Kontinuerligt lärande

Med kontinuerligt lärande avses utveckling och förnyande av kunnandet under olika skeden av livet och arbetslivet. Det kontinuerliga lärandet möter behovet av omskolning och kompletterande utbildning i anslutning till den teknologiska utvecklingen och förändringar i arbetslivet.

Enligt prognoserna kommer det att finnas något under en halv miljon personer i Finland som under de närmaste åren kommer att vara i behov av omskolning eller omfattande kompletterande utbildning. Åtminstone lika många kommer att behöva utveckla sitt kunnande i mindre omfattning. Förändringarna inverkar också på kompetenskraven för de personer som träder in på arbetsmarknaden.

För att kunna svara på de nya kompetenskraven förutsätts det att utbildningsystemet är flexibelt och att människorna ges möjlighet att delta i sådan utbildning som de behöver vid sidan av arbetet och inom arbetet. Beskattningen och olika förmåner bör uppmuntra till kompetensutveckling. Ansvaret för förnyande av kunnandet ligger på den offentliga sektorn, arbetsgivaren och individen.

Hur borde man utveckla det kontinuerliga lärandet?

Undervisnings- och kulturministeriet har tillsatt en gemensam styrgrupp för att förnya det kontinuerliga lärandet tillsammans med arbets- och näringsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet samt en arbetsgrupp med en bred sammansättning av olika aktörer.

För att utveckla det kontinuerliga lärandet ska arbetsgruppen ta fram förslag till verksamhetsmodeller och principer för kontinuerligt lärande. Gruppen ska lämna förslag till åtgärder genom vilka

  • incitamenten för studier under arbetskarriären stärks inom olika politikområden
  • kompetensutvecklingen under arbetskarriären görs mer systematisk
  • möjligheterna att förena arbete och studierna förbättras
  • utbildning riktas till områden som digitaliseras och där det sker förändringar i arbetet samt till sådana människor som särskilt påverkas av förändringarna.
  • föregripande verksamhetsmodeller skapas för att möta akuta behov av omskolning.

Vad har redan gjorts för att förbättra förutsättningarna för kontinuerligt lärande?

För att förbättra förutsättningarna för kontinuerligt lärande har

  • studiemöjligheterna gjorts mer flexibla
  • utbildningssystemet öppnats upp
  • digitala tjänster som stöder kontinuerligt lärande utvecklats
  • möjligheterna att studera när man är arbetslös förbättrats
  • incitamenten för arbetsgivarna utvecklats.

Vid yrkeshögskolorna och universiteten har möjligheterna att erbjuda kontinuerligt lärande förbättrats och lagstiftningen har förbättrats. Högskolorna kan bland annat skapa ett nytt utbud och verksamhetsmodeller (t.ex. den öppna högskolans utbud, separata antagningar, skräddarsydda studiemoduler, uppdragsutbildning) som svarar på förändringarna i arbetslivet och kompetensbehoven. Avsikten är att det kontinuerliga lärandet ska beaktas i större utsträckning också i finansieringen. Samarbetet mellan läroanstalterna på andra stadiet och högskolorna har stärkts och antagningen av studerande har förnyats.

Inom yrkesutbildningen har utvecklingen av det kontinuerliga lärandet haft samband med att skapa individuella studievägar, göra utbildningen mer kompetensbaserad och kundorienterad, göra genomförandet av utbildningen flexiblare och undanröja gränshinder, revidera finansieringsmodellen och ta in arbetskraftsutbildningen som en del av helheten.

För att främja lärande under arbetskarriären har man genomfört separata program eller beviljat understöd (examensinriktade fortbildningar, pilotprojekt inom yrkeskompetens, kompetensprogrammet för unga vuxna och programmet för yrkesutbildning för invandrare).

Digitala tjänster som stöder kontinuerligt lärande utvecklas. Redan nu används tjänsten KOSKI, som bland annat innehåller uppgifter om studieprestationer och studierätter.

I finansministeriets projekt Aurora testas utnyttjandet av artificiell intelligens. Inom projektet görs ett pilotförsök som gäller etablering i arbetslivet med hjälp av kontinuerligt lärande.

Undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen och arbets- och näringsministeriet skapar en digital servicehelhet som förenar tjänsterna för kontinuerligt lärande, för kartläggning och identifiering av kompetens, karriärplanering, handledning samt förvärvande och utveckling av kompetens.

Undervisnings- och kulturministeriet utvecklar den nationella referensramen för examina i riktning mot en referensram för kunnande.

Arbetslösas möjligheter att studera har förbättrats. En person kan studera högst 6 månader med arbetslöshetsunderstöd, om studierna ger yrkesfärdigheter eller stöder företagsverksamhet. Redan tidigare har arbetslösa kunnat delta i arbetskraftsutbildning eller frivillig utbildning, om arbets- och näringsbyrån godkänt studierna.

Genom en lagändring har den skattemässiga behandlingen av utbildning som betalas av arbetsgivaren förtydligats och utvidgats. Incitament för arbetsgivarna är till exempel lönesubventionerad läroavtalsutbildning och FEC-modellen, dvs. Further Educated with Companies. 

Mer information

Kirsi Heinivirta, Planeringschef 
undervisnings- och kulturministeriet, Kansliapäällikkö esikuntineen 0295330136