3.11 Lärande och studievägar för personer med invandrarbakgrund

Regeringsprogrammets reformer som gäller främjandet av jämlikhet i utbildningen förbättrar lärandet och studierna i fråga om studerande med invandrar-bakgrund (barn, elever eller studerande vars modersmål eller hemspråk är något annat än finska, svenska eller samiska 7). Bland dessa reformer finns sär-skilt utvidgandet av läroplikten, utvecklingen av studiehandledningen samt identifieringen av kunnande och åtgärder som riktas till underrepresenterade grupper inom helheten för kontinuerligt lärande.

Personer med invandrarbakgrund är inte en enhetlig grupp. En del av barnen och de unga gör goda framsteg i studierna tillsammans med majoritetsbefolkningen efter att ha lärt sig finska eller svenska, medan en del behöver mer stöd. Behovet och genomförandet av riktade åtgärder på olika utbildningsstadier beror i synnerhet på invandringsåldern.

De åtgärder som gäller småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning, utbildning på andra stadiet och högskoleutbildning som presenteras i denna redogörelse förbättrar inlärningsmöjligheterna och gör studievägarna smidigare för alla grupper som nu är i den svagaste ställningen. För en del personer med invandrarbakgrund behövs därtill riktade åtgärder på olika utbildningsstadier. Utvecklingsbehov som gäller alla utbildningsstadier är beaktandet av språkmedvetenhet i undervisningen och i kommunikationen samt smidigheten i övergångsskedena mellan utbildningar. I småbarnspedagogiken är utmaningen att öka deltagandegraden och stödja språkinlärningen. De åtgärder som vidtas för att öka deltagandet i småbarnspedagogik inverkar också på många familjer med invandrarbakgrund och uppmuntrar till att barnen deltar i småbarnspedagogiken: klientavgifterna sänks och på längre sikt ska småbarnspedagogiken bli avgiftsfri (minst 4 h/dag). Vid bedömningen av vilken inverkan hemvårdsstödet och praxisen med kommuntillägg har på deltagande i småbarnspedagogik ska speciellt familjer med invandrarbakgrund beaktas.

Framgång i skolan har ett direkt samband med framgång i fortsatta studier och därför är en grundläggande utbildning som ger tillräckliga baskunskaper (läs- och räknekunskaper) och basfärdigheter väsentlig med tanke på integrationen. Att elever med invandrarbakgrund har sämre inlärningsresultat än majoritetsbefolkningen förklaras i synnerhet av invandringsåldern och dåliga språkkunskaper i slutskedet av grundskolan till följd av den. Också föräldrarnas socioekonomiska bakgrund har betydelse. Situationen är svårast för de ungdomar som har en bristfällig grundutbildning och som anländer till Finland i slutskedet av den grundläggande utbildningen. I och med revideringen av lagstiftningen om småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen blir det möjligt att i större utsträckning än i dag följa upp, styra och koordinera ett likvärdigt och högklassigt genomförande av barnens rättigheter och tjänster. Det förnyade finansieringssystemet beaktar effektivare än nu de olika omständigheterna i kommunerna bland annat i fråga om konsekvenserna av den demografiska utvecklingen, kvaliteten hos tjänsterna, likvärdigheten och tillgängligheten, behoven av stöd och behoven av tjänster på främmande språk. I utvecklingsprogrammet Utbildning för alla fästs uppmärksamhet vid att säkerställa inlärningsförutsättningarna för elever med invandrarbakgrund, särskilt när det gäller språkliga färdigheter och andra inlärningsfärdigheter för nyanlända elever. Genom de åtgärder som tas fram utifrån programmet tryggas smidiga övergångsskeden i utbildningen också för barn med invandrarbakgrund. Som en del av utvidgningen av läroplikten förnyas utbildningarna i övergångsskedet. Den nya utbildning som handleder för examensutbildning (TUVA) ska stöda personer med invandrarbakgrund att gå vidare till den utbildning på andra stadiet som de önskar, såväl yrkesutbildning som gymnasieutbildning.

Ett utvecklingsprogram för att skapa en högklassig studieväg för finska/svenska som andraspråk för alla stadier i utbildningssystemet ska inledas. Finansieringen för positiv särbehandling etableras i samband med revideringen av lagstiftningen.

Genom åtgärderna stärks utbildningssystemets förutsättningar att jämna ut konsekvenserna av ojämlikhet i samhället och vidare stöds lärandet och en jämlik lärandeväg i fråga om elever med invandrarbakgrund så att även invandrarunga har möjlighet att nå sin fulla potential i skolsystemet. Också i de förpliktande kvalitetskriterierna inom småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning som utarbetas för att stärka kvaliteten och likvärdigheten i tjänsterna ska särbehoven hos personer med invandrarbakgrund och övriga personer som behöver stöd beaktas.

Studerande med invandrarbakgrund avbryter studierna på andra stadiet oftare än studerande med finländsk bakgrund. I utbildning på andra stadiet är det med tanke på studerande med invandrarbakgrund särskilt viktigt med tillräcklig undervisning och handledning och tillräckligt stöd. För att säkerställa detta vidareutvecklar man i yrkesutbildningen den personliga tillämpningen så att en modell för positiv särbehandling som är förenlig med yrkesutbildningens ka-raktär kan införas. Utbildningsanordnarna ska ha tillräckliga förutsättningar att också sörja för undervisning och handledning som motsvarar behoven hos studerande med invandrarbakgrund, och uppföljningen av hur utbildningen genomförs stärks genom att behovet av undervisning och handledning samt annat stöd beaktas allt bättre. Utvidgandet av läroplikten och utbildningens avgiftsfrihet i samband med det, den nya utbildningshelheten i övergångsskedet och handledningen under läroplikten stärker och utjämnar lärandet och utbildningsvägen för unga med invandrarbakgrund jämfört med studerande med finländsk bakgrund.

Grundläggande färdigheter och språkkunskaper är viktiga med tanke på hur studierna framskrider. Utvecklingen av dessa backas upp genom att uppmuntra till ett effektivare utnyttjande av studier som stöder studiefärdigheterna och vid behov genom att utveckla incitamenten inom finansieringssystemet. Detta effektiviserar stödet för yrkesinriktade studier i synnerhet i fråga om dem som flyttat till Finland som vuxna.

För studerande med invandrarbakgrund är en läroanstalt som erbjuder positiva upplevelser när det gäller samhörighet, gemenskap och delaktighet en ytterst viktig resurs. Dessa upplevelser ska säkerställas för alla studerandena inom gymnasie- och yrkesutbildning. Särskilt fokus ska riktas på studerande med invandrarbakgrund. Lämpliga elevhälsotjänster samt möjlighet till verksamhet som främjar psykiskt och fysiskt välbefinnande inom läroanstalten ska garanteras för alla studerande på andra stadiet oavsett bakgrund på ett likvärdigt sätt på alla håll i landet.

Studerande med invandrarbakgrund är underrepresenterade i högskolor. Tillträdet till högskoleutbildning stöds genom att etablera serviceverksamheten för handledning och identifiering av invandrarnas kunnande som en del av högskolesystemet och genom att ta in bestämmelser om handledande utbildning för invandrare i universitetslagen. Högskolornas tillgänglighetsplaner som gäller alla underrepresenterade grupper stöder också tillträdet till och avläggandet av högskoleutbildning i fråga om studerande med invandrarbakgrund.

Utifrån arbetet med Talent Boost-färdplanen ökar högskolorna i samarbete rekryteringen av utländska studerande och forskare till finländska högskolor och integrerar internationella sakkunniga i högskolorna, det finländska samhället och arbetslivet. De studerandes inresa görs smidigare och möjligheterna för dem som avlagt examen att stanna i Finland förbättras.

Finland kan dra nytta av invandring på många sätt. Inom många branscher är det redan svårt eller rentav omöjligt att avhjälpa bristen på arbetskraft med inhemska krafter, och i framtiden kommer svårigheterna att öka i och med befolkningsförändringen. Tillgången på arbetskraft och arbetskraftens kompetens är ett centralt kriterium för investeringar. Mångfald berikar samhället på många sätt från affärsverksamhet till FUI-verksamhet, idrott, konst och kultur.


7 Karvi 2015