Vanliga frågor om reformen av yrkesutbildningen 

Antagningsgrunderna begränsas i förordningen om grunderna för antagning av studerande inom utbildningar för yrkesinriktade grundexamina. Enligt förordningen om antagningsgrunderna som undervisningsministern godkänt den 6 oktober 2017 stryks ur antagningskriterierna poängen för personer som saknar en utbildningsplats efter grundstadiet, poängen för könstillhörighet samt poängen som ges på basis av idrottsprestationer.

Konst- och färdighetsämnen (gymnastik, bildkonst, handarbete, huslig ekonomi och musik) beaktas fortfarande både i den allmänna skolframgången och i poängen för betonade vitsord. Avsikten med poängen för betonade vitsord har varit att stöda antagningen till utbildning i fråga om sökande vars medeltal i läsämnen varit svagare medan vitsorden i konst- och färdighetsämnen varit bättre. Likaså är det fortfarande möjligt att få urvalspoäng för arbetserfarenhet på samma sätt som tidigare.

Förordningen om antagningsgrunderna tillämpas vid gemensam ansökan till yrkesinriktad grundexamen. På samma sätt som i nuläget används gemensam ansökan av personer som inte efter den grundläggande utbildningen avlagt en yrkesexamen eller högskoleexamen. I den fortgående ansökan beslutar utbildningsanordnaren om ansökningstiderna och -förfarandena.

Den nya förordningen om antagningsgrunderna träder i kraft samtidigt som den nya lagen om yrkesutbildning (531/2017). Förordningen om antagningsgrunderna tillämpas första gången vid den gemensamma ansökan våren 2018.

Läs mer i förordningen och motiveringspromemorian (på finska)

Alla yrkesexamina ger även i framtiden allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskolor och universitet. Möjligheten att avlägga gymnasiestudier bevaras också, likaså rätten att delta i studentexamen.

Beredskapen för fortsatta studier stärks under yrkesutbildningens gång på många olika sätt. I yrkesinriktade grundexamina ingår examensdelar som är obligatoriska för alla studerande. Examensdelarna stärker kunskaperna i bl.a. modersmålet, det andra inhemska språket, främmande språk och matematik. Därtill kan gemensamma examensdelar, gymnasiestudier eller andra studier som ger bättre beredskap för fortsatta studier ingå i en yrkesinriktad grundexamen som valfria examensdelar. Personer som studerar för yrkesexamen eller specialyrkesexamen kan vid behov avlägga gemensamma examensdelar som separata examensdelar. Även yrkesinriktade examensdelar och i synnerhet nyckelkunskaper för livslångt lärande som ingår i dessa ger bättre beredskap för fortsatta studier.

Framöver finns det 164 examina i stället för nuvarande 351. Examina ska vara bredare än för närvarande. Den studerande får mycket större möjligheter att göra individuella val inom examen. Även om antalet enskilda yrkesexamina minskar bevaras ändå den kompetens som arbets- och näringslivet behöver inom yrkesexamina t.ex. som kompetensområden eller inriktningar inom examen som möjliggörs av valfria examensdelar.

Med bredare examina kan man mer flexibelt svara på de snabba förändringarna i arbetslivets kompetensbehov, och man behöver inte alltid skapa en ny examen när arbetslivets behov förändras, som i nuläget.  

Grunden för dimensioneringen av yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina, specialyrkesexamina och examensdelar är en kompetenspoäng. Från början av 2018 är yrkesinriktad grundexamen en examen som omfattar 180 kompetenspoäng där det även ingår gemensamma examensdelar och valbara yrkesinriktade examensdelar som motsvarar de tidigare valbara examensdelarna.

För vissa branscher får man föreskriva en omfattning som överskrider 180 kompetenspoäng om den reglering som gäller för branschen förutsätter detta.

Yrkesexaminas omfattning är 120, 150 eller 180 kompetenspoäng och specialyrkesexaminas omfattning 160, 180 eller 210 kompetenspoäng.

Avsikten med yrkesutbildningen är att möjliggöra särskilt stöd för studerande såväl i examensutbildning som i handledande utbildningar. Det särskilda stödet är avsett för studerande som på grund av inlärningssvårigheter, funktionsnedsättning, sjukdom eller någon annan orsak behöver långvarigt eller regelbundet särskilt stöd för lärandet och studierna i syfte att uppnå kraven på yrkesskicklighet och kompetensmålen enligt grunderna för examen eller utbildningen.

I grundläggande yrkesutbildning kan man vid behov anpassa bedömningen eller avvika från kraven på yrkesskicklighet eller kompetensmålen om det är nödvändigt med beaktande av den studerandes personliga mål och färdigheter.

Anordnare av yrkesutbildning ska alltid tillhandahålla det särskilda stöd den studerande behöver. Finansieringen som behövs för att ordna särskilt stöd har beaktats i viktkoefficienterna i finansieringen av utbildningen.

Avsikten med yrkesutbildningen är att erbjuda varje person med funktionsnedsättning som gått ut grundskolan möjlighet till yrkesutbildning enligt personliga mål antingen i handledande utbildning eller i examensutbildning.

Om sökandens mål är att avlägga yrkesexamen kan han eller hon vid behov stärka sina färdigheter för att söka till och avlägga yrkesinriktad examensutbildning i utbildning som handleder för yrkesutbildning (VALMA-utbildning).

När målet inte är att avlägga en examen eller en examensdel utan att förbereda sig för ett så självständigt liv och arbetsliv som möjligt kan den studerande förvärva och stärka dessa färdigheter i utbildning som förbereder för arbete och ett självständigt liv (TELMA-utbildning).

Rätt till krävande särskilt stöd har studerande med grava inlärningssvårigheter eller en svår funktionsnedsättning eller sjukdom som gör att den studerande behöver individuellt, omfattande och mångsidigt särskilt stöd.

Krävande särskilt stöd kan ordnas endast av anordnare av yrkesutbildning som har detta som uppgift i sitt tillstånd. Finansieringen som behövs för att ordna krävande särskilt stöd har beaktats i viktkoefficienterna i finansieringen av utbildningen.

Statsrådets förordning om ändring av förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (431/2018) trädde i kraft den 11 juni 2018. I förordningen föreskrivs om behörigheten för dem som ger särskilt stöd och krävande särskilt stöd.

Ändringen innebar ingen ändring av hur man tolkar speciallärarens ställning, och behörighetsvillkoren motsvarar dem som gällde behörigheten för speciallärare innan den nya förordningen trädde i kraft. Behörig att ge särskilt stöd och krävande särskilt stöd är den som har sådan behörighet för lärare i yrkesinriktade eller gemensamma examensdelar som föreskrivs i denna förordning och som har slutfört studier för speciallärare inom yrkesutbildningen i en omfattning av minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor eller som har slutfört sådana studier enligt 19 § 1 mom. 3 punkten i statsrådets förordning om examina och specialiseringsutbildningar vid universitet (794/2004) som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom specialundervisning.

Behörig att ge särskilt stöd eller krävande särskilt stöd i samband med undervisning i gemensamma examensdelar är, trots vad som föreskrivs i 14 § 1 mom., även den som har avlagt lämplig högre högskoleexamen och som har slutfört de studier för speciallärare som anges i 1 mom.

Om ändamålsenliga arrangemang inom särskilt stöd eller krävande särskilt stöd kräver det kan särskilt stöd eller krävande särskilt stöd trots vad som föreskrivs i 1 mom. ges även av någon annan lärare som avses i detta kapitel som en del av hans eller hennes övriga undervisning. Studerande som har rätt till särskilt stöd studerar vanligtvis tillsammans med övriga studerande. För undervisningen och för särskilt stöd ansvarar därmed läraren tillsammans med de lärare som uppfyller de behörighetsvillkor som anges i 16 § i förordningen.

Krävande särskilt stöd ordnar endast de utbildningsanordnare som tilldelats denna uppgift tillståndet att ordna utbildning. I så fall har utbildningsanordnaren i anslutning till den uppgiften inga andra studerande än sådana som har rätt till krävande särskilt stöd, vilket innebär att läraren alltid ska uppfylla de villkor som anges i 16 §.

Den nya finansieringsmodellen ger pengar för bl.a. examina och examensdelar, vilket sporrar utbildningsanordnare att se efter varje studerande och att se till att deras kompetens utvecklas enligt planerna. 

För alla unga utarbetas en individuell plan för avläggandet av studierna. I planen kommer man överens om ett sätt att studera och få stöd och handledning under studietiden som lämpar sig bäst för den unga.  Individuella studievägar är motiverande för de unga.

Man har med framgång minskar avbrotten i programmet för genomströmning inom yrkesutbildningen åren 2011-2016, och arbetet fortsätter i och med reformen.  

Grundfinansieringen står för hälften av finansieringen, vilket ger en förutsägbar grund för ordnandet av examina och utbildning. Grundfinansieringen skapar förutsättningar för att det även i framtiden finns yrkesutbildning på alla områden och för alla studerandegrupper. Prestationsfinansieringen som fås för examina och examensdelar står för 35 procent. Finansieringsandelen som betalas på basis av hur personer som avlagt examen och examensdelar sysselsätter sig och övergår till högskolor för fortsatta studier samt på basis av feedback från studerande och arbetslivet står för resterande 15 procent. 

Finansieringsreformen genomförs stegvis. Under finansåren 2018 och 2019 är grundfinansieringens andel 95 procent och under de två följande åren 70 och 60 procent. En stegvis övergång ger anordnarna tid att anpassa det nuvarande systemet till det nya finansieringssystemet som ger större vikt åt resultat och genomslag.

Bedömningsskalan inom yrkesutbildningen ändras enligt utkastet till statsrådets förordning i fråga om yrkesinriktade grundexamina, men inte när det gäller yrkesexamina eller specialyrkesexamina och inte heller i fråga om handledande utbildning.
    
I fråga om yrkesinriktade grundexamina ersätts den nuvarande tregradiga skalan (1-3) med en femgradig (1-5).  Ifråga om examensdelar inom yrkesinriktade grundexamina samt för delområden inom gemensamma examensdelar bedöms godkänt kunnande med hjälp av en skala 1-5.  

Delområdena bildar tre gemensamma examensdelar (kommunikation och interaktion, kunnande i matematik och naturvetenskap, kunnande som behövs i samhället och arbetslivet, och socialt och kulturellt kunnande) och bedöms enligt skalan godkänt/underkänt, liksom sådana valfria yrkes- eller specialyrkesexamensdelar som eventuellt kan ingå i yrkesinriktade grundexamina.

Om det gjorts en personlig anpassning av bedömningen av den studerandes kunnande, bedöms den studerandes kunnande liksom hittills dessutom i form av ett muntligt omdöme.

Bedömningsskalan blir femgradig i syfte att ytterligare differentiera vitsorden för dem som avlagt grundläggande yrkesexamen och för att den ska rättvisare ur de studerandes perspektiv.  Den mer differentierade skalan ska göra det möjligt för högskolorna att bättre utnyttja examensbetygen från yrkesinriktade grundexamina i antagningen av studerande. Dessutom ska den femgradiga skalan bättre motivera de studerande att vilja förbättra sitt kunnande och få högre vitsord.

Inom yrkesexamina och specialyrkesexamina bedöms kunnande liksom nu enligt skalan godkänd/underkänd, vilket även gäller i utbildning som handleder för yrkesutbildning.

I utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv bedöms utbildningen liksom för närvarande verbalt.

Den femgradiga bedömningsskalan tas i bruk den 1 augusti 2018  då de nya grunderna för yrkesinriktade grundexamina och kriterierna för den femgradiga skalan är i användning. Grundexamensstuderande som inleder sina studier den 1 augusti 2018 eller senare får sina kunskaper utvärderade enligt en femgradig bedömningsskala.

Grundexamensstuderande som inleder sina studier 1.1.2018 – 31.7.2018 inleder studierna enligt de gamla examensgrunderna. Det går inte längre att ta in studerande till yrkesinriktade grundexamina som avläggs som fristående examen. Kunskapen visas och bedöms enligt den nya lagstiftningen, men fram till den 31 juli 2018 fortfarande enligt skalan 1-3 enligt de gamla examensgrunderna.

En grundexamensstuderande som inlett sina studier under perioden 1.1.–31.7.2018 övergår till  och avlägger sin examen enligt det nya systemet, dvs. examensgrunderna som träder i kraft den 1 augusti 2018.

De examensdelar eller gemensamma examensdelar som den studerande redan har avlagt erkänns som en del av examen enligt de nya examensgrunderna och den nya lagstiftningen. De vitsord som den studerande fått under tiden 1.1.–31.7.2018 enligt skalan 1-3 ändras till att motsvara vitsord enligt bedömningssskalan 1-5. Ändringen av vitsorden görs på basis av bedömningsmaterialet enligt följande: 1 => 1 eller 2, 2 => 3 eller 4, 3 => 5.

Ammatillista osaamista syventävän tai täydentävän koulutuksen arviointiasteikosta ei säädetä ammatillisen koulutuksen lainsäädännössä. Arviointiasteikko on koulutuksen järjestäjän päätettävissä.