Kulturen inkluderad i kommunernas främjande av hälsa och välfärd

Undervisnings- och kulturministeriet 10.10.2019 9.20
Nyhet

Forskningen visar att kultur bidrar till hälsa och välfärd, men man kan fråga sig om kommunerna satsar tillräckligt på kultur, och i all synnerhet på sådan kultur som främjar hälsa och välfärd? Vilka resurser anslås för detta slags verksamhet? Svaren utreds i en datainsamling som Institutet för hälsa och välfärd utförde i våras i samarbete med undervisnings- och kulturministeriet, och handlar om det arbete som görs i kommunerna för att med kulturens hjälp främja hälsa och välfärd.

Konst och kultur har på senaste år hittat sin plats inom främjandet av hälsa och välfärd, men det handlar om en verksamhet som fortfarande behöver förstärkas.

Över hälften av kommunerna (68%) har kommit överens om vilken sektor som svarar för kulturverksamhet som ska främja hälsa och välfärd, och något mer än hälften (58%) har utsett en person som ansvarar för verksamheten. Uppföljningen är däremot begränsad.

”Med beaktande att det handlar om en rätt så ny verksamhet, ser det ganska bra ut. Men målet är att alla kommuner snart bör komma fram till hur ansvaret fördelas”, säger kulturrådet Esa Pirnes på undervisnings- och kulturministeriet.

Barn och unga beaktas väl, men specialgrupperna glöms bort

Kommunerna har varit klart bäst på att beakta barn och unga i kulturverksamheten, men seniorer och personer i arbetsför ålder har också tagits rätt bra i beaktande.  Däremot är det sämre ställt med fastställandet av målsättningar och resurser för verksamhet som riktar sig till olika minoriteter och specialgrupper i samhället. 

I kommunernas ekonomi- och verksamhetsplaner kommunerna har varit klart bäst på att beakta barn och unga (78%) i kulturverksamheten, men seniorer (58%). Personer i arbetsför ålder (50%) har också tagits rätt bra i beaktande.

Bild: Mål som ingår i kommunernas ekonomi- och verksamhetsplaner för 2019.

Över hälften (59 %) av kommunerna erbjöd kulturtjänster för barn och unga. Barn och unga hade tillgång till ett hobbypass eller till ett kulturkort för elever i åk 7-9, eller till rabattbiljetter.

I ungefär hälften av kommunerna (51 %) kunde de delta i grundläggande konstundervisning avgiftsfritt eller beviljas nedsatt avgift på ekonomiska grunder.

Stora skillnader i fråga om resurser

En del kommuner har synnerligen små personalresurser för kulturverksamhet och för kulturverksamhet som främjar hälsa och välfärd. 

I var fjärde kommun använde den ledande tjänsteinnehavaren med ansvar för kommunens kulturtjänster hälften eller över hälften av arbetstiden på kulturverksamhet. I omkring hälften av kommunerna använde tjänsteinnehavaren mindre än en dag i veckan på det. I var tredje kommun fanns det ingen utöver den kulturansvariga tjänsteinnehavaren som skötte uppgiften.

Mer fokus på att se till att likställdheten fungerar i praktiken

”Vi måste fokusera mer på att se till att likställdheten fungerar i praktiken, över hela linjen. Det är viktigt att på ett mer jämlikt sätt beakta olika befolkningsgrupper inom kulturverksamheten, men därutöver bör man också att se till att överbrygga skillnaderna mellan kommunerna. Det ska finnas tillgång till kultur, och till hälsofrämjande konst och kultur, i hela landet”, säger kulturrådet Kirsi Kaunisharju på undervisnings- och kulturministeriet.

Den nya lagen om kommunernas kulturverksamhet betonar alla människors likvärdiga möjligheter till kreativt uttryck och kreativ verksamhet samt till att skapa och uppleva konst och kultur.

Närmare information (på finska):

Upplysningar: 

Kulturråd Esa Pirnes (UKM), tfn 0295 3 30259, [email protected]
Kulturråd Kirsi Kaunisharju (UKM), tfn 0295 3 30144, [email protected]
Projektkoordinator Niina Saukko Institutet för hälsa och välfärd (THL), tfn 029 524 7123, [email protected]