Kreativ ekonomi

Rakennustaidetta. KUVA: TeamFinlnad/ Jukka RapoDen kreativa ekonomin poängterar betydelsen av kultur och skapande och deras mervärde i nationalekonomin. Kunnandet inom de kreativa branscherna och utnyttjandet av produkterna och tjänsterna inom övriga branscher har blivit en betydelsefull konkurrensfaktor.

En arbetsgrupp som tillsatts av undervisnings- och kulturministeriet, arbets- och näringsministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet överlämnade den 12 april 2017 sitt förslag till hur den kreativa ekonomin i Finland ska stärkas. I förslaget kartlades olika faktorer som utgör hinder för att utnyttja det kunnande som finns på området. Vidare ingår förslag till hur näringsverksamheten och sysselsättningen kunde utvecklas, en modernisering av finansieringsinstrumenten samt utveckling av socialskyddet för yrkesutövare och konstnärer i branschen.

Genom statsrådets principbeslut har regeringen redan dragit upp riktlinjerna gällande ett utvecklingsprogram för immateriellt värdeskapande 2014-2020. Principbeslutet omfattar de viktigaste strategierna för de immateriella rättigheterna, de kreativa branschernas affärsverksamhet och främjandet av entreprenörskap. Vidare omfattar principbeslutet det nationella formgivningsprogrammet.

Undervisnings- och kulturministeriet främjar den kreativa ekonomin genom att stödja produkt- och tjänsteutvecklingen, kreativ kompetens, exporten och möjligheterna för olika produkter och tjänster att komma in på marknaden. Satsningar görs också på kulturturismen och på att de kreativa branscherna erbjuds möjligheter till nätverksbildande. Ökad internationalisering och förbättrad konkurrenskraft  är också viktiga element i sammanhanget.

Ytterligare information

Kimmo Aulake, konsultativ tjänsteman 
OKM, Kulttuuri- ja taidepolitiikan osasto (KUPO), Tekijänoikeuden ja audiovisuaalisen kulttuurin vastuualue 0295330067  


Kirsi Kaunisharju, Kulttuuriasiainneuvos 
OKM, Kulttuuri- ja taidepolitiikan osasto (KUPO), Taiteen ja kulttuuriperinnön vastuualue (TAKU) 0295330144