FI SV EN

Minister Grahn-Laasonen: Språkstudierna kan i fortsättningen inledas i åk 1
Utredning om läget för och utvecklingsbehovet beträffande språkreserven i Finland offentliggjord

Undervisnings- och kulturministeriet 13.12.2017 10.12 | Publicerad på svenska 13.12.2017 kl. 12.39
Pressmeddelande

Professor Riitta Pyykkö, prorektor för Åbo universitet, överlämnade sin utredning över läget för och utvecklingsbehovet beträffande språkreserven i Finland till undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen. Utredningen omfattar hela vårt utbildningssystem och innehåller en rad förslag till åtgärder för att utveckla finländarnas språkkunskaper så att de ska motsvara framtida behov.

Världen blir allt mer internationell, och därför behövs det mångsidiga språkkunskaper. Utredningen anger i vilken riktning språkundervisningen bör utvecklas. Det är viktigt att komma ihåg att språkinlärningen omfattar alla utbildningsstadier och att se till att de nationella riktlinjerna också tar behoven inom lärarutbildningen i beaktande, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.

Språkundervisningen tidigareläggas och inleds senast i årskurs 1; helst redan inom småbarnspedagogiken eller förskoleundervisningen, i linje med utredarens förslag. Det är väldigt fint att många kommuner redan bestämt att permanent tidigarelägga språkundervisningen med stöd av försöken som påbörjats under denna regerings mandatperiod. Vi ska uppmuntra våra barn och unga att lära sig flera språk, för det öppnar dörrar och bidrar till vår internationalisering. Jag vill på det varmaste tacka professor Riitta Pyykkö och alla andra som deltagit i utredningen för en synnerligen värdefulla insats, säger minister Sanni Grahn-Laasonen.

En mångsidig språkreserv är en topprioritet för att Finland ska nå framgångar i en globaliserad värld. Vi bör erkänna den språkkunskap som finns i vårt land, och trygga människors möjligheter att förbättra sina språkkunskaper i olika skeden av livet. Språkkunskaper innebär alltid en nyckel till andra kulturer och till ömsesidig förståelse. Jag vill tacka ministeriet för en intressant utmaning, det har varit roligt att arbeta med den här betydelsefulla utredningen som ska ligga till grund för utarbetandet av en nationell språkstrategi, säger professor Riitta Pyykkö, prorektor för Åbo universitet.

Med Finlands språkreserv avses den sammanlagda nationella språkliga kompetensen i sin helhet; medborgarnas språkkunskaper, den språkliga kompetens vårt utbildningssystem frambringar och hur språkutbildningen läggs upp.

Vision för och förslag angående vår nationella språkreserv

Enligt visionen deltar Finland år 2025 aktivt i det internationella samfundet. Till våra styrkor hör språklig och kulturell mångfald. Det görs satsningar på att utveckla människors språkkunskaper och ingen ska vara rädd för att använda flera språk parallellt; utöver våra inhemska språk ska alla finländare i arbetsför ålder kunna engelska. De flesta ska därutöver kunna ett eller flera andra språk. Utöver språken man lärt sig i skolan ska till exempel språkkunskaper som förvärvats i arbetslivet eller på fritiden också erkännas, och människor sina språkkunskaper hela livet.

  • I utredningen ingår flera metoder och förslag för att uppnå visionen, som t.ex.:
  • Språkstudierna föreslås framöver inledas senast i åk 1 på våren. Som A1-språk rekommenderas i regel något annat språk än engelska
  • Det valfria A2-språket tidigareläggs så att det inleds i åk 3, och är i regel engelska
  • Gymnasiets struktur utvecklas så att det möjliggör så smidiga, långsiktiga och mångsidiga språkstudier som möjligt genom att använda sig av helheter som överskrider gränserna mellan olika läroämnen
  • Ett muntligt prov inkluderas i provet i främmande språk och det andra inhemska språket i studentexamen
  • Läroanstalterna ska erbjuda olika studievägar på respektive utbildningsstadium: språkklubbar, spelifiering och sådana möjligheter som andra digitala applikationer erbjuder
  • Kommunerna uppmuntras att till år 2020 utarbeta språk- och internationaliseringsprogram där språkundervisningen granskas med tanke på kontinuiteten i studievägarna, vilka språk som erbjuds och hur alternativen fördelar sig, kommunens eller landskapets behov och behoven på nationell nivå
  • Förordningen om universitetsexamina ändras så att den studerande förutsätts påvisa kunskaper i minst två främmande språk. Universiteten, gymnasierna och det fria bildningsarbetet samverkar för att ta fram flexibla modeller för förvärvande och påvisande av kunnande.
  • Högskolorna avtalar under ledning av Unifi och Arene om arbetsfördelning och samarbete ifråga om grundkurserna och examensutbildningen i asiatiska och afrikanska språk.
  • I examensutbildningen i främmande språk utvecklas nya examensprogram där man kombinerar språk och andra ämnen.

Olika krav på språkkunskaper från flera håll

Enligt utredningen ställs det samtidigt krav på språkreserven i Finland idag från flera olika håll: språkstudierna har blivit ensidigare och kunskaperna i främmande språk koncentreras allt mer på engelska. Samtidigt ställer det internationella samarbetet nya krav på språkkunskaper i och med att till exempel tyngdpunkten i ekonomin allt mer ligger utanför Europa.  

Finland har på senare år blivit mångkulturellt och blivit flerspråkigt i och med att invandringen ökat kraftigt. Detta ställer också nya krav på å ena sidan undervisningen i de inhemska språken som andraspråk, och å andra sidan på praxis för identifiering och erkännande av invandrarnas övriga språkkunskaper.

Utredaren har biståtts i arbetet av en styrgrupp vid undervisnings- och kulturministeriet under ledning av kanslichef Anita Lehikoinen. Med anledning av temat för utredningen har det ordnats seminarier och workshoppar, och därtill har utredaren och styrgruppen hört en bred grupp av experter på språkutbildning.

I de försök med ett tidigareläggande av språkundervisningen som redan satt igång är ett led i spetsprojektet för en reform av grundskolan. Försöket genomförs genom att bevilja specialunderstöd till projekt där man tidigarelägger, utvecklar och utökar undervisningen i A1- och A2-språk inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. För tidigareläggande av språkundervisning beviljades 96 utbildningsanordnare sammanlagt över 4 miljoner euro år 2017. Syftet är att uppmuntra eleverna att välja och att studera språk oavsett sin socioekonomiska, etniska bakgrund, kön eller hemort.

Utredningen ska utgöra grunden för utarbetandet av en nationell språkstrategi. Nu kommer utredningen att bli föremål för ett omfattande remissförfarande.


Ytterligare information:

- ministerns specialmedarbetare Daniel Sazonov, UKM, tfn 045 129  6812
-utredaren, professor Riitta Pyykkö, prorektor för Åbo universitet, tfn 029 450 2642

- kanslichef Anita Lehikoinen, UKM, tfn 0295 330182
-undervisningsrådet Minna Polvinen, UKM, puh. 0295 3 30262
-undervisningsrådet Anu Halvari, Utbildningsstyrelsen, tfn 029 533 1277

Allmänbildande utbildning Högskoleutbildning och forskning Sanni Grahn-Laasonen Småbarnspedagogik Utbildning Yrkesutbildning