UKM:s budgetförslag 6,8 miljarder euro för 2020

Undervisnings- och kulturministeriet 7.10.2019 11.39 | Publicerad på svenska 7.10.2019 kl. 12.02
Pressmeddelande
Tekstinä Budjetti 2020.

För undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde föreslås 6,8 miljarder euro för 2020. Syftet med åtgärderna i budgetpropositionen är att höja finländarnas kompetens, förbättra utbildningens kvalitet och jämlikhet samt barns och ungas välbefinnande. Med finansieringen till konst och kultur stöds kreativt arbete och kreativ produktion samt jämlik tillgång till konst och kultur. Syftet med den finansiering som riktas till motion och idrott samt unga är att främja en motionsinriktad livsstil, välfärd och hälsa.

Finansiering för utveckling av kvaliteten och jämlikheten inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen

Regeringen inleder projekt för att utveckla kvaliteten och jämlikheten inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Syftet med projekten är att förbättra barns och ungas inlärningsresultat och att motarbeta den ojämlika utvecklingen. För åren 2020–2022 reserveras det sammanlagt 125 miljoner euro för programmet för kvalitets- och jämlikhetsarbete inom småbarnspedagogik och sammanlagt 180 miljoner euro för programmet för kvalitets- och jämlikhetsarbete inom den grundläggande utbildningen. 

Syftet med programmet inom småbarnspedagogik är att stärka jämlikheten inom småbarnspedagogiken och att motarbeta den ojämlika utvecklingen. I programmet ingår därtill utveckling av bl.a. en modell för stöd i tre steg, utvidgning av försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik på deltid för 5-åringar och pilottestning av tvåårig förskoleundervisning.

Målet med kvalitets- och jämställdhetsprogrammet inom den grundläggande utbildningen är att stärka jämställdheten i utbildningen och minska ojämlikheten, att stöda lärararbetet samt att stärka kvaliteten på den grundläggande utbildningen. Projektet syftar bl.a. till att ingripa i differentieringen av inlärningsresultaten, stärka stödet för lärandet och utbildningens kvalitet samt att stöda flexibla och individuella övergångar under de första åren. Båda programmen är treåriga.
Den subjektiva rätten till småbarnspedagogik återställs. En ändring av lagen om småbarnspedagogik bereds som en lag som hänför sig till budgetpropositionen för 2020. Lagändringen avses träda i kraft den 1 augusti 2020. Återställandet av den subjektiva rätten till småbarnspedagogik ökar kommunernas statsandel med 7,1 miljoner euro år 2020 och därefter med 17 miljoner euro per år. 

Personaldimensioneringen inom småbarnspedagogiken ändras. I fortsättningen kan det finnas sju barn i åldern 3–5 år per fostrare i stället för nuvarande åtta. Ändringen ökar kommunernas statsandel med 6,7 miljoner euro år 2020 och därefter med 16 miljoner euro per år.

Regeringen bereder sig på att öka finansieringen av morgon- och eftermiddagsverksamhet och hobbyverksamhet i anknytning till skoldagen med 14,5 miljoner euro från och med 2021. För främjande av avgiftsfria hobbymöjligheter i anknytning till skoldagen föreslås därtill finansiering på 5 miljoner euro för 2020 för att återskapa Islandsmodellen i Finland.

Beredskap inför en utvidgning av läroplikten från 2021

Läroplikten utvidgas så att den fortsätter till andra stadiet och 18 års ålder. Samtidigt genomförs avgiftsfriheten på andra stadiet. Reformen avses träda i kraft 2021. För utvidgning av läroplikten och för avgiftsfri utbildning på andra stadiet reserveras det 22 miljoner euro 2021, 65 miljoner euro 2022 och 107 miljoner euro 2023.

För stärkande av elev- och studerandevården inom den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet reserveras det 10 miljoner euro år 2021, 20 miljoner euro år 2022 och 29 miljoner euro från år 2023.

Priset per enhet per studerande för gymnasieutbildning stärks med 18 miljoner euro, varav statsandelen är 7,5 miljoner euro och kommunernas finansieringsandel 10,5 miljoner euro.

För utbildning av vuxna med svaga grundläggande färdigheter vid läroanstalter för fritt bildningsarbete ökas statsunderstödsfinansieringen med 5 miljoner euro år 2020. Syftet med tillägget är att främja det kontinuerliga lärandet.

Extra insats för anställning av lärare och handledare inom yrkesutbildningen och för stödåtgärder

För undervisning och handledning inom yrkesutbildningen föreslås ett tillägg på 80 miljoner euro. Tilläggsanslaget kan användas för att anställa nya lärare och handledare och för att öka antalet undervisningstimmar för de nuvarande timlärarna samt för att anställa den stödpersonal för undervisningen som behövs. Tilläggsanslaget kan också användas för stödåtgärder för undervisning och handledning, såsom utvecklande av inlärningsmiljöer och pedagogiska verksamhetsmodeller.

För att öka utbudet av utbildning för arbetsplatshandledare och utveckla utbildningen föreslås 2,5 miljoner euro från år 2020. Stödet till yrkesutbildning för idrottare ökas med 0,5 miljoner euro från och med 2020 för att unga som målinriktat sysslar med idrott ska ha samma förutsättningar att studera såväl inom yrkesutbildningen som i gymnasiet.

Basfinansieringen för högskoleundervisning och forskning ökar

Universitetens basfinansiering stärks med 40 miljoner euro och yrkeshögskolornas basfinansiering med 20 miljoner euro från och med 2020.  Dessutom ökar beaktandet av höjningen av kostnadsnivån universitetens basfinansiering med 41,6 miljoner euro och yrkeshögskolornas basfinansiering med 20,3 miljoner euro.

Finlands Akademis fullmakt för forskningsanslag är 337 miljoner euro. Forsknings- och vetenskapssamfundets internationella konkurrenskraft och dragningskraft stöds genom satsningar på forskningsmiljöer och forskningsinfrastruktur. Finland bereder sig att stå som värd för en superdator för det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem, EuroHPC. Åren 2019-2026 är Finlands finansieringsandel maximalt totalt 48 miljoner euro, varav hälften finansieras av undervisnings - och kulturministeriets förvaltningsområde.

Ett omfattande utnyttjande av samt öppenhet i fråga om forskningsmaterial, forskningsresultat och kunnande främjas. Utvecklingsprogrammet för databaserad forskning fortsätter. För digitaliseringen av samlingar anvisas 1,5 milj. per år under ramperioden. Anslaget för Riksarkivets omkostnader höjs i form av en nivåförhöjning. Höjningen föreslås bli 1,5 miljoner euro för år 2020, 1,4 miljoner euro för år 2021 och 1 miljon euro från år 2022.

Studiestödet höjs

För studiestödet föreslås anslag till ett belopp av 618 miljoner euro, vilket är ca 31 miljoner euro mer än i statsbudgeten för föregående år. Största delen av ökningen föranleds av ökade utgifter för studielånskompensation (25 miljoner euro). I enlighet med regeringsprogrammet höjs studiepenningens försörjarförhöjning med 25 euro från ingången av 2020. Studiepenningens belopp binds till folkpensionsindex från och med augusti 2020, vilket innebär en höjning av finansieringen med cirka en procent.

Statsandelssystemet för konst förnyas, renoveringen av Nationalteatern finansieras 

För att förbättra verksamhetsförutsättningarna för konst och kultur införs ett nytt finansieringssystem för museer och vidare förnyas finansieringen av det fria fältet inom utövande konst. För det fria fältet inom utövande konst föreslås ett tillägg på 3 miljoner euro för 2020 och 3,5 miljoner euro för 2021. År 2022 utvidgas reformen av finansieringssystemet till att gälla statsandelarna för utövande konst. För genomförandet av reformen har det reserverats 10 miljoner euro för 2022 och 13 miljoner för 2023.

För grundläggande renovering av Nationalteatern föreslås 50 miljoner euro under ramperioden, varav andelen för 2020 är 20 miljoner euro. Till det totala beloppet för den grundläggande renoveringen anvisas 40 miljoner euro ur fonden för penningspelsverksamhet.

Kulturtjänsterna utvecklas bl.a. genom att föreslå sammanlagt 4 miljoner euro för 2020 och 2021 för att stärka kulturturismen (bl.a. världsarvsobjekten). Därtill utökas den digitala åtkomsten till och långtidsförvaringen av kulturarvsmaterial.

I syfte att utjämna skillnaderna mellan olika regioner och konstområden inom den grundläggande konstundervisningen föreslås ett tillägg på 2 miljoner euro. För att stöda barnkulturen föreslås därtill totalt 7 miljoner euro för 2020-2023.

För en höjning av nivån på konstnärsstipendierna föreslås 1,4 miljoner euro 2020 och 2021 samt 1,8 miljoner euro för 2022 och 2023.

Åren 2020 och 2021 stannar anslaget för kompensationen för privatkopiering på 2019 års nivå, dvs. 11 miljoner euro.

Syftet med den finansiering som riktas till motion och idrott samt unga att främja en motionsinriktad livsstil, välfärd och hälsa

För den idrottspolitiska redogörelsens åtgärdsförslag 4,8 miljoner euro år 2020, 6,2 miljoner euro år 2021, 4,5 miljoner euro år 2022 och 4,5 miljoner euro år 2023. Dessutom föreslås 6 miljoner euro för utvidgning av det förvaltningsövergripande rörlighetsprogrammet och programmet Skolan i rörelse.

Man strävar efter att öka barns och ungas delaktighet och rörlighet genom att anvisa 1,5 miljoner euro i tilläggsfinansiering för föreningsverksamhet med låg tröskel. Finansieringen av elitidrotten ökas.

För utarbetandet av en strategi för rekreationsanvändning och för åtgärdsförslagen i strategin reserveras tilläggsfinansiering på 2 miljoner euro. Anslaget riktas bl.a. till anläggning av friluftsleder.

Syftet med ungdomsarbetet är bl.a. att stöda de ungas delaktighet och livskompetens samt möjligheterna till jämlika och tillgängliga hobbyer. För utvecklandet av ett riksomfattande digitalt system anvisas tilläggsfinansiering på 1,2 miljoner euro. Med systemet underlättas överföringen av uppgifter till det uppsökande ungdomsarbetet.

Verkstadsverksamheten för unga stärks med ett årligt tilläggsanslag på 2 miljoner euro.

Andra ändringar i budgetpropositionen

Indexhöjningarna i statsandelarna för undervisning- och kulturverksamhet och i basfinansieringen för högskolorna görs till fullt belopp på basis av förändringen i kostnadsnivån.

Av den sänkning av nivån på reservationsanslagsmoment som genomförs i enlighet med regeringsprogrammet riktas 6,2 miljoner euro till undervisnings - och kulturministeriets huvudtitel. Undervisnings - och kulturministeriet föreslår att minskningen för 2020 som engångsåtgärd ska riktas till den reservationsanslagsstock som finns under momentet för statens allmänbildande utbildning. Minskningen inverkar inte på finansieringsbeloppet för statens läroanstalter.

Avkastningen från penningspelsverksamheten står för sammanlagt 62 procent av finansieringen av utgifterna för konst, kultur, idrottsverksamhet och ungdomsarbete och för 21 procent av finansieringen av utgifterna för forskning. År 2020 uppskattas undervisnings- och kulturministeriets andel av avkastningen av penningspelsverksamhet vara ca 568 miljoner euro.

Mer information:

ekonomichef Pasi Rentola (allmän ekonomiplanering), tfn 0295 3 30211
kanslichef Anita Lehikoinen, tfn 0295 3 30182
överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen (allmänbildande utbildning, småbarnspedagogik och fritt bildningsarbete), tfn 02953 30316
överdirektör Mika Tammilehto (yrkesutbildning), tfn 0295 3 30308överdirektör Tapio Kosunen (högskoleutbildning och forskning), tfn 0295 3 30440
överdirektör Riitta Kaivosoja (kultur- och konstpolitik), tfn 0295 3 30129
överdirektör Esko Ranto (ungdoms- och idrottspolitik), tfn 0295 3 30115
konsultativa tjänstemannen Virpi Hiltunen (studiestöd), tfn 0295 3 30110

Regeringspropositioner som hänför sig till budgetpropositionen:

  • Lag om småbarnspedagogik
  • Lag om statsandel för kommunal basservice
  • Lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
  • Lag om studiestöd

Materialen i regeringens propositioner publiceras på sidan Beslut

Allt budgetmaterial på statsrådets webbplats

Tidigare pressmeddelanden:

Undervisningsminister Andersson och forsknings- och kulturminister Kosonen: Regeringen satsar på utbildning och kompetens 17.9.2019

UKM:s budgetförslag innehåller satsningar på kompetens och deltagande 16.8.2019

Allmänbildande utbildning Bibliotek Forskning Högskoleutbildning och forskning Idrott Kultur Småbarnspedagogik Studiestöd Unga Utbildning Yrkesutbildning