska rättvisare ur de studerandes perspektiv.  Den mer differentierade skalan ska göra det möjligt för högskolorna att bättre utnyttja examensbetygen från yrkesinriktade grundexamina i antagningen av studerande. Dessutom ska den femgradiga skalan bättre motivera de studerande att vilja förbättra sitt kunnande och få högre vitsord.

Inom yrkesexamina och specialyrkesexamina bedöms kunnande liksom nu enligt skalan godkänd/underkänd, vilket även gäller i utbildning som handleder för yrkesutbildning.

I utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv bedöms utbildningen liksom för närvarande verbalt.

Den femgradiga bedömningsskalan tas i bruk den 1 augusti 2018  då de nya grunderna för yrkesinriktade grundexamina och kriterierna för den femgradiga skalan är i användning. Grundexamensstuderande som inleder sina studier den 1 augusti 2018 eller senare får sina kunskaper utvärderade enligt en femgradig bedömningsskala.

Grundexamensstuderande som inleder sina studier 1.1.2018 – 31.7.2018 inleder studierna enligt de gamla examensgrunderna. Det går inte längre att ta in studerande till yrkesinriktade grundexamina som avläggs som fristående examen. Kunskapen visas och bedöms enligt den nya lagstiftningen, men fram till den 31 juli 2018 fortfarande enligt skalan 1-3 enligt de gamla examensgrunderna.

En grundexamensstuderande som inlett sina studier under perioden 1.1.–31.7.2018 övergår till  och avlägger sin examen enligt det nya systemet, dvs. examensgrunderna som träder i kraft den 1 augusti 2018.

De examensdelar eller gemensamma examensdelar som den studerande redan har avlagt erkänns som en del av examen enligt de nya examensgrunderna och den nya lagstiftningen. De vitsord som den studerande fått under tiden 1.1.–31.7.2018 enligt skalan 1-3 ändras till att motsvara vitsord enligt bedömningssskalan 1-5. Ändringen av vitsorden görs på basis av bedömningsmaterialet enligt följande: 1 => 1 eller 2, 2 => 3 eller 4, 3 => 5.

Ammatillista osaamista syventävän tai täydentävän koulutuksen arviointiasteikosta ei säädetä ammatillisen koulutuksen lainsäädännössä. Arviointiasteikko on koulutuksen järjestäjän päätettävissä.

Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om yrkesutbildning hittar du här. I 32 b § föreskrivs om begreppet studerandeår.  

Undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningsgrunderna för finansiering för yrkesutbildning (682/2017) hittar du här. I § 1 i förordningen föreskrivs om hur man beräknar ett studieår.

Enligt den nya lagstiftningen ska utbildningsanordnaren som en del av sitt kvalitetsledningssystem för varje examen eller utbildning utarbeta en plan för hur bedömningen av kunnande ska genomföras. I det här skedet räcker det att utbildningsanordnaren i en bilaga till ansökan bifogar en preliminär plan för genomförandet av bedömningen av de nya examina eller utbildningar som ansökan gäller.

Det finns inte ännu någon mall för hur en sådan plan ska göras upp, så den får vara fritt formulerad. Där bör kort och koncist framgå relevanta aspekter på hur processen för en bedömning av kunnandet för respektive examen ska genomföras. Det kan till exempel handla om en redogörelse för en plan för ordnande av en fristående examen eller planering av olika yrkesprov som visar examinandens yrkesskicklighet och en redogörelse som liknar en plan för genomförandet av bedömningen av det kunnande som krävs för en examen, men behöver inte vara lika detaljerade som motsvarande nyssnämnda planer.  Avsikten är att den preliminära planen för genomförande av bedömningen av kunnande också  ska vara till nytta när utbildningsanordnaren utvecklar sin egen verksamhet och bygger upp sitt kommande kvalitetsledningssystem.

Utbildningsanordnaren ska utarbeta en preliminär plan för bedömning av kunnande för var och en av de nya examina och utbildningar som ansökan gäller.  Ifall utbildningsanordnaren ansöker om fem eller flera nya examina, är det i det här skedet även möjligt att utarbeta en plan som innehåller en allmän plan för hur bedömningen av kunnande ska gå till och därtill vid behov ange särdragen för den examensvisa bedömningen.  

Enligt den nya lagstiftningen ska utbildningsanordnarna från och med den 1 januari 2018 anskaffa avläggande av yrkesprov och bedömning av kunnandet för ifrågavarande fristående examen av en utbildningsanordnare som av ministeriet beviljats ett sådant tillstånd att ordna examen och utbildning som avses i den nya lagen om yrkesutbildning. Utan i frågavarande tillstånd får ovan nämnda aktörer inte ta emot yrkesprov från och med den 1 januari 2018.
Ifall utbildningsanordnaren inte har ansökt om eller inte beviljas ett sådant anordnartillstånd som avses i lagen om yrkesutbildning, ska utbildningsanordnaren ifall verksamheten fortgår efter den 1 januari 2018 hänvisa de studerande för avläggande av ett sådant yrkesprov som avses i 52  § i lagen om yrkesutbildning till en sådan utbildningsanordnare som för i frågavarande examen har beviljats tillstånd att ordna examen för bedömning av examinandens kunnande enligt 53 § i lagen om yrkesutbildning.

Utbildningsanordnare kan även framöver sälja utbildningstjänster på marknaden, även om de inte ansöker om eller beviljas tillstånd att ordna utbildning. Enligt 52  § 6 mom. i lagen om yrkesutbildning är utbildningsanordnaren skyldig att erbjuda de studerande möjlighet att avlägga examina eller examensdelar även utan deltagande i examensutbildning samt i samarbete med sådana aktörer som erbjuder tjänster för kompetensutveckling på affärsmässiga grunder. Enligt motiveringen till bestämmelsen ska utbildningsanordnaren och den som erbjuder sådana utvecklingstjänsterna i praktiken komma överens om att hänvisa dem som köper utbildningstjänsterna att för avläggande av examen eller examensdelar anlita   den av samarbetsparterna som fungerar som utbildningsanordnare i enlighet med 3 § i lagen. I så fall är det utbildningsanordnaren som i enlighet med vad som bestäms i lagen svarar för den personliga tillämpningen i anslutning till avläggandet av examen eller examensdelen.

Utbildningsanordnarna får emellertid inte sälja tjänster som hänför sig till anordnande av yrkesprov eller beviljande av examina till en aktör som driver verksamheten på affärsmässiga grunder, eftersom det endast är tillåtet att ordna tjänster i anslutning till de examina och  examensdelar som avses i lagen i form av avgiftsbelagd serviceverksamhet om det handlar om anskaffande av utbildning enligt 30 §. Finansieringen av avlagda examina och examensdelar sker enligt bestämmelserna i lagen om undervisnings- och kulturverksamhet.  

För att få ordna arbetskraftsutbildning ska utbildningsanordnaren ansöka om ett tillstånd att ordna yrkesexamina och -utbildning där det ingår en utbildningsuppgift att ordna arbetskraftsutbildning.  Närmare anvisningar om hur ansökan går till hittar du på våra webbsidor: http://minedu.fi/uuden-jarjestamisluvan-hakeminen.

Fyll i blanketten på vår webbplats samt bilaga 1: ansökningsblankett för arbetskraftspolitisk utbildning.

Yrkeshögskolorna ombeds vara i kontakt med direktör Hannu Sirén, fornamn.efternamn@minedu.fi, tfn 0295 3 30292.

De föreslagna verksamhetsområdena för respektive utbildningsanordnare är de utbildningsområden inom vilka utbildningsanordnaren är skyldig ordna utbildning i överensstämmelse med utbildnings- och kompetensbehovet.  Eftersom det handlar om en skyldighet kan utbildningsanordnaren dock inte åläggas att se till ett större område än det som är nödvändigt med tanke på behovet av tillgång till utbildning. För att den regionala tillgången till yrkesutbildning på området ändå ska tryggas, har man för varje landskap fastställt minst en utbildningsanordnare som har kapacitet att se till regionens utbildnings- och kompetensbehov. 

Nej, det har man inte, eftersom man i de föreslagna tillstånden inte gett någon utbildningsanordnare i uppgift att ordna arbetskraftsutbildning.  Den uppgiften får man ansöka om.

Det handlar om utbildning som UKM tidigare finansierat genom statsunderstöd, inte om ANM:s integrationsutbildning. 

I punkt 8 och 9 på ansökningsblanketten som gäller uppgiften att ordna utvidgad läroavtalsutbildning anges de genomsnittliga kalkylerade dagarna för läroavtalsutbildning för åren 2015-2017. Därtill anges det uppskattade antalet studerandeår från och med 2017.

I punkt 12 på ansökningsblanketten för anordnande av sådan arbetskraftspolitisk utbildning anges antalet studerandeårsverken för examensinriktad utbildning 2015-2017.  Därtill anges det uppskattade antalet från och med 2017 i form av studerandeårsverken. 

Järjestämisluvissa on lueteltu vain tutkintorakenteen mukaisesti voimassa olevat tutkinnot.  Koulutuksen järjestäjillä on kuitenkin tutkintojen järjestämis- ja myöntämisoikeus niihin ammatillisiin perustutkintoihin, joihin heille on myönnetty aiemman lainsäädännön (630/1998) mukainen järjestämislupa.

Lisäksi koulutuksen järjestäjälle on annettu tutkintojen järjestämis- ja myöntämisoikeus niihin ammatti- ja erikoisammattitutkintoihin, joita koskevan näyttötutkintojen järjestämissopimuksen tutkintotoimikunta on solminut 31.12.2017 mennessä koulutuksen järjestäjän kanssa.

Jos opiskelija on aloittanut ammatillisen perustutkinnon suorittamisen ennen lain voimaantuloa eli vuonna 2017 tai sitä ennen, opiskelijalla on oikeus suorittaa tutkinto loppuun niiden tutkinnon perusteiden mukaisesti, joiden mukaan hän aloitti opintonsa. Suoritusaikaa on 31.12.2021 saakka. Tämän jälkeen opiskelija siirtyy suorittamaan tutkinnon loppuun tuolloin voimassa olevien tutkinnon perusteiden mukaisesti. Uusia opiskelijoita tutkintorakenteesta poistuneisiin tutkintoihin ei voi ottaa.

Näin ollen koulutuksen järjestäjällä on oikeus arvioida ennen 1.1.2018 opinnot aloittaneiden opiskelijoiden osaaminen ja antaa todistukset niistä ammatti- ja erikoisammattitutkinnoista, joihin sillä on ollut voimassa oleva näyttötutkinnon järjestämissopimus 31.12.2017, ja niistä perustutkinnoista, joita sillä on ollut oikeus järjestää kumotun lain (630/1998) mukaan myönnetyn järjestämisluvan perusteella.