UKM-pressmeddelande
Utredningar om utvecklingen av tillgängligheten inom språkutbildning och stödet för språkinlärning offentliggjordes

Undervisnings- och kulturministeriet 4.11.2019 12.03 | Publicerad på svenska 6.11.2019 kl. 15.18
Pressmeddelande

Undervisnings- och kulturministeriet har beställt två olika utredningar om utvecklingen av språkundervisningen av Helsingfors universitet och Jyväskylä universitet. I utredningarna begrundas hur tillgängligheten inom språkutbildning kan förbättras i Finland. Dessutom utreddes hur stödet för inlärning förverkligas i språkundervisningen. Utredningarna överlämnades till undervisningsminister Li Andersson i Åbo på måndagen.

I forskningen om ojämlikhet i utbildningen har man under de senaste åren starkt lyft fram språkundervisningens förhållande till ojämlikhetsutvecklingen. Språkvalen och tillgängligheten i fråga om språkundervisning har betydelse när man begrundar orsakerna till ojämlikhet på lokal och regional nivå.

I utredningen om språkutbildningens tillgänglighet i den grundläggande utbildningen i Europa (Kielikoulutuksen saavutettavuus eurooppalaisessa perusopetuksessa) fokuserar utvecklingsförslagen framför allt på att förbättra tillgången till språkutbildning, systematisera fortbildningen för lärare och utveckla flerspråkighetspedagogiken. Utredningen grundar sig på en omfattande litteraturöversikt och intervjuer med europeiska sakkunniga.

Eleverna har till exempel på grund av sin bostadsort, sina olika språkliga eller socioekonomiska bakgrunder i verkligheten inte en jämlik ställning när de väljer språk. Även undervisningen och inlärningsmöjligheterna i fråga om invandrarnas eget modersmål måste utvecklas. Det är därför viktigt att både stöda och förplikta utbildningsanordnarna att agera så att man kan minska den inverkan på tillgången till språkutbildning som beror på regionala faktorer och på elevernas individuella bakgrundsfaktorer.

Ett utbud av språkutbildning som enbart grundar sig på individuella val eller valfrihet leder på basis av undersökningar och intervjuer till färre val och ojämlik språkutbildning. Detsamma gäller för kommunalt beslutsfattande: decentraliserat beslutsfattande leder till ojämlik praxis i kommunerna.

Det behövs stöd för lärarutbildningen och fortbildningen av lärare för att man i undervisningsarbetet och i skolpraxisen bättre ska kunna stöda flerspråkighetspedagogiken, multimodala färdigheter och språkmedveten undervisning. Främjandet av tillgängligheten inom språkutbildningen förbättrar elevernas jämlikhet och stärker språkreserven i det finländska samhället.

I rapporten om stöd för språkinlärning och skolgång inom den grundläggande utbildningen (Selvitys kielten oppimisen ja koulunkäynnin tuesta perusopetuksessa) utreddes stödet för skolgång inom språkundervisningen. Enligt rektorernas erfarenhet är stödet för lärande rätt väl ordnat i skolorna.

Endast 62 procent av de lärare som svarade upplevde att eleverna i skolan alltid får tillräckliga stödåtgärder innan lärokursen i språket eventuellt individualiseras, även om lärokursen enligt normerna kan individualiseras först om eleven trots stödet inte kan uppnå läroämnets centrala innehåll. I fråga om befrielse från studierna i lärokursen fanns det i 32 procent av de skolor som besvarade enkäten enligt rektorerna elever som hade befrielse från studier i lärokursen i något språk.

Den klart vanligaste grunden för befrielse från studier i lärokursen för ett språk var att det med beaktande av förhållandena och tidigare studier till någon del skulle vara oskäligt för eleven att slutföra lärokursen (97 % av dem som besvarade enkäten). Den näst vanligaste grunden var orsaker som hänför sig till hälsotillståndet (33 % av dem som besvarade enkäten). Klart oftast befriades man från lärokursen i svenska när det var fråga om en elev med invandrarbakgrund. I en situation där eleven nyligen hade kommit till Finland riktades timmarna från det ämne som befrielsen gällde till studier i finska och engelska.

Rapporten föreslår att tillräckliga resurser anvisas för specialundervisning på deltid inom språkundervisningen med tanke på både finansieringen och tillräcklig kompetent personal. Samtidigt bör man fästa uppmärksamhet vid elevens delaktighet i identifieringen och planeringen av behovet av eget stöd, eftersom detta ännu inte förverkligas i alla skolor.  

I rapporten rekommenderas också att gruppstorlekarna inom språkundervisningen ska vara tillräckligt små för att läraren ska ha möjlighet att göra lektionerna/undervisningsstunderna aktiverande, funktionella och fokuserade på muntliga övningar. Lärarnas språkkunskaper och pedagogiska kunnande ska förbättras genom fortbildning, om tidigare ämnesstudier i språket inte har slutförts. För språkklasser inom den grundläggande utbildningen ska det reserveras mer resurser för kompanjonlärare och skolgångsbiträden. Man måste också säkerställa tillräckliga och tidsenliga läromedel som stöd för differentieringen.

Kyckling, Erja, Vaarala, Heidi, Ennser-Kananen, Johanna, Saarinen, Taina & Suur-Askola, Laura-Maija (2019). Kielikoulutuksen saavutettavuus eurooppalaisessa perusopetuksessa. Pääsyn, mahdollistumisen ja arvon näkökulmia. Jyväskylä: Soveltavan kielentutkimuksen keskus, Jyväskylän yliopisto.

Hilden Raili, Lintuvuori Meri, Hahl Kaisa, Ketonen Ritva, Samulin Tanja, Lindgren Esko & Hotulainen Risto (2019). Selvitys kielten oppimisen ja koulunkäynnin tuesta perusopetuksessa. Helsingfors: Centret för utbildningsutvärdering vid Helsingfors universitet och avdelningen för pedagogik.

Mer information:


Forskningsprofessor Taina Saarinen: [email protected]

Projektforskare Erja Kyckling: [email protected]

Biträdande professor Raili Hilden: [email protected]

Professor Risto Hotulainen: [email protected]

Allmänbildande utbildning Utbildning