Yrkesutbildningens förvaltning och finansiering

Aikuisopiskelijoita kirjoittamassa pöydän ääressä. Kuva: Juha Tuomi / Rodeo.fi Undervisnings- och kulturministeriet bereder lagstiftningen och statsrådsbesluten som gäller den yrkesinriktade utbildningen samt styr och övervakar sektorn. Arbetet styrs av bl.a. regeringsprogrammet och regeringens strategidokument samt riktlinjerna i utvecklingsplanen för utbildningen och forskningen.

Riksdagen eller statsrådet beslutar om yrkesutbildningens riksomfattande mål, examinas sammansättning samt gemensamma examensdelar medan undervisnings- och kulturministeriet fattar närmare beslut om examina och deras omfattning. För att ordna utbildningen beviljar undervisnings- och kulturministeriet ett tillstånd att ordna yrkesutbildning och en utbildningsuppgift som ingår i det. I tillstånden att ordna yrkesutbildning fastställs bl.a. hurudan utbildning utbildningsanordnaren kan ordna och i vilken omfattning det kan ske inom ramen för finansieringssystemet för undervisnings- och kulturverksamhet. Det finns två typer av tillstånd: tillstånd att ordna grundläggande yrkesutbildning och tillstånd att ordna yrkesinriktad tilläggsutbildning.

 

Ordnande av utbildning

Basen för nätverket av utbildningsanordnare inom yrkesutbildningen består av yrkesinstituten som ansvarar för anordnandet av den grundläggande yrkesutbildningen och den yrkesinriktade tilläggsutbildningen.
Anordnande av grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad tilläggsutbildning förutsätter tillstånd av undervisnings- och kulturministeriet. Ministeriet kan bevilja en kommun, samkommun, registrerad sammanslutning eller stiftelse eller ett statligt affärsverk tillstånd att ordna utbildning. I tillstånden att anordna utbildning fastställs utbildningsuppgiften, som inbegriper nödvändiga bestämmelser om bl.a.:

  • utbildningsstadierna,
  • examina,
  • undervisningsspråket,
  • kommunerna där utbildning kan ordnas,  
  • studerandeantalen,
  • en särskild utbildningsuppgift,
  • formerna för anordnande av utbildning samt  
  • övriga ärenden som gäller anordnandet av utbildning.   

Inom ramen för sitt tillstånd att ordna utbildning ansvarar utbildningsanordnarna för organiseringen av yrkesutbildningen på sitt eget område, riktandet av utbildningen i enlighet med närings- och arbetslivets behov på området samt för läroplanernas innehåll utgående från grunderna för läroplanerna. Anordnarna beslutar också självständigt om vilka läroanstalter eller verksamhetsställen de driver.
I slutet av 2016 fanns det 165 anordnare av yrkesutbildning. Av dessa hade 119 tillstånd att ordna grundläggande yrkesutbildning och 159 tillstånd att ordna yrkesinriktad tilläggsutbildning. Av utbildningsanordnarna är 9 kommuner, 35 samkommuner och 120 föreningar, stiftelser eller aktiebolag. Därtill kan staten driva läroanstalter.

Yrkesutbildningens styrnings- och regleringssystem för anordnare av yrkesutbildning. Tillstånd att anordna yrkesexamina och -utbildning. Fastställer utbildnings-anordnarens uppgift, grundar sig på kompetensbehov, skapar en förutsägbar grund för anordnandet av examina och utbildningar, säkerställer anordnandet av högklassiga examina och utbildningar. Undervisnings- och kulturministeriet bestämmer om examina och utbildningar, uppgiften som gäller arbetskraftsutbildning, undervisnings- och examensspråk, verksamhetsområdet, minimiantalet studerandeår, övriga rättigheter, skyldigheter och uppgifter. Dialog mellan ministeriet och utbildningsanordnaren vid behov. Ett transparent, flexibelt och dialogbaserat förfarande i syfte att rikta in utbildningar, möjlighet att följa upp verksamhetens genomslag och hur väl arbetsfördelningen fungerar. Prestationsbeslut som fattas årligen. Finansieringen betalas utgående från prestationsbesluten, strategifinansieringen beviljas efter ansökan. Undervisnings- och kulturministeriet bestämmer om respektive utbildningsanordnares målsatta antal studerandeår för följande år och fastställer det antal prestationer som används som grund för prestations- och genomslagsfinansieringen för följande år. Statsbudgeten. Riksdagen bestämmer om budgetanslagen för yrkesutbildning, maximiantalet studerandeår, minimiantalet studerandeår inom arbetskraftsutbildning, andelen strategisk finansiering.

Finansiering

Den yrkesinriktade utbildningen som finansieras av undervisnings- och kulturministeriet är en del av finansieringssystemet för undervisnings- och kulturverksamhet, som ingår i kommunernas statsandelssystem. För kostnaderna för yrkesinriktad grund- och påbyggnadsutbildning beviljas finansiering enligt lagen (1705/2009) och förordningen (1766/2009) om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.
Staten och kommunerna finansierar tillsammans den grundläggande yrkesutbildningen. Därtill får utbildningsanordnarna finansiering för yrkesinriktad tilläggsutbildning, som kommunerna inte deltar i att finansiera.

På undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde grundar sig finansieringen av den grundläggande yrkesutbildningen och den yrkesinriktade tilläggsutbildningen på ett kalkylerat statsandelssystem som täcker den lagstadgade finansieringen som beviljas för utbildningsanordnarnas driftskostnader. Finansieringen beviljas de kommuner, samkommuner samt privata sammanslutningar och stiftelser som fungerar som utbildningsanordnare. Finansieringen beviljas direkt till utbildningsanordnaren som beslutar om hur beloppet fördelas för anordnande av utbildning.
Priserna per enhet för den grundläggande yrkesutbildningen fastställs separat för varje område. Kostnaderna innefattar driftskostnader och avskrivningar på investeringar. Finansieringen påverkas av utbildningsanordnarens studerandeantal på olika områden och i utbildning i olika former (bl.a. utbildning i läroanstaltsform/läroavtalsutbildning, specialundervisning).  Priserna per enhet som räknas enligt utbildningsområde graderas för vissa särskilt kostsamma utbildningar. För varje utbildningsanordnare fastställs ett kalkylerat pris per enhet per studerande vars belopp beror på vilka områden och i vissa fall vilka examina utbildningsanordnaren ger utbildning i. Vidare fastställs en del av finansieringen på basis av utbildningsanordnarens resultat.

Finansieringssystemet för yrkesutbildningen. Strategifinansiering (högst 4 % av totalfinansieringen). Kalkylerad finansiering (högst 96 % av totalfinansieringen). 50 % basfinansiering, studerandeår. Skapar förutsättningar för att det erbjuds utbildning för alla branscher och alla studerande, en förutsägbar grund för anordnandet av examina och utbildningar. 35 % prestationsfinasniering, examina och examensdelar. Styr och sporrar till att rikta in utbildningar och examina enligt kompetensbehov, effektivisera studieprocesserna, avlägga examina och examensdelar i enlighet med målen. 15 % genomslagsfinansiering, sysselsättning, fortsatta studier, respons. Sporrar till att rikta in utbildningar på branscher där det behövs arbetskraft, se till att utbildningen är högklassig och motsvarar arbetslivets krav, ge förutsättningar för fortsatta studier.

 

Ytterligare information

Mika Tammilehto, överdirektör 
undervisnings- och kulturministeriet, Ammatillisen koulutuksen osasto (AMOS) 0295330308