FI SV

Skolan i rörelse-programmets utvecklingsunderstöd för grundskolor för läsåret 2018-2019

Syftet med utvecklingsunderstöden är att stöda skapandet av en motionsinriktad verksamhetskultur i grundskolan. Målet är att varje elev i grundskolan ska röra på sig minst en timme per dag. Statsunderstödet beviljas för läsåret 2018-2019 för genomförande av åtgärden ”Vi rör på oss en timme per dag genom att utvidga Skolan i rörelse-projektet och göra det nationellt” inom regeringsprogrammets spetsprojekt ”Nya inlärningsmiljöer och digitala material för grundskolorna/Den nya grundskolan”.

Understöd söks från regionförvaltningsverket.

Ansökningstiden börjar 22.1.2018.
Ansökningstiden går ut 9.3.2018 kl. 16.15.

För Skolan i rörelse-understöden kan man använda totalt ca 7 miljoner euro. Utvecklingsunderstöd för verksamhet som riktar sig till grundskolor beviljas som en del av detta anslag.

Regionförvaltningsverken strävar efter att fatta understödsbesluten senast 31.5.2018. De sökande får skriftligt besked om beslutet.

 

Utvecklingsunderstöd kan sökas av kommuner, samkommuner och privata utbildningsanordnare för verksamhet som riktar sig till grundskolor. Understödet kan inte beviljas direkt till enskilda läroanstalter. Understöd kan sökas av såväl nya projekt som projekt som inletts tidigare och fortsätter. Ansökningarna sänds till regionförvaltningsverken.

Med utvecklingsbidragen för Skolan i rörelse-programmet stöds kommunernas och utbildningsanordnarnas genomförande av målen och åtgärderna i programmet i grundskolorna. Skolan i rörelse har som mål en aktiv och trivsam skoldag. Målet är att varje elev i grundskolan ska röra på sig minst en timme per dag. Varje skola får på sitt eget sätt forma en aktiv skoldag. Det viktigaste i genomförandet är elevernas delaktighet, främjande av inlärning, ökad fysisk aktivitet och minskat sittande.

I Skolan i rörelse -skolor tänker man på nya sätt och gör verksamhetskulturen mer aktiv. Ett centralt verksamhetssätt är att sprida och utnyttja god praxis (se god praxis och verksamhetsprinciper http://www.liikkuvakoulu.fi). För att öka effektiviteten är det bra att genomföra flera åtgärder och integrera verksamheten till en del av skolans verksamhetskultur.

Inom projektet lönar det sig att skapa en struktur som lämpar sig för den egna kommunen, som stöder skolornas Skolan i rörelse-verksamhet och som gör det möjligt för nya skolor att gå med i programmet samt för Skolan i rörelse-verksamheten att utvecklas och utvidgas.  Det viktigaste är att kommunens olika sektorer finner sina egna synvinklar i processen och att arbetet koordineras gemensamt över sektorsgränserna. För att verksamheten ska kunna etableras förutsätts koordinering på kommunnivå.

År 2018 fokuserar verksamheten på kommunal koordinering. I ansökan ska sökandena beskriva sina koordinerings- och styrningssystem för Skolan i rörelse-verksamheten. I anknytning till koordinering och styrning: 1) Skolan i rörelse-styrningsgruppen, 2) kommunens ansvarsperson eller -personer för Skolan i rörelse och 3) den skolspecifika ansvarspersonen eller ansvarsteamet för Skolan i rörelse. Planen ska även beskriva dessa aktörers uppgifter och arbetsfördelning.

Styrgruppen för Skolan i rörelse-programmet har beskrivit de centrala framgångsfaktorerna så här:

  • Fullt ibruktagande av aktivitetsbaserade undervisningsmetoder  
    • Verkställande av de verksamhetsanknutna avsnitten i den nya läroplanen
    • Inlärningshelheter som hänför sig till mångsidig kompetens
    • Verkställande av de nationella rekommendationerna gällande minskat sittande
    • Uppföljning och utvärdering av användningen av verksamhetsinriktade undervisningsmetoder
    • Ökad undervisning över läroämnesgränserna
  • Att öka elevernas delaktighet
    • I utvärderingen, verkställandet och utvecklingen av verksamheten
    • Att utnyttja metoderna inom ungdomsarbetet
  • Att öka lärarnas kunnande
    • Innehåll: kunskap inom motion och välbefinnande, verksamhetsbaserade undervisningsmetoder
    • Former: utbildningar, seminarier, nätverkssammankomster, Skolan i rörelse-webbsidan
  • Att utnyttja och utveckla den utbyggda och naturenliga miljön
    • Skolans utrymmen inomhus och utomhus
    • De lokala resurserna och verksamhetsmiljöerna  
    • Skolans utrymmen inomhus (också gemensamma utrymmen, t.ex. korridorer och vestibuler), gymnastiksalar och närmiljön utnyttjas i undervisningen och på rasterna
    • Att avveckla hinder för att ta i bruk skolans utrymmen för motion
    • Att man i gamla skolor gör en utvärdering av konsekvenserna för barnen ur motionsperspektiv
    • Att man i samband med uppförandet av nya skolor beaktar elevernas möjlighet att utöva motion (byggande exempelvis i anslutning till en skogs- eller motionspark)
  • Att främja motion under rasterna och på vägen till skolan
  • Att införa motion under väntetiderna för skolskjutsar
  • Att förbättra förhållandena för den som vill promenera eller cykla till och från skolan  
    • Samarbete mellan kommunsektorerna som ansvarar för undervisningen, idrotten, vägarna och samhällsplaneringen
    • Att utnyttja det arbete som förespråkarna för ökat promenerande och cyklande har gjort, t.ex.  det nationella samarbetsnätverket för trafikfostran/Utbildningsstyrelsen, nätverket för kommuner som engagerar sig för ökat cykelåkande samt Cykelförbundet
  • Motionsinriktade aktiviteter under skolornas förmiddags- och eftermiddagsverksamhet
    • Att förbättra organisationernas verksamhetsmöjligheter i skolorna under förmiddagarna och eftermiddagarna
    • Olika slags förverkligande, t.ex. samarbete mellan undervisnings- och idrottsväsendet samt olika organisationer
  • Brett samarbete mellan olika intressegrupper
  • Brett samarbete mellan olika kommunala sektorer, såsom ungdoms-, kultur-, idrotts-, undervisnings- och den tekniska sektorn samt skolhälsovården.
  • Samarbete med organisationer, till exempel idrottsföreningar, och övriga lokala aktörer
  • Samordning av samarbetet på kommunnivå

Enligt Skolan i rörelse-styrningsgruppens arbetssektioner behövs nya och mer resultatrika åtgärder i synnerhet inom följande områden under läsåret 2018-2019:

  • Jämställdhet mellan könen och likabehandling
    • Särskild fokus läggs vid att avlägsna eventuella diskriminerande och marginaliserande strukturer och verksamhetsformer i rörliga skolors vardag och vid att utveckla mer jämlik verksamhet.
    • Integrering av barn som behöver särskilt stöd i Skolan i rörelse-verksamheten.
    • Effektivisering av Skolan i rörelse-åtgärderna i skolor med många elever med invandrarbakgrund.
    • Utveckling av lärarnas kompetens i fråga om jämställdhet mellan könen och likabehandling, inkl. tillgänglighet.
  • Utveckling av skolornas lärmiljöer
    • Elevernas delaktighet med beaktande av jämställdheten och likabehandlingen.  
    • Skolornas samarbete och ansvarsfördelningen mellan kommunens olika förvaltningsgrenar
    • Utredning av samarbetsmöjligheterna med företag
  • Främjande av motion under skolvägen och samhällsplanering
    • Årligt antecknande av åtgärderna för främjande av motion under skolvägen i kommunernas och framöver i landskapens välfärdsberättelser.
    • Prioritering av underhållet och skötseln av gång- och cykelvägar året om på skolvägar.
  • Kunnande och lärande
    • Att utveckla en aktiv skoldag till en naturlig del av undervisningsarbetet och elevernas normala sätt att studera och lära sig.
    • Att påverka pedagogiska strukturer (Kommunens välfärdsstrategi, kommunernas och skolornas läroplaner, en årsplan för skolornas aktiva lärande och Skolan i rörelse)
  • Att påverka föräldrarna
    • Att öka föräldrarnas medvetenhet om barns rörlighet och hur det kan påverkas (t.ex. genom Move och forskningsresultat)

Projekten som beviljas understöd bör stöda verkställandet av idrottslagens (390/2015) riktlinjer som gäller idrott och motion.  Genomförandet av målen ska ske med utgångspunkt i jämställdhet mellan könen och likabehandling i enlighet med idrottslagen.

 

 

För att göra upp en ansökan ska man använda sig av regionalförvaltningsverkets elektroniska ansökningsförfarande. Om det inte är möjligt ska du kontakta tjänstemannen som ger mer information om understödet.

Ansökan ska vara framme senast 9.3.2018 kl. 16.15. Ansökan avslås om den lämnas in till regionförvaltningsverket efter utsatt tid. Sökanden ansvarar för att ansökan kommer fram inom utsatt tid.

Bruksanvisning för e-tjänsten

Ansökningar om statsunderstöd som beviljas av regionförvaltningsverken görs i regionalförvaltningsverkens e-tjänst.
För tjänsten behövs Suomi.fi-identifikation, som fungerar med bankkoder, ett mobilcertifikat eller ett chipförsett id-kort.

Sökanden ska fylla i ansökningsblanketten i e-tjänsten, bifoga de bilagor som anges på blanketten och lämna in ansökan via tjänsten. Ansökningarna ska ha skickats genom den elektroniska ärendehanteringstjänsten senast 9.3.2018 kl. 16.15.

Eventuella kompletteringar till ansökan och begäranden om omprövning av beslutet lämnas också in via e-tjänsten. När projekten har slutförts lämnas också redovisningarna in via e-tjänsten.
Regionförvaltningsverken skickar beslutet till den sökande parten via e-tjänsten.

 

 

Understödet beviljas på basis av prövning. I bedömningen beaktas projektets ändamålsenlighet i relation till utlysningens mål och framgångsfaktorerna för Skolan i rörelse, verksamhets- och ekonomiplanens genomförbarhet samt projektets kvalitet och omfattning.

1. Ansökningsspecifika kriterier för beviljande

Projektunderstöd söks för läsåret 2018–2019. Utvecklingsprojekten kan vara ett- eller fleråriga, men understöd söks för ett läsår i sänder. Understöd kan sökas av såväl nya projekt som projekt som inletts tidigare och fortsätter. Understöd beviljas i regel högst för tre läsår för samma projekt. Projekten ska innefatta flera olika åtgärder för att göra skolans verksamhetskultur mer motionsinriktad.

Om understöd söks för ett gemensamt projekt som flera samfund delar på (t.ex. två kommuner), utnämns den ena som den part som administrerar ansökan. Den administrerande sammanslutningen ansöker om understöd och svarar för dess användning, eventuell återbetalning och redovisning för understödet till regionförvaltningsverket. Till ansökan ska fogas ett avtal gällande principerna för de deltagande sammanslutningarnas arbets- och ansvarsfördelning samt över användningen av understödet och ansvaren i anknytning till det. Understödet får överföras som understöd för en projektpartners användning endast om tillstånd att vidarefördela understödet har begärts av regionförvaltningsverket och ett sådant tillstånd har beviljats och antecknats i understödsbeslutet.
    
Syftet med understödet är att stöda sådana verksamhetsmodeller som kan etableras som en del av stödtagarens normala verksamhet även utan externt ekonomiskt stöd. I ansökan förutsätts sökandena ange en skriftlig plan för hur funktionerna etableras och förankras. För att etablera projektet är det viktigt med långsiktigt engagemang i de planerade åtgärderna och finansieringen av dem. I projektplanen ska man tydligt specificera de årliga kostnaderna och finansieringen av dem.

Projektens självfinansiering ska vara minst 50 procent av projektets godtagbara kostnader. Självfinansieringen kan inte vara kalkylerad, exempelvis kalkylerade hyror för kommunens egna lokaler, överföringsposter eller talkoarbete, eftersom detta inte inbegriper intäkter eller utgifter som antecknas i bokföringen. I sökandens budget ska det ingå ett reserverat anslag för kostnader som uppkommer av verksamheten. Självfinansieringen ska kunna påvisas i bokföringen i samband med redovisningen. Regionförvaltningsverkets understöd kan täcka högst 50 procent av de godtagbara kostnaderna för verksamheten eller projektet.
Av projektansökan ska framgå hur den sökande organisationens högsta ledning förbinder sig till projektet.

2. Allmänna grunder

Vid bedömningen och jämförelsen av ansökningar är det till fördel om verksamheten eller projektet främjar ett eller flera av följande allmänna mål, som grundar sig på strategier eller förbindelser som har godkänts av undervisnings- och kulturministeriet:

3. Allmänna förutsättningar enligt statsunderstödslagen

Regionförvaltningsverket kan bevilja understöd endast om de allmänna förutsättningarna för beviljande av understöd enligt statsunderstödslagen uppfylls. Regionförvaltningsverket beaktar de allmänna förutsättningarna också vid beslut om understödets belopp.

Allmänna förutsättningar för beviljande av statsunderstöd (7 § 1 mom. i statsunderstödslagen):

  • Det ändamål för vilket statsunderstöd söks är samhälleligt godtagbart
  • Beviljandet av understöd är motiverat med avseende på de mål som satts för användningen av statsunderstödet.
  • Beviljandet av statsunderstöd är nödvändigt med beaktande av annat offentligt stöd som sökanden erhållit samt arten och omfattningen av det projekt eller den verksamhet som är föremål för statsunderstödet.
  • Beviljandet av statsunderstöd orsakar endast ringa snedvridning av konkurrensen och verksamheten på marknaden.

4. Hinder för beviljande av understöd

En sökande som tidigare fått understöd av regionförvaltningsverket ska se till att de redovisningar för användningen av understödet som förutsätts i understödsbesluten har lämnats in inom utsatt tid. Regionförvaltningsverket avslår ansökan om sökanden väsentligt åsidosatt sin skyldighet att ge regionförvaltningsverket uppgifter för kontroll av användningen av tidigare beviljade understöd.

Ansökan avslås också om den lämnas in efter utsatt tid.

 

 

Understödet får användas endast för sådana ändamål som det har beviljats för.

Regionförvaltningsverkets understöd kan täcka högst en i understödsbeslutet fastställd andel av de godtagbara kostnaderna för den verksamhet eller det projekt som finansieras. Understödet får inte heller tillsammans med övriga offentliga stöd överskrida beloppet för de godtagbara kostnaderna.

Godtagbara kostnader är direkta utgifter för projektverksamheten såsom ledararvoden, utbildningsutgifter, skäliga utgifter för anskaffning av motionsredskap och utrustning som främjar fysisk aktivitet, utgifter för motionsevenemang (som en del av övrig verksamhet), ledarnas resekostnader, transportkostnader samt hyreskostnader för andra än kommunens eller verksamhetsanordnarens egna lokaler.

Som en del av ett aktivitetsbaserat projekt kan man skaffa utrustning till skolans lär- och motionsmiljöer. Det ska finnas en klar koppling mellan det aktivitetsbaserade projektet och utvecklingen och upprustningen av lokalerna. Kostnaderna för att utrusta lär- och motionsmiljöer ska vara mindre än 20 000 euro/skola (moms 0 %). Om det i en kommuns ansökan ingår upprustningskostnader för flera skolor ska de anges separat för varje skola i ansökan. Samma skola kan understödas endast en gång för att utrusta lär- och motionslokalerna under projektperioden
 
Till ansökan ska fogas en preliminär plan över motionsutrustnings- och -redskapsanskaffningarna. Om det är skolgården som rustas upp ska ansökan förses med en planritning som anger placeringen för den utrustning som skaffas.

Understödet kan inte användas för sådana kostnader som inte direkt främjar motionen under skoldagen, såsom kostnader för enskilda evenemang, kontors- och möteskostnader, och inte heller för kostnader som föranleds av organisationens lagstadgade verksamhet eller annan grundläggande verksamhet som kan anses vara normal.

Understöd får inte användas för lönekostnader för ordinarie anställda. Däremot kan projektets kostnader innehålla timersättningar för extra arbete som utförts av en ordinarie anställd person. Med understödet stöds inte tävlingsidrotts- eller träningsverksamhet som siktar på serieverksamhet.

I ansökan är sökanden skyldig att meddela eventuella andra understöd som sökts eller beviljats och som gäller verksamhet enligt denna ansökan. En central princip för statsunderstöd är att samma verksamhet inte beviljas stöd via flera olika understödssystem. Man kan till exempel inte ansöka om understöd från olika finansieringssystem för samma idrottsgrupps kostnader.  Understödet kan inte användas för klubbverksamhet som ingår i en arbetsplan som baserar sig på skolornas läroplan om verksamheten redan får statsunderstöd som Utbildningsstyrelsen beviljar för att främja klubbverksamhet. Understödet kan inte heller användas till exempel för att utveckla föreningsverksamhet eller idrottsakademier som understöds av undervisnings- och kulturministeriet eller för hobbyverksamhet med idrottsinnehåll som understöds av regionförvaltningsverkens ungdomssektorer.
 
Som godtagbara kostnader räknas löner eller arvoden som för varje löntagare utgör högst ett belopp som motsvarar en årslön på 80 000 euro jämte lagstadgade lönebikostnader. Lönen kan betalas ut som penninglön eller naturaförmån. Understödet kan inte användas för sådana kostnader som inte direkt främjar den dagliga motionen, såsom kostnader för enskilda evenemang, kontors- och möteskostnader, och inte heller för kostnader som föranleds av organisationens lagstadgade verksamhet eller annan grundläggande verksamhet som kan anses vara normal.    

Understödstagarens ekonomi och förvaltning ska ordnas på tillbörligt sätt. En styrgrupp ska tillsättas för projektet.

En redovisning av användningen av understödet lämnas in senast det datum som nämns i beslutet. Understödets mottagare förutsätts rapportera kostnaderna enligt kostnadsställe.

Regionförvaltningsverket har rätt att i samband med utbetalningen av statsunderstöd och övervakningen av dess användning utföra nödvändiga granskningar som gäller statsunderstödstagarens ekonomi och verksamhet (16 § i statsunderstödslagen).

Understödstagaren ska utreda och i verksamheten iaktta sin eventuella skyldighet att följa upphandlingslagstiftningen. Även en understödstagare som inte hör till staten, kommunerna eller församlingarna kan vara skyldig att konkurrensutsätta sina upphandlingar enligt förfarandena i upphandlingslagen.

  • Om understödstagaren uppfyller kännetecknen för en offentligrättslig inrättning (t.ex. om över hälften av finansieringen är offentlig), ska understödstagaren iaktta upphandlingslagen i all sin upphandling.
  • Om understödstagaren får understöd för en specifik upphandling till över 50 % av upphandlingens värde, ska understödstagaren iaktta upphandlingslagen i den här upphandlingen.

(Lagen om offentlig upphandling och koncession 1397/2016)

Undervisnings- och kulturministeriet har fastställt att en understödstagare ska begära anbud av flera än en leverantör i varu- och tjänsteupphandlingar som understiger det nationella tröskelvärdet, men vars värde utan mervärdesskatt överstiger 7 000 euro.

I statsunderstödsbeslutet finns närmare information om tidsschemat för utbetalning av understödet, under vilken tid understödet ska användas och när redovisningen av användningen senast lämnas in till statsbidragsmyndigheten. Om det vid projektets start har uppkommit väsentliga förändringar jämfört med ansökan som gått igenom beslutsförfarandet, måste sökanden omgående anmäla dessa ändringar till statsbidragsmyndigheten innan understödet betalas ut.

En förutsättning för beviljande av statsunderstöd är att projektet deltar i uppföljningen och utvärderingen av verksamheten på det sätt som statsbidragsmyndigheten anger. LIKES-forskningscentralen tar i praktiken hand om samlande av uppföljningsinformation beträffande lokala utvecklingsanslag på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet. Skolan i rörelse-projekten får tillgång till sammandragsrapporter som utarbetas utgående från uppföljningsinformationen.

Alla skolor som genomför projekt som stöds med anslaget ska registreras som Skolor i rörelse på Skolan i rörelse-programmets webbplats på adressen http://www.liikkuvakoulu.fi/svenska och göra en bedömning av nuläget.

Programmet Skolan i rörelse erbjuder projekten olika stödåtgärder, till exempel nätverksträffar, utbildning, material och hjälp med kommunikationen. Mer information om dessa möjligheter finns på www.liikkuvakoulu.fi/svenska eller fås från de programanställda.

 

 

Understödet ska användas under perioden 1.8.2018-30.6.2019.  En redovisning av hur understöden används ska lämnas in senast det datum som anges i beslutet. I redovisningen ska ingå både ekonomisk rapportering och resultatrapportering. Stödtagaren förväntas rapportera kostnaderna enligt kostnadsställe.

Understöd som ansökts och beviljats i den elektroniska ärendehanteringstjänsten ska redovisas i regionförvaltningsverkets ärendehanteringstjänst.

 

 

Sökanden ska bifoga åtminstone följande handlingar till ansökan:

  • Ett utdrag ur kommunens budget, av vilket framgår projektets självfinansieringsandel.
  • Kontaktuppgifterna till eventuella projektrelaterade samarbetsparter (t.ex. kommunvisa sektorer, föreningar, församlingen etc.) och arbetsfördelningen.
  • Skolans planer kring utvecklingen av lär- och motionsmiljön.
  • Projekt som innefattar anskaffning av utrustning och redskap Preliminär plan för anskaffningarna.
  • Om det är skolgården som rustas upp ska ansökan förses med en planritning som anger placeringen för den utrustning som skaffas.
  • Projekt för vilka man ansöker om fortsatt finansiering:  En mellanrapport i fri form och en kostnadsspecifikation för genomförd verksamhet.
  • Samfinansierade projekt: Avtal om principerna för arbets- och ansvarsfördelningen samt om användningen av understödet och ansvar i anknytning därtill.
  • Fleråriga projekt: en kostnadsuppskattning för hela projektet och en finansieringsplan med årsvis specificering.
  • Redovisning över eventuella andra understöd som man har ansökt om och som man har fått för samma ändamål.
  • Projekt i vilka kommunen inte deltar: Den sökande organisationens resultaträkning, balansräkning och revisionsberättelse från föregående räkenskapsperiod samt utdrag ur föreningsregistret
  • Övriga handlingar som sökanden vill åberopa.

Till stöd för projektplaneringen kan sökandena få råd om projektets innehåll av de regionala idrottsorganisationernas samordnare för idrott och motion för barn och unga samt från Skolan i rörelse-programmet.

 

Idrott Spetsprojekt