Kontinuerligt lärande

Kontinuerligt lärande svarar på behovet att utveckla och förnya kunnandet under olika skeden av livet och arbetslivet.  För att göra det möjligt ingår en reform av det kontinuerliga lärandet i regeringsprogrammet. Inom ramen för reformen granskas bland annat utbudet  på och finansieringen av utbildning samt utkomsten under utbildningen. Riktlinjerna för reformen ska bli klara i slutet av 2020. Genomförandet av reformen kommer att fortsätta efter den nuvarande regeringens mandatperiod.

I regeringsprogrammet ingår bl.a. följande riktlinjer:

  • verksamheten, handledningen och finansieringen inom de olika utbildningsstadierna ska utvecklas så att kan erbjuda mångsidiga och arbetslivsorienterade utbildningshelheter
  • identifieringen och erkännandet av kompetens utvecklas
  • det skapas heltäckande handledningstjänster för livslångt lärande och stöd för att också för sådana grupper som är underrepresenterade i vuxenutbildningen ska delta i den
  • det ska erbjudas mer examensinriktade fortbildningar, kompletterande utbildningar och specialiseringsutbildningar i arbetslivet
  • läroavtalsutbildningen utvecklas som en väg till omskolning och vuxenutbildning
  • högskolorna uppmuntras att öppna upp sitt utbildningsutbud och högskolesystemet utvecklas som en plattform för kontinuerligt lärande
  • de anställdas kompetens och sysselsättning förbättras genom ett anställningsskydd
  • arbetslösa ges bättre möjligheter att studera på deltid vid sidan om jobbsökning
  • studieledigt och stödet för vuxenutbildning utvecklas
  • möjligheterna att bredda sysselsättningsfondens uppgifter utreds
  • modellerna för prognostisering av strukturomvandlingar förbättras

Varför behövs reformen?

Reformen av kontinuerligt lärande fokuserar på kompetensutveckling för personer i arbetsför ålder. Målet är att svara på de behov som förändringarna i arbetslivet ger upphov till. Genom kompetensutveckling stöds meningsfulla arbetskarriärer, en god sysselsättningsutveckling, statsfinanser som är i balans samt företagens konkurrenskraft och produktivitet.

Enligt prognoserna kan upp till en halv miljon personer behöva omskolning eller omfattande fortbildning under de närmaste åren. En särskild utmaning handlar hur man ska få dem som är i störst behov av utbildning att söka sig till den. Tillgången på kompetent arbetskraft är bristfällig i många branscher och flera företag?

För att kunna svara på de nya kompetenskraven förutsätts det att utbildningsystemet är flexibelt och att människor vid sidan av arbetet eller i arbetet ges möjligheter till det slags utbildning de behöver.  

Hur bereds reformen?

Reformen av det kontinuerliga lärandet bereds av en parlamentarisk grupp, som omfattar alla riksdagspartier.

Reformen genomförs i form av ett trepartssamarbete och i samarbete med utbildningsanordnarna. Uppföljningsgruppen innehåller företrädare för arbetsmarknadsorganisationerna, utbildningsanordnarna samt andra centrala organisationer och ministerier.

Beredningen drar nytta av forskning på området. Intressegrupper och aktörer på området välkomnas med i beredningen på bred front, till exempel i form av olika träffar och med hjälp av digitala verktyg.

Grupperna har till uppgift att utarbeta förslag angående kontinuerligt lärande i syfte att genomföra reformen i enlighet med regeringens riktlinjer.

Vision och teman 

Reformen av kontinuerligt lärande  innebär framför allt att man ser över möjligheterna till kompetensutveckling  under arbetskarriärens gång. 

Reformen baserar sig på information som sammanställts till lägesbild och som samlats in bl.a. via statistik, från forskare, intervjuer med sakkunniga samt genom medborgarenkäter. OECD har utvärderat nuläget i Finland beträffande kontinuerligt lärande och utfärdat egna rekommendationer angående det.

De centrala teman som beredningen lyfter fram med utgångspunkt i lägesbilden är 

1) Ett system för kontinuerligt lärande som svarar mot framtidens behov

  • Ledning och utveckling av kompetens i arbetslivet
  • Sätten för kompetensutveckling och utbildningsutbudet
  • Hur välfungerande arbetsmarknaden är (matchning, prognostisering, styrning)

2) Kompetensen hos underrepresenterade grupper som en särskild fråga 

Dessa teman behandlas närmare i riktlinjerna. Dessutom bereds en mer detaljerad färdplan för hur genomförandet av reformen ska framskrida. Målet är att följa upp hur olika fenomen som anknyter till utvecklingen reformen av kontinuerligt lärande utvecklas och att skapa en ram för utvärdering av genomförandet av reformen.

Visionen som eftersträvas med reformen går ut på att

  • Varje person i arbetsför ålder aktivt och flexibelt utvecklar sitt kunnande under arbetskarriärens gång.
  • Alla har de färdigheter och det kunnande som krävs för ett meningsfullt liv och ett föränderligt arbete.
  • Kunnandet förnyar arbetslivet och arbetslivet kunnandet. En kunnig arbetskraft bidrar till hållbar tillväxt, innovationer, vår konkurrenskraft och därigenom till vår välfärd.

Mer information

Kirsi Heinivirta, suunnittelupäällikkö 
undervisnings- och kulturministeriet, Kansliapäällikkö esikuntineen 0295330136