FI SV

Studiestödets inkomstgräns kan enligt en utredning höjas rejält

Undervisnings- och kulturministeriet 17.1.2019 10.38 | Publicerad på svenska 17.1.2019 kl. 14.39
Pressmeddelande
Studiestödets inkomstgräns kan enligt en utredning höjas rejält

Studiestödets inkomstgränser innebär att studerande går miste om betydande inkomster. För att åtgärda situationen borde man antingen höja inkomstgränsen betydligt eller ändra återkraven av studiestöd till ett förfarande som påminner om bestämmelserna kring marginalskattsnivån. Utredningen har gjorts av Löntagarnas forskningsinstitut och överräcktes till minister Sampo Terho den 17 januari.

Den studerande kan ha en viss mängd andra inkomster utan att det inverkar på studiestödet.  Som ett alternativ till studiestödets nuvarande inkomstgränser utredde man en höjning, sänkning eller avlägsnande av inkomstgränserna, eller att man ändrar förfarandet till en bestämmelse som påminner om marginalskattsnivån.

”Studerande bör få värdefull arbetserfarenhet vid sidan av studierna, men studiestödets inkomstgränser inverkar negativt på lusten att arbeta. Därför är det väsentligt att man som stöd för den allmänna debatten och för framtidens beslutsfattande får forskningsbaserad information”, sade minister Sampo Terho, som svarar för studiestödsärenden och som beställt utredningen.

Studiestödets inkomstgränser har länge varit på samma nivå, med undantag av en liten indexgranskning i början av 2018. En nivåhöjning i inkomstgränserna gjordes senast 2008. Det här har inneburit en strängare behovsprövning, vilket har gjort att studerande har arbetat mindre. I Finland är inkomstgränserna också lägre än i andra nordiska länder.

”På basis av forskningsdata som kommit fram här är jag själv beredd att höja inkomstgränserna betydligt eller att slopa studiestödets inkomstgränser helt. För arbete ska man belönas, inte bestraffas”, säger minister Terho. ”Särskilt i unga år ska man uppmuntras till arbete och företagsamhet, eftersom tidigt erhållen arbetserfarenhet stöder sysselsättningen genom hela den kommande karriären. Att höja inkomstgränserna ska ses som en investering, utkomsten under studietiden förbättras och sysselsättningen främjas också på längre sikt.”

Alternativ och effekter för studiestödets inkomstgränser

Den studerandes egna  inkomster inverkar på hur många månader i året hen kan lyfta studiestöd. Enligt utredningen skulle höjningen av inkomstgränserna öka de studerandes inkomster, medan en sänkning skulle innebära mindre inkomster. Ändringarna i inkomstgränserna syns på ett omfattande sätt i hur inkomsterna fördelas, dvs. effekterna sträcker sig längre än bara till de studerande som befinner sig nära inkomstgränsen och till deras beteende och sysselsättning.

Ifall de nuvarande inkomstgränserna så att höjs så att årsinkomstgränsen för en studerande som lyfter nio månader studiestöd är 18 000 euro mot nuvarande 12 000 euro skulle man i stort komma åt problemen med att mista tilläggsinkomster. Endast få studeranden överskriden denna inkomstgräns. Alternativet skulle innebära att statens skatteintäkter höjs med uppskattningsvis 5,9 miljoner euro per år (nettoinkomster där man beaktat skatteinkomster och transfereringar).

Bestämmelsen som påminner om marginalskattsnivån ska enligt förslaget fungera så att man inte behöver betala tillbaka den del som överstiger inkomstgränsen, utan man betalar istället mer skatt. T.ex. i Danmark och Norge är inkomstgränserna högre, men till skillnad från Finland tillämpas en tilläggsskatt på 50 % för den del som överstiger inkomstgränsen. Enligt beräkningarna i utredningen skulle statens skatteintäkter öka med 4,5 miljoner per år med det här systemet.

Ifall studiestödets inkomstgränser avlägsnas helt kan avigsidan vara att studeranden med mycket höga inkomster också börjar lyfta studiestöd.

Inkomstgränser som är lägre än för tillfället skulle innebära betydande hinder för studerande att få extra inkomster, påverka den studerandes välfärd och leda till mer återkrav av studiestöd.

Samtidigt med en utredning som undervisnings- och kulturministeriet beställt publicerade Löntagarnas forskningsinstitut Tuomas Kosonens och Tuomas Matikkas undersökning om hur höjningen av studiestödets inkomstgräns 2008 har påverkat de studerandes inkomster. I undersökningen framgår att man fattar beslut i anslutning till sina inkomster så att man inte överskrider inkomstgränsen.

I rapporten antar man, på basis av Kosonens och Matikkas undersökning, att ändringarna i inkomstgränserna inte inverkat märkbart på hur studiestödet används. Utredningen tar inte ställning till hur en höjning av inkomstgränsen skulle inverka på studierna eller hur ändringar i studiestödet skulle påverka andra transfereringar, t.ex. hur man använder det allmänna bostadsstödet eller hemvårdsstödet.

Studiestödssystemet i Finland

Finlands studiestödssystem består av studiebidrag och rätten till studielån. Det typiska antalet studiestödsmånader under ett läsår är nio månader, dvs. från september till slutet av maj. Om den studerande t.ex. lyfter studiestöd under nio månader får hen under hela året tjäna högst 12 195 euro dvs. i medeltal knappt 1 000 euro per månad. Inkomstgränserna är bundna till ett inkomstnivåindex som granskas vart annat år.

Studiestödets inkomstgräns bestäms på basis av hur många månader man lyft studiestöd under ett kalenderår. Årsinkomstgränsen räknas så att man kan tjäna 667 euro per stödmånad och 1 990 euro per månad då man inte lyft studiestöd. Ju mer studiestöd man har lyft, desto lägre är inkomstgränsen. Uppföljningen av inkomsterna sker i efterskott då beskattningen är färdig. Då återkräver FPA överflödigt studiestöd med 7,5 procent i ränta, ifall den studerande inte i tid betalar tillbaka den del av studiestödet som överskridit inkomstgränsen.

Publikationer (på finska):

Tuomas Kosonen & Sampo Järvinen: Opintotuen tulorajat, Palkansaajien tutkimuslaitoksen raportteja 37 
Tuomas Kosonen & Tuomas Matikka: Discrete earnings responses to tax incentives: Empirical evidence and implications. Palkansaajien tutkimuslaitoksen työpapereita 326  

Upplysningar:

Tuomas Kosonen, forskningschef (Löntagarnas forskningsinstitut), tfn 040 940 2336, tuomas.kosonen@labour.fi

Toni Ahva, ministerns specialmedarbetare (intervjuförfrågningar), tfn 0295 330 340, toni.ahva@minedu.fi

Virpi Hiltunen, konsultativ tjänsteman (undervisnings- och kulturministeriet), tfn 0295 330110