3.6 Kontinuerligt lärande – lärande under tiden i arbetslivet

Kompetensnivån hos personer i arbetsför ålder höjs och kompetensen förnyas för att stöda medborgarnas ekonomiska och sociala integration och för att upprätthålla företagens och hela landets konkurrenskraft.

Arbetslivet och dess kompetenskrav förändras snabbt. De viktigaste förändringsfaktorerna är globaliseringen, den tekniska förändringen och åldersstrukturen. För allt fler är det nödvändigt att byta yrke.

Den tekniska utvecklingen gör att gamla uppgifter och yrken försvinner. OECD har uppskattat att andelen arbeten som i och med automatiseringen försvinner eller föränd-ras avsevärt under de närmaste årtiondena uppgår till 33,6 procent i Finland. Mest förändras och minskar arbeten som kräver kortare utbildning. Samtidigt uppstår nytt arbete som enligt prognoserna till största delen förutsätter kompetens på högskolenivå. Betydelsen av metakunskaper och digitala färdigheter ökar. Om denna förändring inte kan stödjas genom kompetensutveckling, kan det leda till ökad arbetslöshet bland lågutbildade och en samtidig brist på kompetent arbetskraft som bromsar ekonomins förnyelse. Och vice versa: genom satsningar på kompetens som riktas och dimension-eras rätt är det möjligt att avsevärt främja och stödja digitaliseringen i samhället och arbetslivet, övergången till en grön ekonomi och annan strukturomvandling i arbetslivet.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD bedömer i sin rapport3 att Finland har ett utvecklat utbildningssystem som erbjuder personer i arbetsför ålder mångsidiga möjligheter att utveckla kompetensen på olika utbildningsstadier. Deltagandet och kompetensen är på hög nivå. Samtidigt finns det betydande utmaningar i systemet för kontinuerligt lärande i anknytning till riktandet av utbildningen, vilket konkretiseras i att utbildningen hopar sig kraftigt och att vissa grupper helt lämnas utanför kompetensutvecklingen samt som ett matchningsproblem i fråga om arbetskraften.

I den parlamentariska reform av det kontinuerliga lärandet som regeringen inlett svarar man särskilt på de ovan beskrivna utmaningarna. I reformen granskas lärandet under tiden i arbetslivet och för personer i arbetsför ålder, och därmed sträcker sig reformen i stor utsträckning till samhällets olika delområden och olika förvaltningsområden. Lärandet pågår hela tiden, vid sidan av och i anknytning till arbetet, i olika organiserade ut-bildningar och i vardagen – och allt mer parallellt i alla dessa situationer.

Behoven av kompetensutveckling under tiden i arbetslivet är omfattande och det är inte möjligt att alla behov av kontinuerligt lärande kan tillgodoses med offentliga medel. Därför är det särskilt viktigt att de begränsade offentliga resurserna för kontinuerligt lärande riktas på ett sätt som är ändamålsenligt med tanke på samhället och arbetslivet.

Visionen för den parlamentariska reformen av det kontinuerliga lärandet är att alla medborgare har de kunskaper och färdigheter och det kunnande som behövs för ett meningsfullt liv, att var och en har möjlighet att proaktivt förnya sitt kunnande och att kunnandet förnyar arbetslivet och arbetslivet förnyar kunnandet. För att dessa mål ska nås krävs ett långsiktigt, övergripande utvecklingsarbete som å ena sidan förbättrar riktandet av de nuvarande resurserna för kontinuerligt lärande på ett sätt som stöder förändringarna i samhället och arbetslivet och å andra sidan utvecklar nya slags tjänster och arbetsredskap som främjar kontinuerligt lärande.

Åtgärder:

  • Permanenta strukturer och förfaranden skapas för helhetsgranskning, långsiktig utveckling och riktande samt utvärdering av det kontinuerliga lärandet.
  • Kompetensutvecklingen på arbetsplatsen och hos personer i arbetsför ålder stöds bl.a. genom att man utvecklar verktyg och förfaranden för identifiering och erkännande av kunnande som förvärvats i arbetet och vardagen samt genom att man stöder små och medelstora företags och mikroföretags nätverk för kompetensutveckling.
  • Vid sidan av arbete och familj förbättras möjligheterna till studier genom att det nuvarande utbildningsutbudet öppnas och ett nytt, flexibelt riktat utbildningsutbud skapas.
  • En digital servicehelhet för kontinuerligt lärande som omfattar sökande till utbildning, handledning och kartläggnings- och identifieringstjänster för kunnande tas i bruk före 2024.
  • Handledningstjänsterna för vuxna görs tillgängliga för alla och den livslånga handledningen utvecklas på ett övergripande sätt.
  • Systemet med utkomstskydd för arbetslösa utvecklas så att arbetslösa har bättre möjligheter än för närvarande att studera utan att förlora arbetslöshetsförmånen.
  • För att stärka den utbildningsmässiga jämlikheten ökas utbildningarna och stödåtgärderna med låg tröskel, den uppsökande verksamheten samt den multiprofessionella handledningen och tjänsterna.

Med de åtgärder som beskrivs ovan fram till 2040 är målet i enlighet med riktlinjerna från den parlamentariska gruppen för kontinuerligt lärande att

Medborgarna har de kunskaper, färdigheter och det kunnande som behövs för ett meningsfullt liv

  • Befolkningens kompetensnivå ökar.
  • Sysselsättningsgraden stiger.
  • Antalet och andelen 25–64-åringar som avlagt högskoleexamen ökar, och antalet och andelen 25–64-åringar som saknar examen efter grundstadiet minskar.

Var och en utvecklar sin kompetens under tiden i arbetslivet.

  • Var och en har möjlighet att förnya sin kompetens proaktivt för att det ska vara möjligt att utvecklas i arbetslivet, att få arbeta i nya uppgifter och att avancera i karriären.
  • Jämlikheten i deltagandet ökar.

Kompetensen förnyar arbetslivet och arbetslivet kompetensen.

  • En kompetent arbetskraft bidrar till hållbar tillväxt, innovationer, konkurrenskraften och därigenom till välfärden.
  • Arbetsgivarna har kompetent arbetskraft.
  • Arbetsgemenskaperna stöder inlärningen av nya saker.

3 (OECD 2020b)