Fakta om studiestödet

 

Statens studiestöd var till en början ett studielån med statlig borgen. Studiestödets tyngdpunkt på studiepenningen ökade i samband med reformen av studiestödet på 1990-talet. Efter en period med betoning på studiepenning är studiestödet numera låneinriktat. En del av studielånet för den som avlägger högskoleexamen inom utsatt tid kan dock betalas till banken ur statliga medel i form av studielånskompensation.

Studiestöd beviljas för studier på heltid. Vid sidan om studiestödet kan en studerande ha andra inkomster utan att förlora stödet. Studiestödets årsinkomstgräns har ställts i relation till antalet stödmånader.

Studiestödet har samordnats med den övriga sociala tryggheten så att man inte samtidigt kan få andra primära förmåner med vissa undantag (bostadsbidrag och vissa familjeförmåner).

Från början av läsåret 2017/2018 förenhetligades studiepenningens belopp för högskolestuderande till samma nivå som de övriga studiepenningarna, lånegarantins belopp steg och de studerande övergick i huvudsak till det allmänna bostadsbidraget.

Studiepenningens och studielånets köpkraft har ökat med ca 40 procent under de senaste 20 åren. Studiepenningens och studielånets köpkraft har utvecklats på följande sätt (belopp enligt levnadskostnadsindex 2018):

 

 

Studiepenningens och studielånets köpkraft har ökat med ca 40 procent under de senaste 20 åren.  Studiestödet har blivit mer lånebetonat.

 

Studiepenning

Studiepenningens belopp påverkas av den studerandes utbildningsgrad, ålder, boendeform och familjeförhållanden. Studiepenningens grundbelopp är högst 250,28 euro i månaden för myndiga studerande som bor självständigt. För andra studerande är studiepenningens grundbelopp lägre, men det kan höjas på basis av föräldrarnas små inkomster. Föräldrarnas inkomster minskar dock studiestödet endast för andra än högskolestuderande som är yngre än 20 år och bor hos en förälder.

Från och med 1.8.2019 kan studerande under 20 år inom gymnasieutbildning och yrkesutbildning som omfattas av studiestödet och som kommer från familjer med låga inkomster få studiepenning förhöjd med ett läromaterialstillägg (46,80 €/mån.). Även personer under 17 år kan ansöka om läromaterialstillägg, även om de inte annars omfattas av studiestödet.

Från och med 1.8.2019 minskar förälderns inkomster inte längre grundbeloppet eller bostadstillägget för en studerande under 18 år som bor någon annanstans än hos föräldern.  En person som inte fyllt 18 år kan också få allmänt bostadsbidrag, om han eller hon får studiestöd.

Studiepenningens försörjarförhöjning infördes 1.1.2018. Rätt till försörjarförhöjning har en vårdnadshavare som får studiepenning och har ett barn under 18 år. Studiepenningen för en person som har vårdnad om barn är 325,28 €/mån.

Bostadstillägg och bostadsbidrag för boendekostnader

Rätt till bostadstillägg har en studerande som studerar i landskapet Åland eller utomlands och bor i hyreslägenhet samt har boendeutgifter. Beloppet på bostadstillägget är 210 euro per månad. Studerande som bor i vissa läroanstalters elevhem har också rätt till bostadstillägg (88,87 €/mån.).

Studerande kan få allmänt bostadsbidrag på samma grunder som andra låginkomsttagare.

Statsborgen för studielån

Statsborgen för studielån beviljas studerande som får studiepenning. Statsborgen för studielån är 650 €/mån för myndiga studerande, 300 €/mån för studerande under 18 år och 800 €/mån för studerande som studerar utomlands. 

Studielånet beviljas på marknadsvillkor och beviljas av en bank. Den studerande och banken avtalar om lånevillkoren, såsom ränta och återbetalning. Räntorna på studielån behöver inte betalas under studietiden, utan de läggs till skuldkapitalet. Staten kan efter avslutade studier betala räntorna för en studielåntagare med låga inkomster (ränteunderstöd).

Statsborgen innebär att lånet betalas ur statliga medel om en studielåntagare inte kan betala tillbaka studielånet till banken.  Folkpensionsanstalten återkräver dock denna borgensfordran av studielåntagaren.  En gäldenär kan få betalningsbefrielse på grund av arbetsoförmåga eller låga inkomster.

Studielånskompensation

Studielånskompensationens belopp är 40 procent av den del av studielånet som berättigar till kompensation och som överskrider 2 500 euro. Kompensationens belopp baserar sig högst på studielånets belopp enligt den målsatta tiden för avläggande av examen och högst 400 euro per stödmånad beaktas om examen har avlagts vid en finländsk högskola, eller högst 700 euro per stödmånad om examen har avlagts vid en utländsk högskola. Exempelvis kan studielånskompensationen då vara högst 6 200 euro för en studielåntagare som har avlagt lägre och högre högskoleexamen omfattande 300 studiepoäng i Finland inom sex läsår. Studielånet som beaktas uppgår då till sammanlagt 18 000 euro.  Kompensationen betalas ur statliga medel direkt till banken.

Studielånskompensationen omfattar studielåntagare som har tagit emot en studieplats för sin första högskoleexamen den 1 augusti 2014 eller därefter. De som inlett sina studier tidigare kan få studielånsavdrag vid beskattningen.

Måltidsstöd

Högskolestuderande kan köpa måltidsstödda måltider. För att sänka priset på måltiderna betalas måltidsstöd (1,94 €/måltid) till studeranderestaurangerna samt extra understöd för anskaffning av lokaler och utrustning (högst 1 €/måltid).

Stöd för skolresor

Rätt till stöd för skolresor har en studerande som bor i Finland och som på heltid studerar i Finland i grundläggande utbildning som ordnas för dem som passerat läropliktsåldern, i gymnasieutbildning eller i utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning, i utbildning som leder till en yrkesinriktad grundexamen eller i utbildning som handleder för yrkesutbildning.

Stöd för skolresor kan beviljas, om skolresan är minst 10 kilometer lång. Med stöd för skolresor ersätts de kostnader som överstiger den studerandes självrisk till biljettförsäljaren, utbildningsanordnaren eller den studerande själv.

 

Enligt lagen om studiestöd (652/1994) ankommer den allmänna ledningen, styrningen och utvecklingen av studiestödsverksamheten på undervisnings - och kulturministeriet. Folkpensionsanstalten ansvarar för verkställigheten av studiestödet:

 

Ytterligare information

Virpi Hiltunen, konsultativ tjänsteman 
undervisnings- och kulturministeriet, Nuoriso- ja liikuntapolitiikan osasto (NUOLI), Strategia- ja ohjausryhmä (SORY) 0295330110