3.13 Utbildning på samiska

Samerna är den arktiska urbefolkningen. I Finland talas tre samiska språk, varav nordsamiskan är hotad och enaresamiskan och skoltsamiskan är allvar-ligt hotade. Enligt grundlagen (731/1999) har samerna rätt att bevara och ut-veckla sitt språk och sin kultur i hela landet. Till samernas hembygdsområde hör i Finland Enontekis, Utsjoki och Enare kommuner samt Lapplands renbe-teslags område i norra delen av Sodankylä. Över 60 procent av hela den sa-miska befolkningen i Finland och största delen av de samiska barnen under 10 år bor utanför hembygdsområdet. Samernas språkliga rättigheter definie-ras i samiska språklagen (1086/2003).

Alla samiska språk som talas i Finland används som språk inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, och alla undervisas som läroämnena modersmål och främmande språk. Ett barn som talar samiska som modersmål har rätt att få småbarnspedagogisk verksamhet på samiska i hela landet. De samisktalande som bor inom samernas hembygdsområde har också rätt till grundläggande utbildning på samiska. Undervisningen ska ges huvudsakligen på samiska. Utbildningsanordnarna kan ordna samiskspråkig undervisning också i större utsträckning. Samerna har rätt att få undervisning i sitt eget modersmål inom hembygdsområdet. Samiska kan undervisas som modersmål också utanför hembygdsområdet både i den grundläggande utbildningen och i gymnasieutbildningen. Kommunen beslutar i sista hand om utbudet. De samiska språken och den samiska kulturen är också läroämnen vid universitetet.

I den utbildningspolitiska redogörelsen uppställs som mål för utvecklandet av småbarnspedagogiken samt förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen att dessa tjänster ska vara jämlika, tillgängliga och av god kvalitet i hela landet. De åtgärder som krävs för att uppnå målet stärker också de samiskspråkigas och de samiska språkens ställning. Genom åtgärderna förbättras bl.a. möjligheterna att följa upp och styra det jämlika tillgodoseendet av barnens rättigheter och tjänster, och genom en reform av finansieringssystemet skulle kommunernas differentierade förhållanden beaktas effektivare än för närvarande. Också med tanke på kvaliteten på småbarnspedagogiken samt förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen på samiska och utvecklandet av den är det viktigt att utveckla kunskapsunderlaget och -systemen för att man ska kunna fatta beslut utifrån tillförlitlig och aktuell information. Genom att utveckla lagstiftningen och verksamhetskulturen tryggas på lika villkor överallt i Finland det tillräckliga stöd i rätt tid och de lågtröskeltjänster som förutsätts för alla barns och ungas utveckling, lärande och välbefinnande.

Antalet elever i undervisning i samiska språk, undervisning på samiska och tvåspråkig samisk-finsk undervisning har ökat under de senaste tio åren i synnerhet utanför hembygdsområdet. Omkring 200 barn deltar i småbarnspeda-gogik på samiska. Målet är att stärka tillgången till småbarnspedagogik på sa-miska och förtydliga språkboverksamhetens roll.

Läsåret 2020–2021 omfattade undervisningen i samiska språk samt förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen på samiska sammanlagt 710 elever. Det distansundervisningsprojekt för samiska språk som genomförs inom den grundläggande utbildningen gör det möjligt att studera samiska oavsett var eleven bor. Distansundervisningen genomförs till utgången av läsåret 2021–2022 med tidsbunden utvecklingsfinansiering. Därefter är målet att söka lösningar för att etablera verksamheten.

Yrkesutbildning på andra stadiet på samiska ordnas vid Sameområdets utbildningscentral, vars undervisningsspråk är samiska och finska. I gymnasiet kan man studera samiska. Samerna kan fullgöra läroplikt också i sådan utbildning i samiska språket och den samiska kulturen som ordnas av Sameområdets utbildningscentral och som varar minst en termin. Den utbildningspolitiska redogörelsens allmänna mål att intensifiera samarbetet mellan utbildningsanordnarna på andra stadiet stöder också ordnandet av utbildning på samiska. Målet är att på längre sikt utreda möjligheterna att avlägga en del av studentexamensproven på samiska. I högskolornas tillgänglighetsplanering granskas olika gruppers tillgång till utbildning och framgång i utbildningen. I prognostiseringen av behovet av undervisnings- och handledningspersonal och övrig personal och tryggandet av tillgången till den beaktas också språkminoriteterna. Enligt en utredning som utarbetats för undervisnings- och kulturministeriet är en utmaning för småbarnspedagogiken och undervisningen på samiska att det måste finnas tillräckligt med personal som är utbildad för uppgiften och har kunskaper i samiska. Målet är att förbättra tillgången till samiskspråkig personal inom småbarnspedagogiken och undervisningspersonal och att vidareutveckla mångsidiga sätt att utbilda personal inom undervisning och fostran.

Genom den utveckling av digitala inlärningslösningar som presenteras i den utbildningspolitiska redogörelsen skapas nya möjligheter också för genomförande av utbildning i samiska språk och på samiska språk. Med dessa utvecklingsåtgärder kan man stödja både inlärningen av samiska språk som modersmål och förbättra möjligheterna att lära sig det förlorade ursprungsspråket. De samiska språken och korrekt och aktuell information om samerna som urbefolkning ska beaktas både i produktionen av digitala läromedel och andra läromedel samt i undervisningen. Därtill bör förutsättningarna att producera läromedel på samiska stärkas.