3.2 Andra stadiet

Totalrevideringen av förfarandena och strukturerna i utbildningen på andra stadiet svarar mot målen för den allmänbildande utbildningen och yrkesutbildningen samt behoven av kontinuerligt lärande. Därtill stärks jämlikheten och likvärdigheten inom utbildningen. Teknologi utnyttjas i stor utsträckning som stöd för lärande och kompetensutveckling, vilket för sin del också tryggar tillgängligheten för utbildningen. Samtidigt stärks välbefinnandet och olika former av samhörighet. Digitala inlärningsmiljöer och -lösningar utvecklas för att svara mot behoven hos olika studeranden. Utbildningsanordnarna uppmuntras att bilda större helheter och samarbeta tätare med arbetslivet.

Mer jämlikhet, likställdhet och gemenskap inom utbildningen på andra stadiet

Utbildningen på andra stadiet svarar för att bildningsmålen och de yrkesmäss-iga målen för kunnandet uppnås för den årskull som avslutar grundskole-stadiet och för sin del för kompetensutvecklingen hos den vuxna befolkningen. Utvidgningen av läroplikten till 18 års ålder höjer de unga vuxnas utbildnings- och kompetensnivå. Högklassig yrkesutbildning och gymnasieutbildning ger alla ungdomar en stark grund för både deltagande i samhället och arbetslivet och övergången till fortsatta studier. Utbildningen ska vara tillgänglig för alla och den ska stödja allas kompetensutveckling. Tillräcklig undervisning och tillräckligt stöd som utgår från de studerandes egna behov är förutsättningar för att årskullens bildningsmål ska uppnås.

I undervisningen och handledningen har man bland annat tagit i bruk undervisningsmaterial som baserar sig på ny teknologi, och den pedagogiskt ändamålsenliga användningen av det har förnyat sätten att lära sig på. I och med den personliga tillämpningen gällande studierna har man betonat betydelsen av studievägar som anpassats efter alla studerandens behov och uppbyggnaden av studierna utifrån studerandens egna utgångspunkter och mål.

För en del av de unga studerandena har det dock varit ett problem att studierna i alltför hög grad betonar självstyrning. Dessutom har alla utbildningsan-ordnare inte lyckats genomföra den personliga tillämpningen och studierna så att de är fullödiga för alla studerande och att dessa erbjuds stöd. Hos en del studerande har skoldagarna och -veckorna därför blivit splittrade. Detta kan anses försvaga inlärningsresultaten, vilket kan leda till e allt starkare polarisering gällande de studerandenas kompetens. En del unga har också ett större behov av att hämta stöd inom en gemenskap och mer gemensamt lärande än de får idag. Ungdomar som ännu försöker finna sig själva behöver stöd i sina val och för att göra framsteg i studierna. En vuxen persons närvaro och en trygg studiegemenskap är viktiga förutsättningar för välbefinnandet och lärandet hos den årskull som avslutar grundskolestadiet. I utbildningen på andra stadiet måste det säkerställas att alla har förutsättningar för ett tillräckligt stöd och för framgång i studierna.

År 2020 fick nästan 98 procent av dem som avslutat den grundläggande utbildningen en plats för fortsatta studier i gymnasiet, yrkesutbildning eller i utbildningar i övergångsskedet. Av årskullen sökte sig 58 procent i första hand till gymnasium och 42 procent till yrkesutbildning. Även om så gott som hela årskullen blir antagen till studier på andra stadiet avbryter många studerande sina studier före examen. Omkring 15 procent av varje årskull träder in på arbetsmarknaden utan examen på andra stadiet.

Beslutet om utvidgande av läroplikten kommer att öka antalet avlagda examina på andra stadiet och minska avbrotten i studierna. Syftet med reformen är att säkerställa att så många unga som möjligt genom att avlägga en examen på andra stadiet får goda förutsättningar för att klara sig i livet och i arbetslivet. Hela årskullen kommer att ha bättre förutsättningar än tidigare att övergå till fortsatta studier och utveckla sitt kunnande senare. De nya bestämmelserna om läroplikt träder i kraft den 1 augusti 2021. Undervisnings- och utbildningsanordnarna samt den läropliktigas hemkommun får handlednings- och tillsynsansvar genom vilka den handledning och det stöd som unga under 18 år får stärks särskilt i det skede då de söker till utbildning och i eventuella situationer där studierna avbryts. Bestämmelserna om skyldigheten att söka till utbildning trädde i kraft redan den 1 januari 2021. Nu är läropliktiga efter avslutad grundläggande utbildning skyldiga att söka till utbildning på andra stadiet. Behovet av att revidera utbildningen på andra stadiet stannar dock inte vid revideringen av läropliktslagstiftningen. Genomförandet av läroplikten stöds på ett täckande och långsiktigt sätt för att den ska nå sina mål. Utöver genomförandet av utvidgningen av läroplikten utvecklas genom åtgärderna i den utbildningspolitiska redogörelsen utbildningen på andra stadiet som hel-het samt yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen var för sig utgående från deras särdrag och syften.

Övergången till fortsatta studier sker dock fortfarande enligt urval. Av de personer på 15–19 år som valts till yrkeshögskolor har omkring en fjärdedel avlagt en yrkesinriktad grundexamen och av dem som valts till universitet under en procent. Trots målen påverkas övergången till fortsatta studier fortfarande i hög grad av om den unga har studentexamen eller en yrkesexamen bakom sig.

Viktiga val görs redan i beslut som gäller studier efter grundstadiet och som påverkas av den ungas bakgrund. Till exempel är den högsta examen hos mödrar till dem som inleder yrkesutbildning betydligt oftare en yrkesexamen än hos mödrar till studerande som inleder gymnasieutbildning och denna skillnad har inte minskat på 2000-talet.

Därtill finns det betydande regionala skillnader i urvalen, även inom kommunerna. Skillnaderna beror delvis på utbildningsutbudet samt på uppfattning-arna om olika yrken och uppgifter i arbetslivet, men också på olika associationer som gäller yrkes- och gymnasieutbildning, stereotypier om olika branscher och yrken samt de faktiska möjligheterna till fortsatta studier efter utbildningen på andra stadiet. Studierna kan utvecklas så att man under dem mer flexibelt än i dag kan kombinera yrkesinriktat och allmänbildande innehåll. Till exempel stärkandet av allmänbildande innehåll som en del av yrkesutbildningen främjar uppnåendet av faktiska färdigheter för fortsatta studier och bättre balans på övergångarna från andra stadiet till högskolenivån. Detta förutsätter också att man vid antagningen av studerande till högskolorna beaktar yrkesutbildningens och gymnasieutbildningens olika uppgifter.

Ordnandet av utbildning på samiska på andra stadiet försvåras av bristen på samiskspråkiga lärare och läromedel. Ett intensifierat samarbete mellan utbildningsanordnarna stöder också ordnandet av utbildning på samiska.

Studerande med invandrarbakgrund behöver därtill olika stödåtgärder under studierna bland annat för utvecklingen av språkkunskaperna.

Mål

Likställdheten och jämlikheten inom utbildningen på andra stadiet främjas.

Åtgärder

  • Nya teknologier och förfaranden utnyttjas vid undervisningen och lärandet på så sätt att en individuell studieväg kan planeras för varje studerande enligt hens mål, färdigheter och förutsättningar, samtidigt som ojämlikheten mellan studerandena minskas.
  • För att säkerställa tillräcklig undervisning och handledning samt för att garantera stöd under studierna inom yrkesutbildningen ska den personliga tillämpningen utvecklas ytterligare så att en modell för positiv diskriminering som är förenlig med yrkesutbildningens karaktär kan införas i den. Erfarenheterna från utredningarna av trestegsstödet beaktas vid beredningen.
  • Uppföljningen av hur utbildningen genomförs i gymnasie- och yrkesut-bildning stärks så att den bättre beaktar studerandenas behov av undervisning och handledning samt annat stöd och så att den undervisning och handledning som studerandena får bättre kan följas upp. Verksamhetsmodellerna och uppföljningen av studiehandledningen utvecklas i syfte att säkerställa att utbildningsanordnarna har tillräckliga förutsättningar att sörja för den utbildning och handledning som studerandena behöver.
  • Elevhälsotjänster som svarar mot de studerandes behov samt möjlighet till verksamhet som främjar psykiskt och fysiskt välbefinnande inom läroanstalten ska garanteras för alla studerande på andra stadiet på lika villkor överallt i landet genom att utveckla verksamhetssätten och vid behov också lagstiftningen och finansieringssystemen. De studerandes välbefinnande stärks genom att delaktigheten och demokrativerksamheten vid läroanstalterna utvecklas och genom pilotförsök med så kallade lågtröskelförfaranden. I synnerhet stärks den generellt inriktade elevhälsan vid läroanstalterna.
  • Gränshindren mellan gymnasie- och yrkesutbildningen ska sänkas, samtidigt som de associationer skillnaderna dessa utbildningsformer väcker ska påverka valet mellan gymnasie- och yrkesutbildning i allt mindre grad. Gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen utvecklas också som varsin utbildningsform med sina respektive uppgifter.
  • Grunderna för yrkesexamina och gymnasiets läroplaner ska utvecklas så att delar av yrkesexamina eller delområden i gemensamma examensdelar och studier i gymnasiet kan kombineras mer flexibelt än i dag utifrån studerandenas kompetensbehov och de kompetensbehov som hänför sig till fortsatta studier och arbetslivet. Det säkerställs att denna kombinering faktiskt är möjlig överallt i Finland, och finansieringssystemen utvecklas så att de stöder målet.
  • Andelen gemensamma examensdelar i de yrkesinriktade grundexamina ska ökas, eller så ska det på något annat sätt göras möjligt att mer flexibelt och i större skala än i dag avlägga allmänbildande studiehelheter och studiehelheter som stärker basfärdigheterna i yrkesutbildningen. Samtidigt säkerställs det att de som avlagt yrkesexamen har det kunnande som förutsätts i arbetslivet och tillräckliga arbetslivsfärdigheter.
  • Strukturerna och innehållet i gymnasieutbildningen utvecklas med beaktande av individuella och samhällets behov av bildning. Resultaten av utvärderingen av utbildningen utnyttjas i detta arbete. Bedömningen av studerandena under gymnasiestudierna förnyas och görs mångsidigare för att den bättre än hittills ska främja de studerandes lärande. Informationen utnyttjas effektivt och på ett omfattande sätt som stöd för lärande och handledning så att studieframgången och inlärningsresultaten bättre kan följas upp och att inlärningssvårigheter snabbt kan observeras och åtgärdas.
  • Samarbetet mellan gymnasieutbildningen, yrkesutbildningen och den högre utbildningen utvecklas med tanke på flexibla studievägar. Lagstiftningen revideras vid behov så att data om studerandenas lärande och kunskaper kan utnyttjas vid anordnande av utbildning och som stöd för lärandet utan att kränka dataskyddet och datasäkerheten.
  • På längre sikt bedöms möjligheterna att genomföra en del av studentexamensproven på samiska.
  • Stödet för att utveckla basfärdigheterna och språkkunskaperna hos studerande med invandrarbakgrund ökas i yrkesutbildningen genom att främja studier som stöder studiefärdigheterna genom informationsstyr-ning samt vid behov också genom att utveckla incitamenten inom finansieringssystemet.

Förbättrad matchning genom arbetslivspartnerskap och reformer i utbildningen

Förändringarna i arbetslivet förutsätter av alla starka baskunskaper och förmåga att utveckla yrkesfärdigheterna under hela yrkeskarriären. I och med att läroplikten utvidgas blir examen på andra stadiet grundnivån för kunnandet och utbildningen. Kompetens är ännu mer än tidigare en integrerad del av företagens konkurrenskraft, och genom kompetensutveckling kan man förnya produktions- och serviceprocesserna. För att de unga flexibelt ska etablera sig i arbetslivet krävs å andra sidan ett tätare samarbete med arbetslivet än i dag i alla skeden i studierna. Företagens internationalisering och den internationella marknaden förutsätter att den aspekten stärks mer i studierna.

Utbildning på andra stadiet är också en viktig del av helheten av kontinuerligt lärande. Gymnasieutbildningen erbjuder också den vuxna befolkningen olika kompetenshelheter och en möjlighet att stärka allmänbildningen. Ungefär hälften av dem som inlett yrkesutbildning är minst 25 år när de börjar med yrkes-utbildning. Utbildningen på andra stadiet utvecklas också för vuxenbefolkningens behov så att utbildningsutbudet motsvarar behoven och så att det finns flexibla och skräddarsydda möjligheter till kompetensutveckling för dem som är verksamma i arbetslivet och andra som kompletterar det kunnande de förvärvat som unga.

Samhällets och arbetslivets nya kompetensbehov uppstår ofta i gränssnittet mellan olika sektorer. Därtill kan de förutsätta att kompetens från flera olika utbildningsformer kombineras i en helhet som tjänar studeranden eller arbetslivet. Det aktuella utbildningsutbudet är delvis för bundet till en examensstruktur som är specifik för varje utbildningsstadium. Detta gäller i synnerhet möjligheterna till kompetensutveckling för dem som redan är i arbetslivet.

Mål

Man svarar mot förändringarna i arbetslivet.

Åtgärder

  • Partnerskapet mellan gymnasie- och yrkesutbildningen och arbetslivet fördjupas för att förbättra utbildningens träffsäkerhet och kvalitet. Genom samarbete skapas dessutom möjligheter till studier på arbetsplatsen och säkerställs att utbildningen motsvarar arbetslivets behov.
  • Det skapas serviceutbud som överskrider olika utbildningsstadier och utbildningsområden och gemensamma kompetenshelheter för att svara mot de studerandes och arbetslivets kompetensbehov.
  • Specialyrkesexamina förnyas så att de bildar flexibla kompetenshelheter som kan skräddarsys och dessuom kombineras med innehåll som ingår i andra yrkesexamina, gymnasieutbildning och högskoleutbildning.

Genomslagskraft och kvalitet i utbildningen på andra stadiet genom förnyade verksamhetssätt och kunskapsbaserade tjänster

I utbildningen på andra stadiet utnyttjas ett flertal digitala tillämpningar och inlärningsmiljöer som främjar lärandet. De digitala plattformarna har redan nu ändrat det sätt på vilket utbildning på andra stadiet genomförs, men de möjligheter för utveckling av utbildningens kvalitet och för förbättrande av tillgängligheten som de erbjuder är fortfarande underutnyttjade. Genom att på ett bredare plan och ett mer ändamålsenligt pedagogiskt sätt än i dag utnyttja digitaliseringen möjliggörs bland annat undervisning och studier oavsett tid och plats, och lärandet kan stödjas mer individuellt än i dag. Ny teknik, pedagogiska lösningar och ett tätare samarbete mellan utbildningsanordnarna stärker möjligheterna att studera också på samiska. Digitala inlärningsmiljöer och -lösningar stöder och kompletterar de sätt för lärande och studier som existerar i dag, de ersätter inte dem.

De problem som verksamhetsmiljön ger upphov till är så omfattande att utöver funktionella förändringar kräver de också utveckling av aktörsstrukturen i utbildningen på andra stadiet. Strukturerna för anordnande av utbildning på andra stadiet måste förnyas för att en god tillgänglighet av utbildning kan tryggas i alla delar av landet. Utbildningsanordnarna ska få bättre förutsättningar än i dag att ta fram funktionella eller organisatoriska lösningar utifrån regioner-nas eller sektorernas behov i vilka även principerna för hållbar utveckling beaktas. De problem som befolkningsförändringen för med sig måste åtgärdas så snart som möjligt för att anordnarstrukturen ska vara förberedd på förändringen. Samarbetet mellan utbildningen på andra stadiet, den grundläggande utbildningen och högskolorna ökas.

Alla anordnare ska ha en tillräckligt stark ekonomi för att sköta utbildningsuppdraget för att det ska vara möjligt att tillhandahålla högklassig utbildning och göra de investeringar som den funktionella förändringen förutsätter. Med tanke på kostnadseffektiv organisering av verksamheten måste antalet studerande per anordnare vara tillräckligt. Specifika regionala frågor måste emellertid beaktas vid bedömningen av funktionsförmågan och finansieringslös-ningarna.

Mål

Genomslagskraften och tillgången till utbildningen på andra stadiet främjas.

Åtgärder

  • En nationell strategi för digitalisering av inlärningsmiljöer och digitala lösningar för lärande samt en åtgärdsplan för att verkställa strategin utarbetas. Åtgärdsplanen ska innehålla ett avsnitt om utveckling av verksamhetskulturen och pedagogiken. I samarbete med högskolorna, den grundläggande utbildningen och centrala intressegrupper utarbetas och införs ett digitalt servicesystem för utbildningen som stöder lärandet, sänker tröskeln för att delta i utbildning och utvidgar möjligheterna att delta i utbildning samt förbättrar tillgängligheten av utbildning. De digitala tjänsterna utvecklas på finska och svenska.
  • Gemensamt anlitande av utbildningstjänster, lokaler, utrustning samt personal inom yrkes- och gymnasieutbildning samt i högskolor stöds för att svara mot de behov av bildning och kunskap som människorna och arbetslivet har för att stärka verksamhetsvillkoren för utbildningen samt för att förbättra kvaliteten och tillgängligheten av utbildningen. Operativt samarbete mellan olika stadier i utbildningen underlättas genom incitament och vid behov genom att ändra lagstiftningen och grunderna för examina och läroplanen.
  • Strukturen av aktörer ska förnyas med början hos anordnarna genom att stödja både svarandet mot sektorspecifika och riksomfattande kunskapsbehov och anordnarnas och regionernas egna mål. Sammanslag-ningar mellan anordnare av yrkesutbildning och anordnare av gymnasieutbildning och skapande av omfattande helheter med utbildningsanordnare på andra stadiet ska stödjas. De lagstiftningsmässiga och finansi-ella hinder som hänför sig till samgående av anordnare av gymnasie- och yrkesutbildning ska undanröjas särskilt i de regioner där det är nödvändigt för att kvaliteten av verksamheten och tillgängligheten av utbildningen ska kunna säkerställas. Vid beredningen av bestämmelserna beaktas att gymnasiet och yrkesutbildningen har olika mål, uppgifter och verksamhetsmodeller.
  • För att trygga verksamhetsförutsättningarna för utbildningen på andra stadiet och tillgängligheten i hela landet inleds ett övergripande och långsiktigt reformprogram. Riksomfattande mål sätts upp för reformprogrammet men det genomförs med beaktande av de regionala särdragen. Lösningarna kan genomföras på olika sätt och med olika tidtabell i de olika regionerna i landet. För verkställandet av reformen utarbetas en färdplan i vilken centrala åtgärder för att uppnå målen samt tidtabellerna och resurserna för dem fastställs. Åtminstone skillnaderna i och takten för den demografiska utvecklingen, utbildningsnivån för befolkningen i regionen, nationalspråken och regionens näringsstruktur ska beaktas. I samband med reformarbetet ska det bedömas hur den svåra kostnadsstrukturen i regioner med krympande befolkning ska beaktas i bestäm-ningsgrunderna för statsandelarna.

Med ovan beskrivna åtgärder före 2040

  • Det sätt och de former på vilka utbildning på andra stadiet anordnas av-viker tydligt från dagens läge. Ny teknologi, pedagogiska verksamhetsmodeller och mångsidiga inlärningsmiljöer utnyttjas studerandeinriktat och på ett med tanke på lärande effektivt sätt och de utvecklas fortlöpande.
  • De organisationer som anordnar utbildning kan vara slimmade sett till både de fysiska lokalerna och utrustningen. Då utbildningen är oberoende av tid och plats främjas en kundinriktad och flexibel verksamhet samt god tillgänglighet. Samtidigt förbättras kvaliteten av undervisning och handledning.
  • Antalet anordnare av såväl yrkesutbildning som gymnasieutbildning är väsentligt lägre än i dag.
  • I synnerhet i avfolkningsregioner anordnas både gymnasie- och yrkesut-bildning oftast av samma anordnarorganisationer.
  • Finansieringen och lagstiftningen skapar ramen för anordnande av gymnasie- och yrkesutbildning i alla delar av landet och stöder på ett ända-målsenligt sätt bildandet av helheter för utbildningen på andra stadiet och samarbetet mellan dem. Finansieringen stöder också samarbetet med högskolor.
  • I finansieringen beaktas regionens befolkningsbas och tillgängligheten av utbildningen som faktorer som inverkar på bestämningen av finansieringen.