3.5 Fritt bildningsarbete

Det fria bildningsarbetet främjar människornas kunnande och välbefinnande och stöder sammanhållningen och jämlikheten i samhället samt ett aktivt medborgarskap. Läroanstalterna för fritt bildningsarbete är också viktiga aktörer som erbjuder utbildning till invandrare. För att utbildningen ska kunna utvecklas högklassigt ska finansieringen genomföras på ett förutsebart sätt. Det fria bildningsarbetets riksomfattande nätverk utnyttjas effektivare än tidigare för att främja jämlik och tillgänglig utbildning, och de kunskaper som har förvärvats i utbildningen identifieras och erkänns.

Enligt lagen om fritt bildningsarbete (632/1998, 1 §) syftar det fria bildningsarbetet till att utifrån principen om livslångt lärande anordna utbildning som stöder sammanhållningen och jämlikheten i samhället samt ett aktivt medborgar-skap. Målet är att främja individers mångsidiga utveckling, välmående och välfärd och att främja demokrati, pluralism, hållbar utveckling, kulturell mångfald och internationalism. Det fria bildningsarbetet kännetecknas av studier efter eget val, samhörighet och delaktighet. Läroanstalter för fritt bildningsarbete är medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet, idrottsutbildningscenter och studiecentraler.

År 2020 finns det i Finland 177 medborgarinstitut, 76 folkhögskolor, 20 sommaruniversitet, 12 studiecentraler samt 11 riksomfattande och 3 regionala idrottsutbildningscenter. Enligt Statistikcentralens uppgifter deltog år 2019 omkring 900 000 studerande i utbildningar inom fritt bildningsarbete. Samma studerande kan ha deltagit i flera utbildningar så att antalet deltaganden i utbildningar var sammanlagt omkring 1,6 miljoner. Läroanstalternas storlek och huvudmannastrukturer varierar. Det finns också mycket små läroanstalter bland dem. Med tanke på utvecklingen av utbildning inom det fria bildningsarbetet är det viktigt att huvudmännens ekonomiska stabilitet i alla lägen garanterar högklassig utbildning.

Undervisnings- och kulturministeriet beslutar årligen inom ramen för statsbudgeten det antal prestationer som beräkningen av statsandelen grundar sig på. För att möjliggöra anordnande och utveckling av högklassig utbildning ska huvudmännen ha möjlighet att förutse finansieringsnivån. När nya utbildningsuppgifter ska kopplas till det fria bildningsarbetet möjliggör principen för förutsebar finansiering ett långsiktigt utvecklingsarbete.

Läroanstalterna för fritt bildningsarbete är viktiga aktörer som erbjuder utbildning till invandrare. År 2018 fick det fria bildningsarbetet till ny uppgift att anordna utbildning i läs- och skrivkunnighet och annan integrationsutbildning som godkänts i invandrarnas integrationsplan. Enligt en utredning som Karvi publicerat i augusti 2020 har läroanstalterna för fritt bildningsarbete väl tagit emot den nya uppgiften inom utbildning i läs- och skrivkunnighet. Finansieringen för den nya uppgiften har emellertid dimensionerats enligt en situation där antalet elever var cirka 20 % av det nuvarande antalet. Detta gör det svårare att långsiktigt utveckla utbildningen och inverkar på huvudmännens möjligheter att tillhandahålla utbildning.

I undersökningar har fritt bildningsarbete konstaterats ge deltagarna fördelar av olika slag. Deltagandet ger kunnande som behövs i arbete och studier, ökar välbefinnandet, främjar aktörskap och bygger upp aktivt kommuninvånar-skap samt ökar kunskaps-, hälso- och identitetskapitalet och det sociala kapitalet. Det fria bildningsarbetet bidrar till det gemensamma bästa bl.a. genom att tillhandahålla allmänbildning, upprätthålla traditionella aktiviteter, tillhandahålla kulturutbud, fostran inom internationalism och mångkulturalism, främja integration, aktivera pensionärer och förebygga ensamhet och genom att erbjuda en andra möjlighet att komplettera utbildningen. Fritt bildningsarbete har också konstaterats ha positiva ekonomiska konsekvenser. 2

Utbildning inom fritt bildningsarbete anordnas i alla Finlands kommuner. Som en plattform för livslångt lärande är fritt bildningsarbete tillgängligt för alla medborgare. Det fria bildningsarbetets uppgift att anordna utbildning som inte leder till en examen är mycket omfattande och inbegriper utbildning på olika kunskapsnivåer från utbildning i läs- och skrivkunnighet till kompletteringsutbildning för personer med högskoleexamen. Genom fritt bildningsarbete kan man svara mot både samhällets och arbetslivets behov genom skräddarsydd utbildning. Via fritt bildningsarbete nås till exempel också en stor grupp partiellt arbetsföra personer, åldrande befolkning och personer med invandrarbak-grund. Tröskeln för att delta i utbildning inom fritt bildningsarbete är låg. Inom ramen för det fria bildningsarbetet anordnas bland annat utbildning i läskunnighet för invandrare och främjas medborgarnas grundläggande färdigheter, även digitala färdigheter.

I promemorian (2019) för en arbetsgrupp som tillsatts av undervisnings- och kulturministeriet ingick ett förslag till modell för en kunskapsbaserad beskrivning av utbildningen inom det fria bildningsarbetet. Utgångspunkten är att studier med fria mål som inte leder till en examen ger deltagarna mångsidig kompetens som borde bli lättare att identifiera. I den fortsatta beredningen av reformen föreslog arbetsgruppen att lagstiftningen om informationsresursen Ko-ski ska ändras så att kompetenser som inhämtats via fritt bildningsarbete kan föras in i informationsresursen Koski.

Åtgärder

  • Förutsebarheten i finansieringen av fritt bildningsarbete säkerställs.
  • Tillräckligheten av den för invandrare avsedda läskunnighetsutbildningen inom fritt bildningsarbete och tillgängligheten av den på båda nationalspråken garanteras
  • Förutsättningarna för läroanstalterna för fritt bildningsarbete att främja, utveckla och genomföra utbildning för underrepresenterade grupper stärks.
  • Identifieringen och erkännandet av kunnande som förvärvats i utbildning inom fritt bildningsarbete ska främjas. Ändringar i lagstiftningen om informationsresursen Koski ska göras så att studieprestationer kan regi-streras i informationsresursen Koski.
  • Möjligheterna att koppla kunskapshelheter inom fritt bildningsarbete till en del av det nationella ramverket för kunnande utreds.
  • Det fria bildningsarbetets riksomfattande nätverk utnyttjas effektivare än tidigare för att främja jämlikheten i och tillgängligheten av utbildningen. Läroanstalterna anordnar bland annat mångsidiga öppna högskolestudier i olika ämnen också på de orter som annars saknar högskoleverksamhet.

Med ovan beskrivna åtgärder före 2040

  • Tack vare sin tillgänglighet möjliggör utbildningen inom fritt bildningsarbete studievägar och utbildning mitt i den demografiska och ekonomiska utvecklingen. Med hjälp av fritt bildningsarbete blir personer i olika åldrar, olika språkgrupper och underrepresenterade målgrupper delaktiga i samhället. Det fria bildningsarbetet har en viktig roll i stärkandet av de äldres kompetens, i synnerhet den digitala kompetensen, och ger viktiga möjligheter till meningsfull hobbyverksamhet.
  • Vardagen och arbetslivet kopplas samman på det fria bildningsarbetets inlärningsplattform som fungerar enligt Agenda 2030-programmets hållbarhetsmål.
  • Det fria bildningsarbetet har en stor betydelse för värnandet om hela nationens sammanhållning och kunskapsnivå.
  • Samarbetet inom det fria bildningsarbetet samt mellan det fria bildningsarbetet och andra utbildningsformer stärks.

2 Manninen ym. 2019.