PISA 2018: Finland bland de bästa i läskunnighet

Undervisnings- och kulturministeriet 3.12.2019 10.02
Pressmeddelande

PISA-undersökningen genomförs av OECD för att mäta inlärningsresultaten. År 2018 var huvudområdet för undersökningen läskunnighet. De finländska 15-åringarnas läskunnighet hörde till toppen bland OECD-länderna i undersökningen som görs med tre års intervaller. Även i matematik är de finländska ungdomarnas kunskaper på samma nivå som år 2015. Kunskaperna i naturvetenskaper har sjunkit.

I PISA 2018-undersökningen var finländska 15-åringars läskunnighet (medelvärdet 520 poäng) bland de bästa i OECD-länderna tillsammans med Estland (523), Kanada (520), Irland (518) och Korea (514). Bland alla deltagare fick PSJZ-regionen i Kina (Peking, Shanghai, Jiangsu och Zhejiang 555) och Singapore (549) bättre resultat än Finland. I samma grupp som Finland var även de kinesiska regionerna Macao och Hongkong, där kunskaperna inte avvek statistiskt signifikant från Finland.

Jämfört med PISA-undersökningen 2015 sjönk medelvärdet för Finlands poängtal i läskunnighet med 6 poäng, men förändringen hade ingen statistisk signifikans. På längre sikt har läskunnigheten sjunkit i Finland, liksom i OECD-länderna i genomsnitt. Medelvärdet för Finlands poängtal har sjunkit med 16 poäng sedan år 2009 och med 26 poäng sedan år 2000.

Matematiska kunskaperna oförändrade, svagare resultat i naturvetenskaper

De finländska ungdomarnas kunskaper i matematik (medelvärdet 507 poäng) var fortfarande klart bättre än OECD-genomsnittet. Bland OECD-länderna placerade sig Finland på platserna 7–13 och bland alla länder och regioner som deltog i undersökningen på platserna 12–18.

I den absoluta toppen för matematiska kunskaper fanns sju asiatiska länder eller regioner. Europeiska länder som statistiskt sett var avsevärt bättre än Finland var Estland (523), Nederländerna (519), Polen (516) och Schweiz (515). Finlands medelvärde sjönk med 4 poäng från PISA-undersökningen år 2015. Därmed har kunskaperna i matematik stannat på samma nivå.

De finländska ungdomarnas kunskaper i naturvetenskapliga ämnen (medelvärdet 522 poäng) tillhörde toppen bland OECD-länderna strax efter Estland (530) och Japan (529). Finlands resultat har sjunkit stadigt, sedan 2006 med totalt 41 poäng och även sedan 2015 med 9 poäng, vilket är statistiskt signifikant.

Antalet utmärkta läsare stannat på god nivå i Finland – andelen svaga läsare ökar

Bland de finländska ungdomarna har andelen utmärkta läsare (14,5 %) stannat på samma nivå (14,2 % år 2009). Däremot har andelen svaga läsare ökat tydligt. År 2009 placerade sig 8,1 % av läsarna under nivå 2, men år 2018 rentav 13,5 % av alla elever. Med andra ord finns det i vårt land allt fler unga vars läskunnighet inte räcker för studier och verksamhet i samhället.

Jämlikheten i lärandet kan förbättras – skillnaden mellan skolor minst bland alla deltagare

År 2018 var skillnaderna i läskunnighet mellan eleverna större än någonsin tidigare i Finlands PISA-undersökningar. Trots att skillnaderna mellan eleverna hade ökat var variationen mellan de finländska skolorna minst av alla deltagarländer, och hade inte ökat jämfört med föregående PISA-undersökning. Den regionala variationen hade inte heller förändrats nämnvärt. Inom alla innehållsområden var de genomsnittliga resultaten bland elever i huvudstadsregionen fortfarande bättre än i resten av landet, men dessa skillnader är avsevärt mindre än i föregående PISA-undersökning. I huvudstadsregionen var även variationen i kunskaperna större än i resten av landet.

Flickorna fortfarande klart före pojkarna

I Finland har skillnaderna i läskunnighet mellan könen hela tiden varit bland de största av alla länder som deltar, och även denna gång var skillnaden den största bland OECD-länderna. I Finland var skillnaden 52 poäng till flickornas fördel, medan den i OECD-länderna i snitt var 30 poäng. Bland pojkarna har antalet svaga läsare ökat sedan 2009.

Elevernas socioekonomiska bakgrunds inverkan på lärandet har ökat

Föräldrarnas utbildning, yrke och hur förmöget hemmet är (socioekonomisk bakgrund) korrelerade för samtliga länders del med elevernas läskunnighet. I Finland var skillnaden i fråga om läskunnighet mellan den högsta och den lägsta socioekonomiska kvartilen i snitt 79 poäng, vilket beräknas motsvara ca två läsår. För OECD-ländernas del var motsvarande skillnad 88 poäng. I Finland har korrelationen mellan elevernas socioekonomiska bakgrund och deras kunskaper tilltagit från och med år 2009, då skillnaden var 62 poäng. Elevens bakgrunds allt större inverkan beror på den lägsta kvartilens allt svagare resultat.

Elevernas förhållande till läsning har försvagats på ett oroväckande sätt

I Finland förhöll sig allt fler elever negativt till läsning. Antalet som anger läsning som sin favoritsysselsättning har minskat med nio procentenheter sedan 2009. Hela 63 procent av de finländska pojkarna höll med om påståendet ”Jag läser bara om jag måste.”

Endast i Finland förenas höga kunskaper med tillfredsställelse med livet

PISA 2018 undersökte välbefinnande som en helhet som består av materiella faktorer och attityder som gäller eleven själv, skolmiljön och världen utanför skolan. Beaktar man de materiella och objektivt mätbara faktorerna hör vi till världens rikaste länder; före oss ligger de övriga nordiska länderna samt Kanada och Australien.

Elevernas självvärdering av hur nöjda de är med livet (på skalan 1-10) var rätt bra, med ett medelvärde på 7,61. När man undersökte korrelationen mellan nöjdhet och kunskaper, skiljde sig Finland från andra länder och regioner. Finland var det enda landet där såväl läskunnigheten som tillfredsställelsen med livet var på hög nivå.

PISA-undersökningen genomfördes nu för sjunde gången

PISA-programmet undersöker med tre års intervaller 15-åriga ungdomars kunskaper i läskunnighet, matematik och naturvetenskapliga ämnen. PISA-resultaten publiceras nu för sjunde gången.

I PISA-undersökningen 2018 deltog totalt 79 länder och regioner. Av dessa var 37 OECD-länder och 42 så kallade partnerländer eller regioner eller städer inom stater.

I Finland deltog totalt 5 649 elever inom den grundläggande utbildningen i utvärderingen av läskunnighet, matematik och naturvetenskaper. Undersökningen genomfördes i Finland i samarbete av Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet och Centret för utbildningsutvärdering vid Helsingfors universitet.

Undervisnings- och kulturministeriets utvecklingsåtgärder för grundläggande utbildning

Nästa år inleder undervisnings- och kulturministeriet programmet Utbildning för alla som syftar till att utveckla kvaliteten och jämlikheten inom den grundläggande utbildningen. Programmet ska  förbättra barns och ungas inlärningsresultat och minska ojämlikheten. För kvalitets- och jämlikhetsprogrammet inom grundläggande utbildning reserveras 180 miljoner euro för åren 2020-2022.

Den 31 oktober har undervisnings- och kulturministeriet utlyst ett statligt specialunderstöd på 4 miljoner euro för åtgärder som stärker läskulturen och läskunnigheten inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och nybörjarundervisningen i årskurs 1-2.

Mer information:

- Biträdande professor Arto Ahonen, Jyväskylä universitet, tfn 040 839 4209
- Forskare Kaisa Leino, Jyväskylä universitet, tfn 040 805 4810
- Undervisningsrådet Tommi Karjalainen (UKM), tfn 02953 30140