FI SV EN

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Symtom på grund av dålig inomhusluft vanligare på arbetsplatser än i hemmet

MiljöministerietSocial- och hälsovårdsministerietStatsrådets kommunikationsavdelningUndervisnings- och kulturministeriet 25.2.2019 13.00
Pressmeddelande 120/2019
Utredning: Symtom på grund av dålig inomhusluft vanligare på arbetsplatser än i hemmet

Ungefär var femte kvinna och var tionde man i arbetsför ålder rapporterar att de fått symtom av inomhusluften på sin arbetsplats under de senaste tolv månaderna. Symtom på grund av dålig inomhusluft är avsevärt vanligare på arbetsplatser än i hemmet och förekommer mest inom kommunalt vård- och undervisningsarbete. Detta framgår av en utredning som har gjorts av Institutet för hälsa och välfärd, Arbetshälsoinstitutet och Kommunförbundet.

Institutet för hälsa och välfärd, Arbetshälsoinstitutet och Kommunförbundet har i sin utredning SisäNyt granskat inomhusluftens kvalitet samt nuläget och utvecklingen i fråga om de olägenheter för hälsan som har samband med inomhusluftens kvalitet i det privata och offentliga byggnadsbeståndet i Finland och jämförelseländer. Resultaten av utredningen används till stöd för genomförandet av åtgärdsprogrammet Sunda lokaler 2028.

Symtomen färre hemma än på arbetsplatser

Inomhusluftens kvalitet och läget i fråga om de olägenheter för hälsan som har samband med den har granskats bland annat utifrån Institutet för hälsa och välfärds undersökning FinHälsa 2017 och Arbetshälsoinstitutets inomhusluftenkäter.

Enligt undersökningen FinHälsa 2017 har cirka var tredje kvinna och var femte man upplevt symtom av dålig inomhusluft någon gång under sitt liv. Inomhusluften i hemmet framkallar betydligt mer sällan symtom än inomhusluften på arbetsplatser. Cirka 10 procent av kvinnorna och 6 procent av männen i arbetsför ålder har någon gång fått symtom av inomhusluften i sitt hem.

Symtomen har blivit vanligare på 2010-talet

Arbetshälsoinstitutets inomhusluftenkäter visar att symtomen på arbetsplatser har ökat under 2011–2012 och 2015–2017 jämfört med 1996–1999.

Åren 2015–2017 var symtom på grund av arbetsmiljön vanligare på arbetsplatser inom kommunsektorn än på statliga arbetsplatser och arbetsplatser inom den privata sektorn. På statliga arbetsplatser och på arbetsplatser inom den privata sektorn förekom det ungefär lika mycket symtom. I fråga om statliga arbetsplatser omfattade materialet närmast kontorsarbete och i fråga om arbetsplatser inom kommunsektorn för det mesta vård- och undervisningsarbete.

Enligt Arbetshälsoinstitutets inomhusluftenkäter har symtomen ökat medan de rapporterade miljöolägenheterna på arbetsplatser inte har ökat i motsvarande grad. Enbart utifrån inomhusluftenkäterna är det dock inte möjligt att bedöma vilka alla faktorer som bidragit till att symtomen har ökat. En sådan bedömning kräver ytterligare utredningar och fortsatta undersökningar. I de fortsatta undersökningarna bör man dessutom reda ut varför symtomen är klart vanligare på arbetsplatser än i hemmet, och vilken betydelse luftföroreningar och andra faktorer förknippade med inomhusmiljön har vid uppkomsten av symtom.

En slutrapport om projektet SisäNyt publiceras hösten 2019.

Policy brief 6/2019: Sisäilma ja terveys: kehitys, nykytilanne, seuranta ja vertailu eri maiden sekä julkisen ja yksityisen sektorin välillä

Ytterligare information: Anne Hyvärinen, forskningsprofessor, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 0295 246 364, anne.hyvarinen(a)thl.fi, Katja Tähtinen, äldre sakkunnig, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 467 0369, katja.tahtinen(a)ttl.fi, och Marika Paavilainen, regeringsråd, åtgärdsprogrammet Sunda lokaler 2028, statsrådets kansli, tfn 0295 160 462, marika.paavilanen(a)vnk.fi