3.8 Konst- och kulturfostran och -undervisning och grundläggande konstundervisning

Inom utbildningssystemet grundar sig konst- och kulturfostran, undervisningen i konst- och färdighetsämnen och den grundläggande konstundervisningen på att estetisk gestaltning och kreativa uttryck är en viktig del av den mänskliga tillvaron. Färdigheter i anslutning till detta är viktiga också i informations- och kunskapssamhället och bör därför beaktas vid utvecklingen av utbildningen. Dessa färdigheter kan också främjas inom ramen för hobbyverksamhet i samband med skoldagen. Tillgängligheten av grundläggande konstundervisning ska stödjas regionalt, i olika befolkningsgrupper, på båda nationalspråken samt i fråga om olika konstområden.

Konstnärliga uttrycksformer och estetisk gestaltning har alltid varit en del av fostrings- och utbildningsuppgiften, och börjar med undervisning i konst- och färdighetsämnen i den grundläggande utbildningen och fortsätter till utbildning av yrkespersoner inom konst och kultur inom yrkesutbildningen och högskoleutbildningen. Konstens och kulturens betydelse har ökat under informations- och kunskapssamhällets utveckling både på fritiden och i arbetslivet och inom produktionen.

Konst-, kultur- och kulturarvsfostran med början i tidig ålder främjar framväx-ten av en personlig relation till konst och kultur, stärker kreativiteten, livskunskaperna och förståelsen för livet samt ett aktivt medborgarskap och en bred allmänbildning. Kommunen kan utarbeta en plan för kulturfostran som en del av läroplanen och planen för småbarnspedagogik, men den kan också gälla alla åldersklasser. Planer har utarbetats i 114 kommuner. Det är önskvärt att planen för kulturfostran införs på ett bredare plan i kommunerna; detta främjas av ett gott samarbete mellan undervisningsväsendet, kulturväsendet och ungdomsväsendet.

Undervisningen i konst- och färdighetsämnen i skolorna bidrar för sin del till att barnens och ungdomarnas färdigheter utvecklas och utnyttjas på ett mångsidigt sätt, vilket stärker målen för kunnandet i utbildningen och senare också i arbetslivet. Den grundläggande konstundervisningen stärker dessa effekter för de barn och unga som deltar i den. Inom den grundläggande konst-undervisningen för vuxna och det fria bildningsarbetet sträcker sig konst- och kulturundervisningen och - verksamheten också till den vuxna befolkningen och stöder människans välbefinnande under hela livet.

Konst- och kulturfostran och -undervisning har historiskt sett haft en bety-dande roll i hobby- och föreningsverksamheten vid sidan av skolan. Under de senaste åren har man på nytt förstått vilken betydelse hobbyverksamhet har i barns och ungas liv och även som stöd för skolans mål för fostran och undervisning, och denna verksamhet har ökats betydligt. Hobbyverksamhet bedrivs förutom inom konst och kultur även inom motion och idrott. Den så kallade Finlandsmodellen utvecklas som bäst och den skapar en god grund för utveckling av verksamhetsmodeller och verksamhetskulturer för hobbyer i samband med skolan långt in i framtiden.

Utbildning inom konst och kultur ges på olika utbildningsstadier. Den producerar sakkunniga i branschen och ökar även innovations- och sysselsättningspotentialen inom olika områden i närings- och samhällslivet.

Enligt lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) avses med grundläggande konstundervisning sådan undervisning inom olika områden av konsten som i första hand riktar sig till barn och unga och som ger eleverna förmåga att uttrycka sig och söka sig till yrkesutbildning och utbildning på högre nivå inom konstområdet i fråga. Undervisningen grundar sig på de grunder i läroplanen som Utbildningsstyrelsen fastställt och som bestämts för två lärokurser och nio olika områden av konsten. Under läsåret 2019–2020 studerade cirka 128 000 elever i grundläggande konstundervisning. Från 1993 till 2019 har antalet elever inom grundläggande konstundervisning nästan fördubblats. Grundläggande konstundervisning ges i totalt cirka 430 läroanstalter varav en del är läroanstalter inom fritt bildningsarbete. År 2020 omfattas 139 läroanstalter av en statsandel för grundläggande konstundervisning per undervisningstimme. Kommunerna har också enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet (166/2019) till uppgift att erbjuda möjligheter till målinriktad konst- och kulturfostran inom kulturens och konstens olika former och områden.

Grundläggande konstundervisning är en del av kulturtjänsterna och därför tjänar utvecklingen av den också de utbildnings- och kulturpolitiska behoven. Målet är att kulturtjänsterna ska bli bättre tillgängliga och att verksamhetsförutsättningarna för kulturen stärks. För att förbättra tillgängligheten i fråga om grundläggande konstundervisning, liksom även kulturtjänster och andra tjänster, måste man i allt högre grad beakta förändringarna i befolkningsstrukturen i samhället, bl.a. invandrarna och mångfalden av språk- och kulturminoriteter.

Utvecklingsåtgärderna behöver en tillförlitlig och omfattade kunskapsbas som stöd. Kunskapsbasen för den grundläggande konstundervisningen har under de senaste åren uppdaterats genom separata utredningar4 och genom att ansluta utbildningsformen till insamling av data5, men tillgången till regelbunden, riksomfattande kvalitativ och kvantitativ statistikinformation om grundläggande konstundervisning är fortfarande begränsad. Stärkandet av kunskapsbasen för den grundläggande konstundervisningen och en systematisering av insamlingen av information stöder beslutsfattandet om utvecklingen av grundläggande konstundervisning.

Det framgår av utredningar som publicerats nyligen och av utlåtandena om dem att det finns ett behov av utveckling av finansieringen av och lagstiftningen om grundläggande konstundervisning. Det är allmänt sett viktigt att den grundläggande konstundervisningen förnyas och stärks med beaktande av särbehoven inom de olika konstområdena. Enligt Utbildningsstyrelsens utredning6 är de främsta utmaningarna för den grundläggande konstundervisningen utöver finansieringen förknippade med förvaltningen, strukturerna och verksamhetskulturen samt förändringarna i verksamhetsmiljön och samhället. Aktörerna inom grundläggande konstundervisning oroar sig för möjligheten att trygga tillgången till grundläggande konstundervisning på grund av bland annat de mindre årskullarna, läget i en avfolkningskommun samt aktiviteter som konkurrerar med grundläggande konstundervisning.

Mål

Konst- och kulturfostran och -undervisning och grundläggande konstun-dervisning stöds.

Åtgärder

  • Behoven inom konst-, kultur- och kulturarvsfostran beaktas i utvecklingsåtgärderna inom utbildningen.
  • Strukturerna och samarbetet inom den grundläggande konstundervis-ningen utvecklas, tillgången till undervisning ökas inom olika konstområden samt regionalt, för olika befolkningsgrupper och på båda nationalspråken och vid behov inleds en reform av lagstiftningen om den grundläggande konstundervisningen.
  • Kunskapsbasen för den grundläggande konstundervisningen stärks, pedagogiken utvecklas och identifieringen och erkännandet av kunnande som förvärvats inom den grundläggande konstundervisningen främjas.
  • Utövande av konst, kultur och motion i samband med skoldagen främjas i enlighet med Finlandsmodellen.
  • Kommunerna uppmuntras att utarbeta en kulturfostringsplan.

Luoma 2020; Suominen 2019
Valtakunnallinen opettajatiedonkeruu 2019. Esi- ja perusopetuksen kotikuntakorvauskysely 31.12.2018 (21.1.2019, TK-41-51-19); Kulttuuri kunnan toiminnassa 2019 -tiedonkeruu, Terveyden ja hyvinvoinnin laitos.
Luoma 2020.