HögskoleutbildningOpiskelijoita. KUVA: Gorilla

Vid universiteten råder undervisnings- och forskningsfrihet samt konstnärlig frihet. Högskolorna svarar för innehållet i och kvaliteten på utbildningen.

Undervisnings- och kulturministeriet ställer på basis av prognostiseringen upp kvantitativa utbildningsmål och stöder utvecklingen av utbildningen. 

Vid universiteten kan avläggas lägre och högre högskoleexamina samt vetenskapliga, konstnärliga och yrkesinriktade påbyggnadsexamina. Vid yrkeshögskolorna kan avläggas yrkeshögskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina. Dessutom får högskolorna ordna specialiseringsutbildning, utbildning som innehåller delar av examina i form av öppen högskoleundervisning eller i övrigt som fristående studier samt fortbildning.

Antagningen av studerande

Det är högskolorna som väljer studerande och de bestämmer också om grunderna för antagningen av studerande. De sökande får på grundval av olika utbildningsbakgrund delas in i grupper vid antagningen. Likvärdiga antagningsgrunder ska tillämpas på alla sökande i samma grupp. Avvikelse från de likvärdiga antagningsgrunderna får i begränsad utsträckning göras för att utbildningsbehovet hos någon språkgrupp ska kunna tillgodoses.

Ansökan till högskoleutbildning sker i regel via tjänsten Studieinfo.fi.

Avgifter för examensutbildning

Högskoleutbildning som leder till examen är avgiftsfri för dem som kommer från EU/EES-länderna. För studerande från länder utanför EU/EES-området som inleder sina studier tas det ut en avgift från och med den 1 augusti 2017.

Högskolorna beslutar om avgiftens storlek och förfarandena kring hur avgiften tas ut. Terminsavgifterna ska dock uppgå till minst 1 500 euro per läsår. De intäkter avgifterna genererar förblir i högskolornas bruk.  Högskolorna måste ha ett stipendiesystem som stöder studierna hos för studerande som deltar i avgiftsbelagd examensutbildning.

Dessutom har högskolorna fortsättningsvis möjlighet att ordna uppdragsutbildningar som leder till examen för olika grupper av studerande. I så fall ska högskolan ta ut en avgift av beställaren så att den åtminstone täcker kostnaderna för utbildningen, i stället för att ta ut terminsavgift av de studerande.

Utbildningsansvar

Bestämmelser om vilka examina som kan avläggas vid varje universitet utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet, som bereds i samarbete med universiteten, utfärdas det bestämmelser om den närmare fördelningen av utbildningsansvaret mellan universiteten.

I yrkeshögskolans tillstånd bestäms vilka yrkeshögskoleexamina och examensbenämningar som hör till dessa som yrkeshögskolan ska bevilja (utbildningsansvar). I tillståndet kan vid behov även utbildningsansvaret för varje examen preciseras.

Universitetsexamina

Vid universiteten kan avläggas lägre och högre högskoleexamina samt vetenskapliga, konstnärliga och yrkesinriktade påbyggnadsexamina. Universiteten kan också ordna specialiseringsutbildning, utbildning som innehåller examensdelar i form av öppen universitetsundervisning eller i övrigt som fristående studier samt fortbildning.

Högre högskoleexamen avläggs efter lägre högskoleexamen eller motsvarande utbildning. På grund av de krav på yrkesskicklighet som ställs inom medicin och odontologi får universitetet ordna en utbildning som leder till högre högskoleexamen så att den inte omfattar lägre högskoleexamen. Påbyggnadsexamina vid universiteten är doktorsexamina och licentiatexamina, som avläggs efter högre högskoleexamen eller utbildning på motsvarande nivå.

Närmare bestämmelser om examina som kan avläggas vid universiteten, målen för examina, studiernas uppläggning och andra grunder för studierna utfärdas genom förordning av statsrådet. 

I dimensioneringen av studierna används studiepoäng. Studiekurserna poängsätts enligt den arbetsmängd de kräver. En arbetsinsats på 1 600 timmar, vilket i genomsnitt krävs för att fullgöra ett läsårs studier, motsvarar 60 studiepoäng.

Yrkeshögskoleexamina

Vid yrkeshögskolorna kan avläggas yrkeshögskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina. Yrkeshögskoleexamina är högskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina är högre högskoleexamina. Dessutom får yrkeshögskolan ordna specialiseringsutbildning, utbildning som innehåller delar av examina i form av öppen yrkeshögskoleundervisning eller i övrigt som fristående studier samt fortbildning. Därtill ordnar yrkeshögskolorna yrkespedagogisk lärarutbildning.

För att få avlägga högre yrkeshögskoleexamen krävs yrkeshögskoleexamen eller annan lämplig högskoleexamen. Därtill ska den som antas för att avlägga högre yrkeshögskoleexamen ska ha tre års arbetserfarenhet efter utexamineringen. I fråga om examina som avläggs vid yrkeshögskolorna, examensmål och studiernas struktur samt andra grunder för studierna föreskrivs genom förordning av statsrådet.  

Yrkeshögskolan får ordna sådan avgiftsfri utbildning för invandrare som syftar till att ge de studerande språkliga och andra färdigheter som behövs för yrkeshögskolestudier. Bestämmelser om utbildningens omfattning får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Avläggande av examensdelar

Vid universitet och yrkeshögskolor kan de studerande utöver hela examina också avlägga delar av högskoleexamina. Högskolorna erbjuder möjligheter att avlägga examensdelar i form av öppen universitetets- eller yrkeshögskoleundervisning eller som separata studier. Examensdelarna kan avläggas som enskilda kurser eller mer omfattande helheter. Högskolorna kan skapa också skapa helheter i enlighet med arbetslivets behov utifrån examensdelar; så kallade högskolediplom. Därtill kan högskolorna erbjuda examensdelar i form av helt avgiftsbelagd fortutbildning.

Den omfattande möjligheten att avlägga examensdelar stöder i synnerhet livslångt lärande.

Öppen universitetsundervisning och öppen yrkeshögskoleundervisning

Universiteten och yrkeshögskolorna har ett brett utbud av öppen högskoleundervisning. Den öppna högskoleundervisningen erbjuder möjligheter att bekanta sig med högskoleutbildning, komplettera en tidigare avlagd examen eller förvärva ny kompetens. Vid de flesta högskolor får studier som avlagts i form av öppen högskoleundervisning räknas till godo inom ramen för antagningen av studerande.

Den öppna högskoleundervisningen har många uppgifter, såsom stödjande av livslångt lärande, stödjande av tillgången till och tillgängligheten till högskoleutbildning, mångsidigare antagning av studerande till utbildning som leder till examen och en allmän bildningsuppgift.

Staten finansierar anordnandet av öppen högskoleundervisning. Högskolorna får ordna specialiseringsutbildningar avgiftsfritt eller mot en avgift om högst 15 euro per studiepoäng som ingår i studierätten.

Specialiseringsutbildning

Specialiseringsutbildningar vid universiteten och yrkeshögskolorna är avsedda att genomföras efter högskoleexamen av personer som redan har varit yrkesverksamma. Målet med dem är att stärka den studerandes expertis och kompetens genom utbildning som grundar sig på högskolans forsknings- och utvecklingskompetens och prioritetsområden. Den nära kopplingen till arbets- och näringslivet är viktig i specialiseringsutbildningarna. En specialiseringsutbildning ska omfatta minst 30 studiepoäng.

Målet med specialiseringsutbildningarna är att skapa kompetens inom expertisområden som saknar utbildningsutbud på marknadsmässiga villkor. Staten finansierar anordnandet av specialiseringsutbildningar. Högskolorna får ordna specialiseringsutbildningar avgiftsfritt eller mot en avgift om högst 120 euro per studiepoäng som ingår i studierätten.

Som specialiseringsutbildning får endast ordnas sådan utbildning vars grunder universiteten eller yrkeshögskolorna sinsemellan har avtalat om. Avtalsförfarandet ska ske i samråd med företrädare för arbets- och näringslivet.

Fortbildning

Universiteten och yrkeshögskolorna kan erbjuda fortbildning. Den ges på affärsmässiga grunder. Högskolorna får inte använda offentlig finansiering för att stödja verksamhet som bedrivs på företagsekonomiska grunder. Fortbildning är bland annat skräddarsydda fortbildnings- och utvecklingsprogram för företag och sammanslutningar, arbetskraftspolitisk utbildning samt öppna utbildningsprogram såsom MBA-program. Högskolorna kan också erbjuda examensdelar för högskoleexamina i form av avgiftsbelagd fortbildning.

EUROSTUDENT-undersökningar och analyser

EUROSTUDENT-undersökningar och analyser

I de internationella EUROSTUDENT-undersökningarna utreds bl.a. hur unga antas till högskoleutbildning, högskolestudiernas omständigheter, studerandenas tidsanvändning och utkomst samt hur internationella studeranden integreras i Finland.

Läs mer om EUROSTUDENT-undersökningarna

På andra webbplatser

Gemensam ansökan för högskoleutbildning och info om studierna Studieinfo.fi

Se även

Ytterligare information

Jonna Korhonen, direktör 
undervisnings- och kulturministeriet, Korkeakoulu- ja tiedepolitiikan osasto ( KTPO ), ansvarsområdet för högskolepolitik Telefon:0295330008   E-postadress: