FI SV

Specialunderstöd för högskolor för projekt för utveckling av lärarutbildningen (2017)

Målet med understödet är att inleda genomförandet av Utvecklingsprogrammet för lärarutbildningen och främja genomförandet av programmets mål.

Understöd kan beviljas till yrkeshögskolor och universitet på undervisnings- och kulturministeriets verksamhetsområde med en lärarutbildningsuppgift.

Syftet med understödet är att inleda verkställandet av Utvecklingsprogrammet för lärarutbildningen och att främja uppnåendet av programmets mål.

I denna ansökningsomgång för inledande av genomförandet av Utvecklingsprogrammet för lärarutbildningen och genomförandet av programmets mål (mom. 29.40.20) delas ut högst 15 miljoner euro för 1-3-åriga projekt som inleds 2017.

  • 7 000 000 euro för genomförandet av Utvecklingsprogrammet för lärarutbildningen
  • 8 000 000 euro för pilotprojekt inom utveckling av lärarnas yrkeskompetens.

I ansökan ska anges om ansökan gäller 1) genomförandet av Utvecklingsprogrammet för lärarutbildningen eller 2) pilotprojekt inom utveckling av lärarnas yrkeskompetens. Ansökan kan också gälla båda delområdena.

Lagrum som tillämpas på understöden: Statsunderstödslagen (688/2001)

 

Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen har tillsatt ett Lärarutbildningsforum för att förnya lärarnas grund- och kompletteringsutbildning. Forumets uppgift var att utarbeta ett utvecklingsprogram som sammanställer de viktigaste riktlinjerna för grund- och fortbildningen. Målet med programmet är att förnya lärarnas grundutbildning, introduktionsutbildning och fortbildning, att säkerställa möjligheter till utveckling av yrkeskompetensen för dem som arbetar med lärarutbildning och att främja införandet av digitala material och nya lärandemiljöer. Utvecklingsprogrammet främjar strategier och förbindelser som godkänts av undervisnings- och kulturministeriet. Dessa är:

De viktigaste riktlinjerna i Utvecklingsprogrammet för lärarutbildningen är:

  1. Lärarens kunnande blir en helhet. Lärarens kunnande samlas till en systematisk helhet genom att lärarutbildningens strukturer, mål och verksamhetssätt förnyas. Utvecklingen av kunnandet styrs målinriktat med hjälp av utvecklingsplaner.
  2. Prognostisering och antagningar ger dragningskraft. Framtidens bästa lärare får man genom lyckade studerandeantagningar. Prognostiseringen av lärarbehovet och lärarnas kompetensbehov säkerställs. Lärarutbildningens attraktivitet säkerställs med en engagerande och tidsenlig utbildning.
  3. Lärarna blir nyskapande aktörer och eleverna ska vara i fokus. Lärarutbildningens program, lärandemiljöer och arbetssätt utvecklas för att stärka utvecklingen av sakkunskap inom nyskapande. I lärarutbildningens och läroanstalternas arbetssätt betonas elevorienteringen, forskningsbaseringen och gemenskapen.
  4. Lärarutbildningen görs stark genom samarbete. Lärarutbildningen stärks genom närmare samarbete, nätverkande och genom att skapa en arbetskultur där man arbetar tillsammans. Olika modeller för kollegialt stöd och samarbete utnyttjas effektivare än tidigare.
  5. Kompetent ledning gör läroanstalten till en gemenskap som lär sig och utvecklas. Läroanstalternas strategiska ledning och ledningssystem stärks genom att ledarskapsutbildningarna utvecklas. Man säkerställer att lärarutbildningen ger studerandena och lärarna färdigheter att ta ansvar och delta i ledningsprocesserna.
  6. Lärarutbildningens forskningsbasering stärks. Utnyttjandet av de nyaste forskningsresultaten om undervisning och lärande stärks i lärarutbildningen. Lärarutbildningen utvecklas så att lärarstuderandena tillägnar sig ett forskande och nyskapande grepp i lärararbetet.

Avsikten med specialunderstödet för utvecklingsprojekt inom lärarutbildningen är att inleda genomförandet av Utvecklingsprogrammet för lärarutbildningen samt att främja genomförandet av programmets riktlinjer och mål. Projektet som föreslås kan vara högskolespecifikt, genomföras tillsammans av högskolor och vara regionalt eller riksomfattande.

 

Understöden beviljas på basis av prövning. Bedömningen av ansökningar och den inbördes jämförelsen av ansökningarna grundar sig på en helhetsbedömning där man beaktar följande grunder:

1. Ansökningsspecifika kriterier för beviljande

  • Projektet stöder genomförandet av de viktigaste riktlinjerna i Utvecklingsprogrammet för lärarutbildningen och genomförandet av programmets mål.
  • Pilotprojekten ska stöda helheten som består av undervisningspersonalens grundutbildning, introduktionsutbildning och utveckling av yrkeskompetensen. Projekten ska gälla försök med utbildningsvägar som stöder olika skeden i undervisningspersonalens arbetskarriär, försök som främjar förverkligandet av kontinuitet i utbildningen och utveckling av yrkeskompetens som stärker en gemensam verksamhetskultur. Pilotprojekten stärker forskningsbaseringen i utvecklingen av undervisningspersonalens yrkeskompetens.
  • Pilotprojekten ska ta fram regionala och riksomfattande modeller för kontinuitet i utbildningen vad gäller den systematiska utvecklingen av lärarnas och läroanstaltsledningens yrkeskompetens. I planeringen och genomförandet av pilotprojekten förutsätts nära samarbete mellan högskolorna, undervisnings- och utbildningsanordnarna och läroanstalterna.
  • Projektet har en tydlig och kostnadseffektiv genomförandeplan.
  • I projektplanen bestäms varje deltagande högskolas och andra aktörers delansvar i projektet och i tillämpandet och spridandet av resultaten.
  • I projektplanen ingår en plan för projektets ledning, arbetsfördelning och samarbete.
  • Projektplanen omfattar en tydlig plan för spridning och kommunicering av de verksamhetsmodeller och övriga resultat, produkter och erfarenheter som tagits fram i projektet.
  • I projektplanen presenteras hur de som genomför projektet uppföljer och utvärderar projektets verksamhet och dess verkningar under hela projektets tid och vilka kriterier som används i utvärderingen av hur målen uppnåtts.
  • Forskningen utnyttjas i projektets målsättning, planering, genomförande och i utvärderingen av den förändring projektet gett upphov till. Projekt som enbart handlar om forskning finansieras inte.
  • Nationella och internationella goda förfaranden och verksamhetsmodeller utnyttjas i planeringen och genomförandet av projektet.

Det är till fördel för projektansökan om

 

  • Lärarstuderandena har en aktiv roll i projektet.
  • Projektet innefattar samarbete med de viktigaste intressentgrupperna, såsom undervisnings- och utbildningsanordnarna, tredje sektorn, företag och det övriga arbetslivet samt etablerade nationella och internationella sakkunnignätverk.
  • Projektet stöder internationaliseringen i fråga om utvecklingen av lärarutbildningen och utvecklingen av lärarnas yrkeskompetens.
  • Projektet förenar ämnesinstitutionens, lärarutbildningsenhetens och övningsskolans reformarbete i universitetens lärarutbildning (t.ex. lärarutbildningens läroplansarbete, utveckling av examina inom lärarutbildningen samt teman som profilerar lärarutbildningen), främjar förnyandet av den yrkespedagogiska lärarutbildningens läroplaner och intensifierar samarbetet mellan lärarutbildningsenheten och praktikplatsen i den yrkespedagogiska lärarutbildningen.
  • Projektet grundar sig på inbördes nätverkssamarbete mellan högskolorna.
  • Projektet främjar utvecklingen av lärarutbildarnas yrkeskompetens och tar fram modeller som gäller detta.
  • Projektet tar fram områdes- och ämnesspecifika modeller och försöksresultat (t.ex. antagningar till lärarutbildning, digitalt lärande och nya lärandemiljöer, främjande av kulturell mångfald, flerspråkighet samt språk- och kulturkännedom, jämställd och genusmedveten fostran, undervisning och handledning, utveckling av handledd praktik, undervisning och handledning av elever och studerande som behöver särskilt stöd, mångprofessionellt samarbete, utveckling av ledarskapsutbildningar samt sakkunnignätverks- och arbetslivssamarbete) och material som stöder genomförandet av dessa och kan utnyttjas nationellt.
  • Projektet samordnas inom högskolan.
  • Det finns självfinansiering för projektet.

2. Allmänna förutsättningar enligt statsunderstödslagen

Undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja understöd endast om de allmänna förutsättningarna för beviljande av understöd enligt statsunderstödslagen uppfylls. Ministeriet beaktar de allmänna förutsättningarna också vid beslut om understödets belopp.

Allmänna förutsättningar för beviljande av statsunderstöd är (7 § 1 mom. i statsunderstödslagen 688/2001):

 

  • Det ändamål för vilket statsunderstöd söks är samhälleligt godtagbart.
  • Beviljandet av understöd är motiverat med avseende på de mål som satts för användningen av statsunderstödet.
  • Beviljandet av statsunderstöd ska anses vara nödvändigt med beaktande av annat offentligt stöd som sökanden erhållit samt arten och omfattningen av det projekt eller den verksamhet som är föremål för statsunderstödet
  • Beviljandet av statsunderstöd orsakar endast ringa snedvridning av konkurrensen och verksamheten på marknaden.

3. Hinder för beviljande av understöd

En sökande som tidigare fått understöd av ministeriet ska se till att de redovisningar för användningen av understödet som förutsätts i understödsbesluten har lämnats in inom utsatt tid. Ministeriet avslår ansökan om den sökande väsentligt försummat sin skyldighet att ge ministeriet uppgifter för kontroll av användningen av tidigare beviljade understöd. Ansökan avslås också om den lämnas in efter utsatt tid.

Redovisning för användningen av understödet ska göras senast det datum som nämns i beslutet. Understödstagaren förutsätts rapportera enligt kostnadsställe om det är frågan om ett specialunderstöd eller allmänt understöd för en del av verksamheten.

Understöd som ansökts i ärendehanteringstjänsten kan i fortsättningen redovisas i UKM:s ärendehanteringstjänst. 

Om ansökan om understöd har gjorts på papper ska redovisningen göras på en separat blankett.

Understödet söks i första hand via den elektroniska ärendehanteringstjänsten.

För att använda tjänsten behöver man en avgiftsfri Katso-kod som utfärdas av Skatteförvaltningen. Den sökande fyller i ansökningsblanketten i ärendehanteringstjänsten, bifogar de bilagor som nämns i tjänsten och lämnar in ansökan till ministeriet via ärendehanteringstjänsten. Ministeriet skickar beslutet till sökanden i tjänsten.

Ifall den sökande behöver komplettera ansökan, begära ändring i beslutet eller lämna redogörelser ska även dessa ärenden skötas via ärendehanteringstjänsten.

 

Bruksanvisning för ärendehanteringstjänsten

Hämta en Katso-kod på adressen http://www.vero.fi/katso.

 

Ansökan med pappersblankett

Det är fortfarande möjligt att ansöka om understöd med pappersblankett.

Ansökan på papper ska undertecknas av den sökandes officiella namntecknare. Om flera personer tillsammans har namnteckningsrätt behövs allas underteckningar.

Till en ansökan gjord på pappersblankett ska intyg över namnteckningsrätt bifogas, exempelvis ett förenings- eller handelsregisterutdrag eller ett utdrag ur kommunens förvaltningsstadga. Ifall understödet söks med pappersblankett görs en utredning om hur understödet används på en särskild blankett.

Ansökan ska vara på undervisnings- och kulturministeriets registratorskontor (PB 29, 00023 STATSRÅDET) senast kl. 16.15 den dag ansökningstiden går ut. Ansvaret för att ansökan kommer fram ligger hos avsändaren. Det rekommenderas att ansökan inte sänds per e-post, eftersom ansökningens bilagor kan försvinna.

Registratorskontorets besöksadress: Riddaregatan 2 B, 00170 Helsingfors

Registratorskontorets öppettider: må–fre kl. 7.30–16.15

Postadress: PB 23, 00023 Statsrådet.

En ansökan som kommer in efter den utsatta tiden avslås.

Redovisning för användningen av understödet ska göras senast det datum som nämns i beslutet. Understödstagaren förutsätts rapportera enligt kostnadsställe om det är frågan om ett specialunderstöd eller allmänt understöd för en del av verksamheten.

Understöd som ansökts i ärendehanteringstjänsten kan i fortsättningen redovisas i UKM:s ärendehanteringstjänst. 

Om ansökan om understöd har gjorts på papper ska redovisningen göras på en separat blankett.

Högskoleutbildning och forskning Spetsprojekt Utbildning

Ytterligare information

Undervisningsråd Armi Mikkola
tfn. 0295 3 30214
armi.mikkola@minedu.fi

Projektchef Sanna Vahtivuori-Hänninen
tfn. 0295 3 30134
sanna.vahtivuori-hanninen@minedu.fi