Undervisningsminister Grahn-Laasonen:
Yrkesutbildningsreformen godkändes – största utbildningsreformen på årtionden

Undervisnings- och kulturministeriet 30.6.2017 13.27
Pressmeddelande

Riksdagen har idag på fredagen beslutat om en ny yrkesutbildningslag. Yrkesutbildningsreformen godkändes och är den största reformen inom utbildningslagstiftning på nästan tjugo år.

-  Regeringsperiodens största utbildningsreform har nu godkänts i riksdagen. Den här reformen är ett prov på att också stora reformer är möjliga inom utbildningsfältet. Utbildningsstrukturerna i Finland har förnyats långsamt, trots att arbetslivet har genomgått stora förändringar. Yrkesutbildningsreformen lyfter yrkeskompetensen till ett nytt årtionde och visar vägen för en reform av hela utbildningssystemet, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.

-  Yrkesutbildningsreformen stärker den finländska yrkeskompetensen. Individuella studievägar, branschöverskridande kompetens och ett tätare samarbete med arbetslivet är centrala i reformen. På så sätt banar vi vägen för bättre sysselsättning för de studerande och stöder en smidig övergång från studier till arbetsliv. Den nya yrkesutbildningen skapar också goda förutsättningar för att på ett träffande och effektivt sätt svara på företagens ofta snabbt förändrade kompetensbehov.

-  Reformen har arbetats fram i en utmanande ekonomisk situation men har fått ett brett stöd av utbildningssakkunniga. Reformen är betydande för såväl studerande och anordnare av utbildning som för arbets- och näringslivet. Jag är glad att verkställandet av och samarbetet kring reformen nu kan börja, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.

Den största förändringen i den nya yrkesutbildningen är att komma bort från systemcentreringen och rikta in sig på att utgå från kompetens.  Framöver är yrkesutbildningens viktigaste uppgift att skapa individuell yrkeskompetens enligt de studerandes och arbetslivets behov.

Man tar sig på ett flexibelt sätt an de individuella kompetensbehoven genom examina, delar av examina, utbildning som inte leder till examen och förberedande utbildning. Handledda och målinriktade studier kan förverkligas flexibelt såväl i läroanstalternas inlärningsmiljöer och på arbetsplatserna som i digitala inlärningsmiljöer.
I och med reformen ökar man möjligheterna att studera på arbetsplatserna genom att ta i bruk en utbildningsavtalsmodell. I reformen ökar man också den redan existerande läroavtalsutbildningens attraktionskraft. Tidigare kunskap visas i praktiska arbetssituationer.

Lärare och representanter för arbetslivet svarar för bedömningen av yrkesskickligheten. Det går att ansöka och komma in i utbildning då det finns behov för det. Då studierna i högre grad utgår från arbetslivet motsvarar de bättre ett arbetsliv i förändring.

Genom den nya finansieringsmodellen uppmuntrar man till att förbättra utbildningens verkningsfullhet och kvalitet. Finansieringen uppmuntrar till att minska avhopp och att på ett effektivt sätt erkänna tidigare införskaffad kunskap. Anordnare av utbildning får friare händer i fråga om att anordna utbildning i och med de nya tillstånden. Genom att förnya finansieringen stöder man inte bara förverkligandet av utbildningsgarantin, utan kan också dra ner på antalet studieavhopp.

-  Yrkesutbildningsreformen förebygger utslagning då individuella studievägar gör studierna mer flexibla och anordnare av utbildning är motiverade att ta hand om de studerande. Nu finns det fler verktyg. Målet är att alla unga avlägger minst en examen på andra stadiet, säger Grahn-Laasonen.

Riksdagen hörde en bred skara sakkunniga. Under behandlingen i riksdagen var de mest framträdande frågorna bl.a. planerandet och förverkligandet av individuella studievägar, tryggandet av den undervisning och handledning som den studerande behöver, förutsättningarna för studier på arbetsplatsen samt finansieringsmodellens prognostisering och sporrande effekt.

Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2018. Riksdagen förutsätter att undervisnings- och kulturministeriet stöder och följer med förverkligandet av reformen. Det är särskilt viktigt att följa med hur reformen påverkar utbildningens regionala och språkliga tillgänglighet, studieavhopp, förverkligandet av studiegarantin samt att läroavtals- och utbildningsavtalsstudieplatserna ökar i enlighet med reformens mål. Ifall det uppstår behov av att ändra lagen bör statsrådet avlåta ändringsförslagen till riksdagen för behandling.


Ytterligare information:
– specialmedarbetare Henrik Vuornos, tfn 044 253 4444
– överdirektör Mika Tammilehto, tfn 0295 3 30308

http://minedu.fi/sv/yrkesskolereformen

Sanni Grahn-Laasonen Spetsprojekt Yrkesutbildning norminpurku