Ansökan och antagning till yrkesutbildning

Ansökan till yrkesutbildning sker huvudsakligen genom den gemensamma ansökan och pågår flexibelt året om. Den riksomfattande gemensamma ansökan som ordnas på våren är i första hand avsedd för dem som går ut grundskolan och dem som saknar en yrkesinriktad examen. Man kan ansöka och antas till utbildning enligt behov.

Kontinuerlig ansökan

Kontinuerlig ansökan gör det möjligt att söka till utbildning flexibelt året om. I den kontinuerliga ansökan beslutar utbildningsanordnarna om ansökningstiderna och andra förfaranden kring ansökan, antagningsgrunderna samt om eventuella inträdes- eller lämplighetsprov.

Lag om yrkesutbildning (531/2017)

Information om studiemöjligheterna

Information om examina och utbildningar, ansökningsomgångar som inleds och tidsplaner för dessa samt om antagningsgrunderna finns vanligtvis på utbildningsanordnarnas webbplatser eller i tjänsten Studieinfo, som drivs av Utbildningsstyrelsen. Utbildningsanordnaren har skyldighet att informera om utbildningar som den ordnar och om hur man söker till dem, men kan själv välja vilka informationskanaler som används.  

Antagningsgrunder vid kontinuerlig ansökan

I den kontinuerliga ansökan beslutar utbildningsanordnaren om antagningen av studerande. Som studerande kan man anta en sökande som utbildningsanordnaren anser ha tillräckliga förutsättningar att förvärva det kunnande eller att avlägga den examen som eftersträvas. Vid antagningen av studerande ska jämlika antagningsgrunder tillämpas. När studerande antas genom kontinuerlig ansökan får utbildningsanordnarna även tillämpa samma antagningsgrunder som i den gemensamma ansökan.

Utbildningsanordnaren har som uppgift att tillsammans med sökanden utreda vilken examen, examensdel eller utbildning som lämpar sig för den sökande, ifall den sökande inte har sökt till någon viss examen eller utbildning. Vid bedömningen av examens, examensdelens eller utbildningens lämplighet ska man beakta

  • att studieområdet är lämpligt och
  • att examen, examensdelen eller utbildningen har rätt kravnivå.

Vid valet av examen eller utbildning beaktas det kunnande som sökanden förvärvat tidigare för att man ska kunna avgöra om sökanden har ett behov av att komplettera eller fördjupa sitt kunnande eller av att avlägga en hel examen.  På basis av utredningen om det tidigare förvärvade kunnandet kan man också bedöma om sökanden behöver delta i utbildning som handleder för yrkesutbildning eller studier som stöder studiefärdigheterna för att kunna förvärva de färdigheter som examensutbildningen förutsätter.

Beslut om antagning av studerande

Vid ansökan genom kontinuerlig ansökan får sökanden av utbildningsanordnaren ett skriftligt beslut om antagning som studerande i enlighet med förvaltningslagen. Beslutet ska motiveras och till beslutet ska fogas en anvisning om rättelseyrkande. Rättelse i beslutet får yrkas hos regionförvaltningsverket.

Utbildningsanordnaren är skyldig att fatta ett beslut i ärendet om sökanden tydligt uttrycker ett ansökningsönskemål som gäller ett specifikt ansökningsobjekt. Enbart diskussioner som kartlägger en lämplig examen, examensdel eller utbildning eller frågor om ansökan till utbildning medför inte skyldighet att fatta ett beslut.

Utbildningsanordnaren handleder den studerande

Om utbildningsanordnaren inte antar sökanden som studerande har den som uppgift att hänvisa sökanden till någon annan utbildning eller vid behov till någon annan tjänst. Utbildningsanordnaren ska till exempel utreda vilken utbildningsanordnare som erbjuder utbildning som lämpar sig för sökanden.

Utbildningsanordnaren ska också vid behov hänvisa sökanden exempelvis till verkstadsverksamhet för unga, arbetskraftsservice eller social- och hälsovårdstjänster om anordnaren på basis av uppgifterna som lämnats in i ansökningsskedet anser att ifrågavarande tjänster är de mest ändamålsenliga för sökanden.

Med skyldigheten att handleda säkerställer man att alla sökanden får rådgivning och handledning för att hitta en lämplig examen eller utbildning oberoende av hur de söker till yrkesutbildning eller hur klar uppfattning de har om vilken examen eller utbildning som lämpar sig för dem.

Gemensam ansökan för dem som går ut grundskolan

Riksomfattande gemensam ansökan till yrkesutbildning och gymnasieutbildning ordnas varje vår. Gemensam ansökan används i första hand av unga som under ansökningsåret går ut grundskolan eller den handledande utbildningen.

Gemensam ansökan stöder den omedelbara övergången till fortsatta studier i fråga om ålderklassen som går ut grundskolan. Även andra som saknar examen efter grundstadiet kan söka till yrkesutbildning genom gemensam ansökan. De som blir utan en studieplats efter den gemensamma ansökan hänvisas till att söka sig till utbildning genom kontinuerlig ansökan.

I den gemensamma ansökan söker man huvudsakligen till yrkesinriktad grundexamen.  Inom vissa branscher är det möjligt att söka till att avlägga ett kompetensområde eller ett mer begränsat ansökningsmål än ett kompetensområde i ställer för en grundexamen.

På ansökningsblanketten kan man uttrycka sitt intresse för att avlägga gymnasieutbildning eller studentexamen vid sidan om den yrkesinriktade examen. I gemensam ansökan antas en sökande inte för att avlägga en dubbelexamen, utan förutsättningarna att avlägga gymnasieutbildning utreds efter antagningen till yrkesutbildningen och då väljs studerande för eventuell gymnasieutbildning utöver yrkesutbildningen.

Gemensam ansökan används inte vid antagning av studerande till

  • utbildning för yrkesinriktade grundexamina som ordnas i form av läroavtalsutbildning,
  • utbildning för yrkesinriktade grundexamina som ordnas på främmande språk,
  • utbildning för yrkesinriktade grundexamina som riktar sig till idrottare
  • arbetskraftsutbildning eller personalutbildning.

I förordningen om gemensam ansökan föreskrivs om ansökningsförfarandena vid riksomfattande gemensam ansökan.

Förordningen om gemensam ansökan, promemoria (Edilex)

Antagningsgrunder vid gemensam ansökan

Vid gemensam ansökan används gemensamma antagningsgrunder. Sökande som har slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen ges poäng:

  • för avlagda studier inom den grundläggande utbildningen eller vissa andra studier
  • för allmän skolframgång
  • för eventuellt inträdes- eller lämplighetsprov
  • för betonade vitsord
  • för arbetserfarenhet samt
  • för det ansökningsönskemål inom yrkesutbildningen som är först i prioritetsordningen.

De som avlagt gymnasiets lärokurs får poäng:

  • för allmän skolframgång,
  • för det ansökningsönskemål inom yrkesutbildningen som är först i prioritetsordningen
  • för eventuellt inträdes- eller lämplighetsprov.

Utbildningsanordnaren får ordna ett inträdes- eller lämplighetsprov. Alla sökanden ska kallas till provet. En sökande som inte deltar i inträdes- eller lämplighetsprovet kan inte antas som studerande. Sökanden kan antas till ansökningsobjektet även om han eller hon får 0 poäng i inträdes- eller lämplighetsprovet. Undantag är examina eller kompetensområden som innehåller särskilda säkerhetskrav (s.k. SORA-examina). I dessa fall kan utbildningsanordnaren låta bli att anta en sökande som fått 0 poäng i inträdes- eller lämplighetsprovet till en examen eller ett kompetensområde som avses i 81 § i lagen om yrkesutbildning. Ifall en sökande inte antas till en examen eller ett kompetensområde på basis av inträdes- eller lämplighetsprovet, ska utbildningsanordnaren tillsammans med den sökande utreda vilken examen eller utbildning som lämpar sig för honom eller henne samt hänvisa den sökande till annan utbildning eller andra ändamålsenliga tjänster.

I undervisnings- och kulturministeriets förordning om antagningsgrunderna föreskrivs om antagningsgrunderna.

https://www.edilex.fi/lagstiftning/20170699 (Edilex)

Antagning efter utbildningsanordnarens prövning

Utbildningsanordnaren kan till varje ansökningsmål anta högst 30 procent av de studerande av skäl som hör samman med den studerande som person, oavsett hur många antagningspoäng denna studerande fått. Sådana skäl som hör samman med den studerande som person är inlärningssvårigheter, sociala skäl samt avsaknad av skolbetyg eller svårligen jämförbara betyg samt otillräckliga kunskaper i examensspråket för avläggande av examen.

Antagningskriteriet som grundar sig på prövning är syftet att göra yrkesutbildningen tillgängligare. Det här gör det lättare för sökande som av olika orsaker inte kommer in på någon utbildning att söka till yrkesinriktad grundexamensutbildning och att övergå till arbetslivet, t.ex. för invandrare.

Utbildningsanordnaren bedömer separat för varje examen sökandens språkliga förutsättningar att avlägga examen, med beaktande även av hur språkkunskaperna förbättras under studietiden. Utbildningsanordnaren är inte skyldig att använda det nationella språkprovet.

Ansökan till läroavtalsutbildning och arbetskraftsutbildning

Ansökan till läroavtalsutbildning sker att man kontaktar utbildningsanordnaren direkt. Ifall personen redan har en arbetsplats utrerer utbildningsanordnaren arbetsplatsens beredskap att fungera som en arbetsplats för läroavtalsutbildning.

I den riksomfattande gemensamma ansökan kan man uttrycka sitt intresse för att avlägga en yrkesinriktad grundexamen eller en examensdel som läroavtalsutbildning. På det sättet får läroanstalterna information om de sökande som eventuellt är intresserade av att avlägga yrkesutbildningen som läroavtalsutbildning och kan vid behov berätta mer om förfarandena som gäller läroavtalsutbildning. Läroavtalsutbildning förutsätter alltid en lämplig arbetsplats.

Arbets- och näringsbyrån beslutar om antagning av studerande till arbetskraftsutbildning. Som studerande kan antas personer som är lämpade för utbildningen och för det yrke eller den uppgift som utbildningen siktar på, om de har ett av arbets- och näringsbyrån konstaterat utbildningsbehov.

Inom vissa branscher är inträdesproven avgörande

Utbildningsanordnaren kan i fråga om följande branscher bestämma att studerande antas på basis av utbildningsanordnarens egna inträdes- eller lämplighetsprov.

  • grundexamen inom konstindustri,
  • grundexamen inom mediebranschen och visuell framställning
  • grundexamen i dans tanssialan perustutkintoon, grundexamen i musik,
  • grundexamen inom cirkusbranschen,
  • grundexamen i flygplansmekanik,
  • grundexamen i idrottsinstruktion eller
  • grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, akutvård

Då bildas sökandenas prioritetsordning endast på basis av poängen i inträdesprovet. I dessa ansökningsmål kan utbildningsanordnaren låta bli att anta som examensstuderande en sökande som får 0 poäng i inträdes- eller lämplighetsprovet. I dessa ansökningsmål har studierna ansetts förutsätta sådana förhandskunskaper som man undantagsvis inte kan anse att inhämtas i tillräcklig utsträckning under studiernas tid.

 

Olämplighet på basis av av SORA-lagstiftningen

Olämplighet på basis av SORA-bestämmelserna blandas ibland ihop med allmän lämplighet för branschen. Även om sökanden på basis av resultaten i inträdes- eller lämplighetsprovet är mindre lämpad för branschen betyder det i regel inte att han eller hon är olämplig för branschen på det sätt som avses i SORA-lagstiftningen. Poängen i inträdesprovet påverkar inte hur sökanden med tanke på SORA-bestämmelserna (40 §, 81 §) lämpar sig för studierna. I praktiken kan detta innebära t.ex. att sökanden kan få poäng i inträdesprovet men ändå inte antas som studerande eftersom han eller hon med beaktande av patient- och klientsäkerheten eller trafiksäkerheten inte till sitt hälsotillstånd eller sin funktionsförmåga är kapabel till de praktiska uppgifter som anknyter till studierna.

I inträdes- eller lämplighetsprovet kan det framkomma tecken på att sökanden är olämplig för branschen på det sätt som avses i SORA-bestämmelserna. Då är det skäl att utreda saken i större detalj, till exempel genom att begära en utredning över hälsotillståndet och funktionsförmågan av sökanden. Likaså kan en sökande som i ansökningsskedet är mycket väl lämpad för ansökningsmålet senare visa sig vara olämplig på basis av SORA-bestämmelserna, till exempel om hälsotillståndet förändras.

Om sökanden inte antas som studerande på basis av SORA-bestämmelserna ska sökanden få ett beslut om detta som kan överklagas. Av beslutet ska framgå de grunder enligt vilka sökanden inte har antagits som studerande. Tillgodoseendet av sökandens rättsskydd förutsätter att ett beslut utfärdas. 

SORA-lagstiftningen (lösningar i olämplighetsfrågor) trädde i kraft den 1 januari 2012. Utgångspunkten för antagningen av studerande är tillgänglighet och skäliga anpassningar. I studerandeantagningen kan man på basis av olämplighet låta bli att anta en sökande till utbildning eller återkalla studierätten i ett senare skede. För närvarande finns inget lämplighetsprov för att mäta SORA-olämplighet. För att ta fram ett sådant prov förutsätts forskningsdata som inte finns i nuläget.

Syftet med SORA-lagstiftningen är att förbättra säkerheten i utbildningen och i arbetslivet efter utbildningen genom att öka utbildningsanordnarnas och högskolornas möjligheter att ingripa i situationer som anknyter till olämplighets- och säkerhetsfrågor som gäller studerande. Målet är att främja patient- och klientsäkerheten, trafiksäkerheten, säkerheten gällande minderåriga samt säkerheten i fråga om den studerande själv och studie- och arbetsgemenskapen. Därtill är målet att främja den studerandes rättsskydd. Möjligheten att återkalla studierätten gäller endast s.k. SORA-examina, som har fastställts genom förordning av statsrådet.

I SORA-examina kan studierätten återkallas endast på de grunder som nämns i lagen. Olämplighet för branschen innebär att den studerande genom att i studierna upprepade gånger eller allvarligt äventyra någon annans hälsa eller säkerhet har visat sig vara uppenbart olämplig för praktiska uppgifter som anknyter till utbildningen vid en läroanstalt, på en arbetsplats eller i en annan inlärningsmiljö, SORA-bestämmelserna kan tillämpas också i situationer där den studerande i fråga om hälsotillstånd och funktionsförmåga inte uppfyller villkoren för antagning som studerande. Studierätten kan återkallas också på basis av ett tidigare beslut om återkallande eller en anteckning i brottsregistret. Utbildningsanordnaren kan ålägga en studerande att visa upp ett intyg över narkotikatest, om det finns grundad anledning att misstänka att den studerande är narkotikapåverkad i praktiska uppgifter som anknyter till utbildningen vid en läroanstalt, på en arbetsplats eller i en annan inlärningsmiljö eller att den studerande är narkotikaberoende. Vid bedömningen av medicinska ärenden använder utbildningsanordnaren sakkunnigutlåtanden. Beslutsfattandet grundar sig på en helhetsbedömning.

Vid undervisnings- och  kulturministeriet pågår ett projekt som utreder hur bestämmelserna om olämplighet för studier tillämpas samt vilka verksamhetsförfaranden och arbetsfördelningar olika aktörer har. På basis av utredningen görs de ändringar som behövs i lagstiftningen samt vidtas andra nödvändiga åtgärder. I samband med detta granskas även inträdes- och lämplighetsprovens roll i bedömningen av lämpligheten. I mellanrapporten för projektet 21.6.2018 konstaterades att utvecklingsbehoven i synnerhet gäller förtydligande av tillgången till information och processen kring narkotikatestning, stärkande av samarbetet mellan organisationer som ordnar utbildning och personalen inom studerandehälsovården samt ordnande av utbildning och information.

Mer om SORA-projketet (på finska)

Yhteystiedot – Yhteystietonosto

Anne Mårtensson, opetusneuvos 
undervisnings- och kulturministeriet, Ammatillisen koulutuksen osasto (AMOS) 0295330104