Högskoleval och samarbete

Undervisnings- och kulturministeriet har tillsammans med högskolorna inlett en process där högskolorna ser sina förfaranden för urvalsprov i syfte att minska antalet mellanår och tidigarelägga inledningen av högskolestudier.

Vad ändras i studerandeurvalen?

Man har med universiteten och yrkeshögskolorna kommit överens och utveckliandet av studerandeurvalen fram till 2020 på följande sätt.

Universiteten och yrkeshögskolorna tar senast 2018 i bruk ett studerandeurvalssystem som inte förutsätter långa förberedelser av den studerande.

Universiteten och yrkeshögskolorna tar i högre grad i bruk betygsurval och utvecklar allt mer enhetliga urvalsmetoder som kan tillämpas inom flera områden. Meningen är att utvärdera beredskap och förmåga till högskolestudier, men inte högskolestudiernas innehåll. Det gör inte att förbereda sig för urvalen.

Senast år 2020:

• En betydligt större andel än för tillfället antas på basis av studentexamen och grundläggande yrkesexamensbetyg, sk. betygsurval. Av de platser där betygsurval tillämpas reserveras största delen för personer som söker sin första studieplats.
• Förutom betygsurval ordnas urvalsprov i fall där antagningen inte kan ske på basis av betyg.
• Ett lämplighetstest kan ordnas för personer som antagits genom betygsurval som en del av urvalsprovet, ifall det på basis av forskningsdata är befogat inom den ifrågavarande utbildningen.
• Högskolorna utvecklar möjligheterna för en person som redan studerar vid en högskola att byta område eller högskola under studierna genom ett särskilt urval.
• Därutöver utvecklar man möjligheterna till nya högskolestudier för personer som redan avlagt en examen.  
• Högskolorna antar i allt högre grad studerande på basis av studier som avlagt vid en öppen högskola.  

 

Högskolornas studerandeurval från och med 2020 (pdf)

Varför förnyas studerandeurvalen? (pdf)