Hoppa till innehåll

Grahn-Laasonen: Finländsk vetenskap har fått större genomslagskraft

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 10.12.2018 10.32 | Publicerad på svenska 10.12.2018 kl. 13.14
Pressmeddelande
Foto: Mikko Suutarinen

Finlands Akademis utredning Vetenskapens tillstånd 2018 publicerades på måndagen. Utredningen som stöder universitet och forskningsinstitut i deras utvecklingsarbete granskade i år forskningspersonal och -finansiering, publikationsverksamhet, vetenskapligt genomslag och publikationssamarbete. Enligt utredningen har Finlands vetenskapliga genomslagskraft stigit.

- Utredningen kommer med goda nyheter: Finlands vetenskapliga genomslagskraft, dvs i praktiken kvaliteten, har stigit i internationell jämförelse. Då satsningarna på forsknings- och utvecklingsarbete samtidigt efter många ekonomiskt svåra år inom samhällsekonomin håller på att öka, ser framtiden ljus ut, säger minister Grahn-Laasonen.

Regeringen har som mål att 4 % av samhällsekonomin ska användas för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet.

- Under de senaste budgetförhandlingarna tog vi ett steg i riktning mot det här målet då vi permanent ökade budgeten för forsknings- och innovationsverksamhet med 112 miljoner euro. De offentliga satsningarna lockar också privata medel. I framtiden kan vi öka forskningsfinansieringen genom att rikta företagsstöden på ett nytt sätt för att stöda förnyelse, forskning och innovationer, säger ministern.

Regeringen har stött målen på många sätt. Under regeringsperioden har beviljandefullmakten för Finlands Akademi stigit från 318,8 miljoner euro (2015) till 368,4 miljoner euro (2019). Unga forskare får stöd genom det understöd på 60 miljoner euro som Finlands Akademi beviljar. Finlands Akademi genomför flaggskeppsprojekt för att stärka kunskapskluster för forskning och genomslagskraft. För att stöda dessa grundas en stiftelse som staten stöder med aktiekapital. Nätverket Team Finland Knowledge stärker vår internationella dragningskraft.

Enligt utredningens andra rekommendationer förutsätter attraktiva forsknings- och kunskapskluster att forskningsorganisationerna profilerar sig och att olika aktörer samarbetar. Man bör utnyttja digitaliseringen och vetenskapens möjligheter för att förbättra forskningens kvalitet.

- Förutom de nya finansieringsformerna och vid sidan av en gedigen forskningsfinansiering är det väsentligt att ett litet land som Finland samlar sina resurser inom områden där det finns en möjlighet att nå den internationella toppen. För det här arbetet krävs klara riktlinjer också under nästa regeringsperiod, säger Grahn-Laasonen.

- Finlands framgångar uppnås endast genom att vara den kunnigaste nationen. I framtiden krävs mer kunnande, inte mindre. Vi behöver mer kunnigt folk och högre utbildning av hög kvalitet, betonar ministern.

Finlands Akademi har granskat vetenskapens tillstånd med jämna mellanrum allt sedan slutet av 1990-talet, sedan 2012 med två års mellanrum. Processen förnyas som bäst så att den på ett bättre sätt kan utnyttja en mer aktuell kunskapsbas.

Utredningen (på finska)

Upplysningar:
-  Heikki Kuutti Uusitalo, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 302 8246
- Erja Heikkinen (UKM), vetenskapsråd, tfn 02953 30101

Forskning Högskoleutbildning och forskning Sanni Grahn-Laasonen