Undervisningsminister Grahn-Laasonen: Språkundervisningen bör inledas tidigare - mer språkbad i daghemmen

Undervisnings- och kulturministeriet 17.2.2019 9.20 | Publicerad på svenska 18.2.2019 kl. 12.40
Pressmeddelande

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen är bekymrad över att man i allt mindre grad och mer ensidigt studerar språk. Antalet som studerar A2-språk frivilligt har minskat med ca en tredjedel på tjugo år. Grahn-Laasonen tillsätter en arbetsgrupp för att komma med förslag om nya åtgärder med vilka man stärker och tidigarelägger språkundervisningen i daghem och skolor.

De barn som börjar skolan i år är den första åldersgruppen som i hela landet börjar få undervisning i ett främmande språk redan i årskurs ett. Arbetsgruppen som nu tillsätts siktar redan på nästa skede där man inför språkbad i daghemmen och gör språkutbudet mera mångsidigt.

Språkundervisningen börjar redan i årskurs ett

Statsrådet beslöt förra hösten att tidigarelägga språkundervisningen och att utöka timantalet inom den grundläggande utbildningen med två årsveckotimmar. I och med beslutet inleds nu språkundervisningen redan i ettan, senast under den första årskursens andra termin. Ändringen gäller de barn som börjar skolan i höst.

Enligt undervisningsministern finns bakom det historiska beslutet forskningsfakta om barns naturliga fallenhet för att lära sig nya saker samt en oro över att man i lägre grad lär sig språk än tidigare.

-Mångsidig språkkunskap är en av de viktigaste kunskaperna i en allt mer internationell värld. Barn har en förunderlig förmåga att lära sig nya saker. I och med beslutet kan vi utnyttja det här bättre än tidigare. I bästa fall skapar vi i de tidiga åren en motivation som leder till aktiva språkstudier under hela livet, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.

Arbetsgrupp ska komma med förslag om tidigare språkstudier

Grahn-Laasonen tillsätter en arbetsgrupp för att på basis av utredningsperson och professor Riitta Pyykkös förslag bereda nästa skede där man inför språkbad i daghemmen och också tidigarelägger undervisningen i det andra främmande språket (A2).

Enligt Utbildningsstyrelsen var intresset för språkundervisning i topp i mitten av 1990-talet då man studerade frivilliga språk allra mest. 1997 studerade 41% av eleverna i åk 5 ett A2-språk. Sedan började antalet sjunka och var som lägst 2009 då endast 24% av åldersgruppen studerade ett A2-språk. Det här gällde särskilt finskspråkiga skolor. Fr.o.m. 2010 har man i lite högre grad valt frivilliga språk och 2017 var det 27% av eleverna i åk 5 som studerade ett A2-språk.

-Tidigareläggandet av språkstudier bör omfatta också daghemmen och undervisningen av det andra främmande språket bör inledas tidigare än för tillfället. Målet bör även vara att allt fler förutom engelskan väljer också mer sällsynta språk. Den beredning som nu inleds ger en möjlighet att besluta om nya åtgärder redan under nästa regeringsperiod, säger Grahn-Laasonen.

Arbetsgruppens uppgift är att på basis av professor Riitta Pyykkös utredning om fördelarna med mångspråkighet (2017) utreda alternativa sätt att förverkliga fyra följande helheter:

  1. Att stärka språkundervisningen och element som stöder språkundervisningen inom småbarnspedagogiken
  2. Att tidigarelägga undervisningen i A2-språket så att den inleds i årskurs 3 samt att förbättra utbudet av A2-språk i kommunerna
  3. Att utvidga utbudet av A1-språk i kommunerna så att så många elever som möjligt skulle studera också något annat språk än engelska som A1-språk
  4. Att stärka det egna modersmålet inom den grundläggande utbildningen särskilt genom åtgärder som gäller särskilda lärokurser och modersmålslärarnas behörighet

Arbetsgruppens arbete ska vara färdigt senast 31.10.2019.

Utbildningsstyrelsens statistik om elevernas språkstudier och –val. Även regionsspecifika uppgifter (på finska)

Uppgifter:
- specialmedarbetare Daniel Sazonov, tfn 02953 30276
- överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen, tfn 02953 30258

Allmänbildande utbildning Sanni Grahn-Laasonen Utbildning