Finlands utbildningssystem består av :Bild av utbildningssystemet i Finland

En större bild av Finlands utbildninssystem får du fram genom att klicka här eller på bilden till höger.

 
Småbarnspedagogiken stöder barnets utveckling, inlärning och välfärd  

Småbarnspedagogiken är en helhet som består av planenlig och målinriktad fostran, undervisning och omsorg. Målet är att stöda barnets utveckling, hälsa och välfärd samt att stöda barnets förutsättningar för inlärning.

Kommunen är skyldig att ordna småbarnspedagogisk verksamhet för i huvudsak barn under skolåldern. En klientavgift uppbärs på basis av familjens inkomster och storlek samt vårdtidens längd.

Grunderna för den riksomfattande planen för småbarnsfostran, som fastslagits av Utbildningsstyrelsen, styr planeringen och genomförandet av småbarnspedagogiken och fungerar som grund för de lokala planerna för småbarnspedagogiken.

Förskoleundervisningen stärker förutsättningarna för inlärning

Syftet med förskoleundervisningen är att stärka barnens inlärnings- och utvecklingsförutsättningar som en del av småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen. Förskoleundervisningen har varit obligatorisk i Finland sedan 2015. Förskoleundervisningen är avgiftsfri.

Vårdnadshavaren svarar för att barnet deltar förskoleundervisning eller i annan verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås. De riksomfattande läroplansgrunder som Utbildningsstyrelsen fastställer styr planeringen av innehållet i förskoleundervisningen och utgör grund för de lokala läroplanerna.

Läroplikten fullgörs genom lärokurserna inom den grundläggande utbildningen 

Grundskolan omfattar årskurserna 1-9 och riktar sig till hela åldersgruppen (barn i åldern 7-16 år). Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år och avslutas det år då den grundläggande utbildningens lärokurser avlagts eller då det gått 10 år sedan läroplikten inleddes. Alla barn som är fast bosatta i Finland omfattas av läroplikten.

Den grundläggande utbildningen är avgiftsfri.

År 2015 fanns det ca 2 500 skolor som erbjöd grundläggande utbildning. Kommunen och andra utbildningsanordnare upprätthåller grundskolorna. Under 2 procent av grundskoleeleverna går i privata eller statliga skolor.

Den allmänbildande gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen 

Andra stadiets utbildning, som avläggs efter grundskolan, består av gymnasieutbildning och yrkesutbildning.

Gymnasieutbildningen är allmänbildande och ger inte yrkeskompetens. Som avslutning på gymnasieutbildningen avlägger man den riksomfattande studentexamen. Den som avlagt studentexamen kan söka till fortsatta studier vid universitet, yrkeshögskolor eller inom yrkesutbildning. Gymnasieutbildningen räcker oftast tre år.

Examina inom yrkesutbildningen är  grundläggande yrkesexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina. Den som avlagt en yrkesinriktad grundexamen har grundläggande yrkesfärdigheter för olika uppgifter inom en bransch.  Yrkes- och specialyrkesexamen är yrkesinriktad tilläggsutbildning. Yrkes- och specialyrkesexamina möjliggör kompetensutveckling under olika skeden av karriären. Grundexamina är huvudsakligen 180 studiepoäng till sin omfattning, yrkesexamina 150 och specialyrkesexamina 180 studiepoäng.

När man inleder sina yrkesstudier görs det upp en personlig utvecklingsplan för kunnandet där man kommer överens om studiernas innehåll, tidtabell och studiemetod. Yrkesutbildning kan t.ex. ordnas på arbetsplatser som läro- eller utbildningsavtal och kunskap som införskaffats på olika sätt kan i mån av möjlighet räknas till godo som en del av studierna. Såväl unga som vuxna kan ansöka till yrkesutbildning.

Då man avlagt en yrkesexamen kan man söka sig vidare till fortsatta studier i en yrkeshögskola eller universitet.

Högskolesystemet består av universitet och yrkeshögskolor

Vid universiteten betonas den vetenskapliga forskningen och undervisning på basis av denna.  Yrkeshögskolorna erbjuder praktisk utbildning som motsvarar arbetslivets behov.

Vid universiteten, dvs. vid vetenskaps- och konsthögskolorna kan man avlägga lägre och högre högskoleexamina samt vetenskapliga påbyggnadsexamina, som är licentiat- och doktorsexamina. Vid yrkeshögskolorna kan man avlägga yrkeshögskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina.

Målet för att avlägga en lägre högskoleexamen vid ett universitet är tre år och i allmänhet ytterligare två år för en högre högskoleexamen vid ett universitet. Att avlägga en yrkeshögskoleexamen tar 3,5 - 4,5 år. Som studerande för högre yrkeshögskoleexamen kan antas personer som avlagt lämplig yrkeshögskoleexamen eller någon annan lämplig högskoleexamen och som har minst tre års arbetserfarenhet inom branschen i fråga efter avlagd examen.