3.4 Vetenskap och forskningsbaserad kunskap

Finland är i framtiden i allt större utsträckning en inspirerande plats för forskning, och forskningsmiljöerna är av världsklass. De främsta begåvningarna flyttar till Finland och höjer Finlands kunskapsnivå. Innehållet i den finländska utbildningen grundar sig på forskningsbaserad kunskap. Offentlig finansiering för forskning uppmuntrar också den privata sek-torn att investera i kunskap och forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Anslagen för forskning och utveckling har år 2030 stigit till fyra procent av nationalprodukten, och forskning visar att inverkan av dessa satsningar på finländarnas välfärd har ökat.

Forskning och forskningsbaserad kunskap påverkar samhället

Genomslagskraften för ny kunskap är summan av många delar. Vetenskaplig forskning och annan forskningsbaserad kunskap (såsom uppföljning, statistik, utredningar) har många olika konsekvenser som är en del av vardagen i det finländska välfärdssamhället. Vetenskapliga rön bidrar identifierbart till bildning och bygger upp världsbilden, genererar välfärd och välbefinnande och utgör en grund för beslutsfattande och för utveckling av praxis. Således inverkar exempelvis vetenskaplig forskning och forskarnas samarbete med företag och andra aktörer i samhället på uppkomsten av nya produkter, tjänster och förfaranden. Ett aktuellt exempel på detta är det snabba transeuropeiska digi-tala offentliggörandet av offentliga och privata forskningsresultat om Covid-19-pandemin för beslutsfattande och vetenskaplig forskning. Forskarnas förmåga att snabbt reagera på pandemin t.ex. inom området för vaccinutveckling grundar sig på tidigare forskning som är långsiktig, högklassig och mångsidig.

Det självständiga Finlands framgång som grundar sig på utbildning å ena sidan gör det möjligt och å andra sidan är en förutsättning för att framväxten och användningen av ny information på olika sätt kopplas samman med hela utbildningsvägen. Ett likvärdigt och inkluderande liv i Finland omfattar möjligheten att kunna medverka i att såväl producera som utnyttja ny kunskap. Vetenskaplig utbildning och tillsammans genomförd medborgarforskning utgör även i nutid viktiga komponenter i världsbilden och bildningen och stöder färdigheterna för livet.

Den nya kunskap som uppstår vid vetenskaplig forskning är grunden för hög-skoleutbildningen i Finland. Den nya kunskapen införlivas rätt snabbt också i studieinnehållet på andra utbildningsstadier. En verksamhetsmodell som grundar sig på vetenskapligt tänkande och vetenskaplig verksamhet kan aktivare inneslutas i hela utbildningsvägen med början i småbarnspedagogiken, utan att i sig framhäva vetenskapligheten.

Produktiviteten i forskningen förbättras när investeringar i den görs jämnt i hela utbildnings- och forskningssystemet. Nästa generations forskning i Finland växer fram endast om de nödvändiga färdigheter som behövs i vetenskaplig forskning också inhämtas av en större andel även av de medborgare som inte har en forskarutbildning. Förändringar i befolkningsstrukturen kan kompenseras endast genom att införa större flexibilitet i praxisen för utbildnings- och arbetskraftsinvandring och för att stanna i landet. Vi måste också mer fördomsfritt än tidigare utnyttja kreativ vetenskaplig, konstnärlig och kulturell verksamhet.

Framgångsrik forskning är beroende av entusiastiska människor och grupper. För att styra entusiasmen till resultatrik forskning behövs aktuella forskningsmiljöer och -infrastruktur som delvis också håller världsklass för att man kan klara sig i den internationella konkurrensen eller för att ens komma med i tävlingen. Det betyder balanserade framtida investeringar i vetenskaplig forskning utöver de investeringar som görs i den privata sektorn. Offentlig finansiering ska användas både för att stödja offentlig forskning och för att skapa incitament och stimulans för investeringar som görs av den privata sektorn. Internationaliseringen är en viktig del av FUI-verksamheten och den bör beaktas ur många olika synvinklar.

 

Ökningen av FUI-intensiteten och vetenskapliga ambitioner har börjat

Finlands konkurrenskraft och därigenom dess välfärd bygger på kunnande, forskning och innovationer. Enligt de nationella visionerna (Forsknings- och innovationsrådets vision och färdplan; Visionen för högre utbildning och forsk-ning 2030) är målet att öka Finlands FUI-intensitet och ambitionsnivån för FUI-verksamhetens genomslag. Ett mål är en bestående ökning av forsknings- och utvecklingskostnaderna till 4 procent av bruttonationalprodukten före 2030. För att uppnå målet måste den största delen av tillväxten komma från den privata sektorn. Uppgiften försvåras ytterligare av att det tills vidare vid sidan av offentliga forskningsaktörer, alltså högskolor och forskningsinstitut endast finns ett fåtal företag som kraftigt investerar i forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (FUI).

I den nationella FUI-färdplanen (2020) presenteras de planerade åtgärder som behövs för att höja FUI-intensiteten. En väsentlig faktor är tryggandet av tillgången till mänskliga resurser både i fråga om produktion av ny kunskap och ny kompetens och utnyttjande av kunskap och kompetens som producerats annanstans. Till detta hör också nödvändig förmåga att genom FUI-åtgär-der tackla globala problem såsom klimatförändringen och pandemier. Principerna och målen för hållbar utveckling ska beaktas också i FUI-verksamheten. I samband med uppdateringen av FUI-färdplanen främjas också långsiktigheten och förutsebarheten av forskningsfinansieringen. Den tväradministrativa samordningen av FUI-finansieringen ska främjas, inklusive de finansierande organisationernas finansieringsinstrument och annat samarbete.

FUI-helheten och utvecklingen av bildningen i samhället omfattar främjande av vetensfostranoch vetenskaplig kommunikation. Genom systematisk vetenskapsfostran skapas förutsättningar för en höjning av bildningsnivån och kompetensbaserad tillväxt. Syftet med vetenskapsfostran är att fördjupa och utvidga medborgarnas problemlösningsförmåga och förståelse för vetenskaplig praxis samt vetenskapliga strukturer och vetenskaplig utveckling.

Satsningar på vetenskap och på framtagande av och genomslagskraften för forskningsbaserad kunskap genom

  • verkställigheten av den nationella FUI-färdplanen,som innehåller åtgärder för att stärka vetenskap och forskingsbaserad kunskap. Detta kräver permanenta budgetanslag under undervisnings- och kulturministeriets och arbets- och näringsministeriets huvudtitlar samt för andra ministerier som svarar för FUI-verksamheten inom sina respektive sektorer. Offentliga satsningar skapar en verksamhetsmiljö som sporrar både finländska och utländska företag till att investera i FUI-verksamhet i Finland.

Med ovan beskrivna åtgärder före 2040

  • Högskolornas förnyade strukturer och verksamhetssätt möjliggör nätverkssamarbete som bland annat tryggar högklassig vetenskaplig genomslagskraft i samhället samt mångsidig forskning och högskoleutbildning.
  • Forskningsbaserad kunskap värdesätts och utnyttjas effektivt i olika sektorer i samhället. Som en del av denna helhet värdesätts uppkomsten av innovationer.
  • Finland har förmåga att utnyttja kunskap som tagits fram annanstans i världen och globala megatrender såsom de möjligheter digitaliseringen och artificiell intelligens för med sig.
  • Den offentliga och privata sektorns satsingar på vetenskaplig verksamhet i Finland har enligt undersökningar förbättrat välfärden i Finland.
  • FUI-verksamhetens möjligheter att stödja uppnåendet av målen för Agenda 2030 har förbättrats.