3.9 Studiestöd

Studiestödet ska utvecklas för att främja likvärdiga utbildningsmöjligheter. Genom ett tillräckligt studiestöd möjliggörs heltidsstudier och avläggande av examen inom utsatt tid. Också målen för reformen av den sociala tryggheten ska beaktas vid utvecklingen av studiestödet.

Syftet med studiestödet är att trygga studerandens utkomst under studietiden. Studiepenningen och statsborgen för studielån tryggar tillsammans med det allmänna bostadsbidraget den studerandes grundläggande försörjning. Enligt utvärderingsrapporten om grundtrygghetens tillräcklighet 2015–2019 (THL 6/2019) räcker studiestödet tillsammans med lån till att garantera en måttlig minimikonsumtion.

Studiepenningen är en indexbunden förmån. Dess belopp påverkas av studerandens ålder, läroanstaltskategorin, boendeformen samt familjesituationen så att dess andel är cirka 1/4 av stödets maximibelopp. En genomsnittlig studiepenning (ca 220 euro/mån.) täcker vanliga måltidskostnader av levnadskostnaderna för en ensamboende studerande. För att täcka andra levnadskostnader behöver studeranden andra medel. År 2019 fick omkring 315 000 studerande studiepenning, och av dem studerade 60 procent vid en högskola och 40 procent i andra läroanstalter. Studiestödsutgifterna uppskattas 2021 uppgå till cirka 643 miljoner euro, varav studiepenningsutgiftens andel är cirka 70 procent. Konsekvenserna av de reformer som gjorts i fråga om studiestödet bör bedömas som stöd för det kommande utvecklingsarbetet.

En betydande del av studiestödet är studielån på marknadsvillkor med statsborgen (650 euro/mån.). Studielånet ska vara en trygg och motiverande form av finansiering av studierna. Studielånet betonar utbildningens karaktär som en investering. Systemet uppmuntrar till korta studietider eftersom staten kan betala en del av lånet direkt till banken (studielånskompensation) när studielåntagaren har avlagt sin första högskoleexamen inom utsatt tid. Studielånskompensationens andel av utgifterna för studiestöd var ca 67 miljoner euro år 2020. Studielånskompensationens inverkan på studietiderna måste bedömas och samtidigt ska behoven av utveckling av kompensationssystemet kartläggas.

Studielånets säkerhet ökas av att räntorna för en studielånstagare med låga inkomster kan betalas i form av ränteunderstöd. Om studielåntagaren försummar betalningen av räntorna eller återbetalningen av skulden till kreditinstitutet betalar staten i egenskap av borgensman studielånet till kreditinstitutet. Studielåntagaren är emellertid skyldig att till staten återbetala den skuld som betalats till kreditinstitutet. En gäldenär med borgensansvar kan beviljas betalningsfrihet i vissa situationer när en utkomstrisk föreligger. I och med att studiestödet allt mer bygger på lån har användningen av studielån ökat under de senaste åren. Också beloppet av lån som staten som borgensman måste be-tala ökar, vilket har ett tydligt samband med sysselsättningsutvecklingen. År 2019 tog 179 000 studerande ut studielån, vilket är knappt 60 procent av studiestödtagarna. Det genomsnittliga beloppet av studielån är cirka 11 000 euro. Bankernas studielånestock var cirka 4 miljarder euro vid utgången av 2019.

Det allmänna bostadsbidraget per hushåll ersätter skäliga boendekostnader för en studerande som bor ensam. Självriskandelen av boendekostnaderna för en studerande med låga inkomster är minst 20 procent. Omkring 140 000 studerandehushåll får regelbundet bostadsbidrag medan det genomsnittliga bostadsbidraget är cirka 320 euro per månad. År 2019 betalades allmänt bostadsbidrag till studerandehushåll till ett belopp om totalt 564 mn euro.

Syftet med skolresestöd är att trygga tillgängligheten av utbildning på andra stadiet. Systemet ersätter i huvudsak resekostnader för de studerande inom gymnasie- och yrkesutbildning som regelbundet har en lång skolresa och betydande resekostnader. År 2019 fick 60 500 studerande skolresestöd som var 710 euro per mottagare i genomsnitt. Genom stödet för skolresor tryggas utbildningens tillgänglighet.

Studiestödet är en orsaksbaserad och individuell förmån som betalas mot vederlag. Ett centralt villkor för det är utöver behovet av ekonomiskt stöd att det är fråga om heltidsstudier och att studierna framskrider. I samband med reformen av den sociala tryggheten dryftas särskilt förenkling av förmånssystemet och en starkare samordning av förmånerna och tjänsterna. Också behovet av ändring av studiestödssystemet ses över i samband med reformen av den sociala tryggheten med beaktande av främjandet av sysselsättningen och kontinuerligt lärande. En samordning av studiestödet och den sociala tryggheten i övrigt genomförs gradvis. De problem i samordningen som ska lösas hänför sig särskilt till utkomstskydd för unga, förmånshelheten under studietiden och bostadsbidrag.

Studiestödet bidrar till att höja utbildningsnivån samt främjar jämlikheten i utbildningen och tillgången till kvalificerad arbetskraft.

Mål

Studiestödssystemet utvecklas för att främja likvärdiga studiemöjligheter.

Åtgärder

  • Studiestödets nivå säkerställs genom indexhöjningar.
  • Studiestödets tillräcklighet förbättras allt mer som stödform för heltidsstudier. Om statsekonomiska förutsättningar tillåter det kan höjningar göras i studiepenningen och lånegarantin och riktade höjningar kan göras till de personer som mest behöver stöd (ensamboende, studerande med familj, studerande i utlandet).
  • Studiestödets struktur (till exempel en koppling till lägre och högre högskoleexamen) och dess nivå ses över i samband med revideringen av den sociala tryggheten. Centrala mål är stöd för heltidsstudier och främjande av studierna och därigenom främjande av sysselsättningen.
  • Studerandens egna inkomstgränser höjs för att främja en kombination av studier och arbete.
  • Föräldrarnas inkomstgränser som inverkar på studiestödet justeras när inkomstnivån stiger för att behovsprövningen inte ska bli stramare.
  • Om räntenivån höjs betydligt kan villkoren för räntestöd förbättras eller ett ränteskydd som betalas ur statens medel övervägas. Genom att stödja studielåntagare kan man förebygga en ökning av lån som staten som borgensman måste betala.
  • Förutsättningarna för att öka antalet studiestödsmånader och göra villkoren för studielånskompensation mer flexibla ska redas ut för att främja kontinuerligt lärande.