Arbetsgrupp: Sysselsättningsrelaterad kvalitetsaspekt införs i högskolornas finansieringsmodeller
Det nuvarande finansieringskriteriet för sysselsättning i yrkeshögskolornas och universitetens finansieringsmodeller förslås ersättas med en beräkningsmodell som innehåller en kvalitetsaspekt för sysselsättningen. Den sysselsättningsrelaterade kvalitetsaspekten innebär att de utexaminerade får ett arbete som motsvarar deras utbildningsnivå. Arbetsgruppen som berett förslaget överräckte sin rapport till undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen torsdagen den 3 mars.
Arbetsgruppen föreslår att finansieringskriteriet för sysselsättning i yrkeshögskolornas och universitetens finansieringsmodeller ersätts med nya kriterier som mäter kvalitetsaspekten för sysselsättningen. Syftet med sysselsättningskriteriet är att göra utbildningen mera relevant för arbetslivet och på så sätt främja de högskoleutbildades sysselsättning.
- Utbildningen bör skapa kompetens som går att utnyttja på arbetsmarknaden och som ger sysselsättning. Det är frågan om utbildningens kvalitet. Det vore gammaldags att tala om ”arbete inom den egna branschen”, eftersom arbetslivet förändras snabbt och man med en omfattande kompetens kan få arbete inom vitt olika områden. Därför är det viktigt att man med hjälp av mätarna kan utvärdera utbildningsnivån på bredare basis än bara branschen, säger undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen.
- Att den sysselsättningsrelaterade kvalitetsaspekten införs i finansieringsmodellen uppmuntrar universiteten och yrkeshögskolorna att beakta arbetslivets framtida behov i utbildningen och att främja de utexaminerades sysselsättning. Även företagsamhet är en form för sysselsättning, fortsätter ministern.
I rapporten föreslår man att sysselsättningen hos personer som avlagt doktorsexamen fogas till universitetens finansieringsmodell med en andel på 1 % av den totala finansieringen. Finansieringsandelen skulle överföras från finansieringsfaktorn för personer som avlagt doktorsexamen.
Arbetsgruppen föreslår att de uppgifter som kommer fram i högskolornas karriäruppföljningsenkäter utnyttjas i beräknandet av högskolornas finansiering. Arbetsgruppen har utgående från karriäruppföljningsenkäten som gjorts bland personer som avlagt högskoleexamen valt indikatorer för att mäta sysselsättningens kvalitet. De föreslagna indikatorerna mäter de utexaminerades tillfredsställelse med utbildningen, möjligheterna att utnyttja kompetensen som förvärvats vid högskolan i arbetslivet, arbetets kravnivå i förhållande till utbildningen och utbildningens betydelse för utvecklingen av kompetensen. Dessutom kom arbetsgruppen med förslag till utveckling av karriäruppföljningsenkäterna.
Arbetsgruppen betonar i sin granskning statsfinansieringen som rikts till högskolorna. Högskolorna uppmuntras att be om feedback om utbildningens sysselsättningsverkningar, att utveckla sin verksamhet och arbeta för att de studerande sysselsätts på ett sätt som är relevant för utbildningen.
Rapporten innehåller ett utlåtande av Akava ry och Finlands studentkårers förbund (FSF) rf.
Meningen är att inkludera en sysselsättningsrelaterad kvalitetsaspekt i högskolornas finansieringsmodeller under 2019.
- Arbetsgruppens rapport fungerar som grund för den fortsatta beredningen. På basis av utlåtandena måste vi bedöma ifall aktörerna betonar rätt saker och ifall informationsinsamlingen är fungerande och pålitlig, säger minister Laasonen.
Ytterligare information:
- överdirektör Tapio Kosunen, UKM, tfn 02953 30440
- undervisningsråd Tomi Halonen, UKM, puh. 02953 30095
- specialmedarbetare Heikki Kuutti Uusitalo, UKM, tfn 050 302 8246
Arbetsgruppens rapport är på finska men innehåller ett svenskspråkigt sammandrag.