Hoppa till innehåll

Främjande av inlärning och kunnande och rollen som digital föregångare - högskoleutbildningens digitala servicemiljö och utveckling av den högskolepedagogiska kompetens och styrningskompetens

Allmän beskrivning av understödet:

 

Enligt regeringsprogrammet för statsminister Marin ”ska högskolesystemet utvecklas till en plattform för studerande och för kontinuerligt lärande. Studerande med olika status – examensstuderande, studerande för livslångt lärande och personer som saknar studieplats – bör kunna välja studier på ett flexibelt sätt bland utbudet vid alla finländska högskolor, oberoende av organisationsgränser och geografiska begränsningar.” Förfarandet med en gemensam plattform förutsätter samordnad utveckling av en gemensam servicehelhet.

 

Unifi och Arene har utarbetat en gemensam vision för utvecklandet av en digital servicemiljö för högskolorna. Betydelsen av de digitala lösningarna i högskolornas verksamhet har accentuerats ytterligare i och med coronaepidemin. Den gemensamma visionen svarar mot de mål i regeringsprogrammet som gäller att utveckla högskolesystemet till en plattform för studerande och för kontinuerligt lärande. För de studerande öppnar digitaliseringen sådana studievägar spm är oberoende av tid, plats och status.  Viktigt är också att alla har tillgång till dem.  Förfarandet med en gemensam plattform förutsätter samordnad utveckling av en gemensam servicehelhet. Verksamhetsmodellen grundar sig på informationsdelning. Syftet med utvecklingen av de digitala inlärningsmiljöerna för högskolorna är att öppna de nationella informationsresurserna för individen och samhället så att man kan utveckla pedagogiken och reformera högskolornas verksamhet.  

 

Målet för genomförandet av den vision för en digital miljö som understödet ska användas för är att Finland ska bli en föregångare i fråga om flexibelt studerande och att vårt lands internationella konkurrenskraft ska öka avsevärt genom den verksamhetsmodell som utvecklas för att stödja vår roll som föregångarland på global nivå.

 

Genom att utveckla den högskolepedagogiska kompetensen och styrningskompetensen stöder man de nationella och internationella nätverk som främjar personalens kunnande.  Målet är att största delen av högskolornas personal ska ha utvecklat sin högskolepedagogiska kompetens, pedagogiska ledarförmåga och studiehandledning samt sitt kunnande i fråga om välbefinnande. Det utvecklingsarbete som inleds genom understödet stöder kunnandet, färdigheterna och välbefinnandet i högskolegemenskaper vid övergången till den digitala verksamhetskulturen. 

 

Ansökningstiden börjar 20.5.2020 och går ut 15.9.2020 kl. 16.15.

 

Vid denna ansökningsomgång kan det specialunderstöd som beviljas för verksamhet enligt ändamålet omfatta högst 20 miljoner euro. Avsikten är att fatta besluten i oktober 2020. De sökande får ett skriftligt besked om beslutet.

 

På understödet tillämpas följande lagstiftning: Statsunderstödslagen (688/2001).

Specialunderstödet riktas till de högskolor som omfattas av undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde. Understödet beviljas till en högskola för ett projekt för högst tre år.

För högskolorna innebär digitaliseringen förändringar i inlärningen, utbildningen, forskningen, servicen och hela verksamhetskulturen. Målet för den gemensamma visionen för högskolorna är att Finland ska bli en internationell föregångare i fråga om flexibelt studerande och att vi genom nätverkande kan nyttja våra styrkor i högskoleverksamheten. Avsikten är att öppna de nationella informationsresurserna för individen och samhället och därmed lyfta Finland till ett föregångarland för flexibel inlärning.  Visionen för den digitala miljön skapar konkurrensfördelar för finlands högskolor i den internationella verksamhetsmiljön. Visionen stöder dessutom Finlands konkurrenskraft och stärker förutsättningarna för forskning och innovation.

 

Typiskt för digitaliseringen är att den ger betydande konkurrensfördelar för de som snabbt kan utnyttja möjligheterna. Eftersom Finland är bra på att nätverka har vi mycket goda förutsättningar att klara oss bra internationellt vid de förändringar som digitaliseringen medför. Digitaliseringens fördelar inom högskoleutbildningen uppnås till stor del genom högskolornas samarbete och arbetsfördelning. 

Avustusta haetaan opetus- ja kulttuuriministeriön asiointipalvelussa. Jos se ei ole mahdollista, ota yhteyttä avustuksesta lisätietoja antavaan virkamieheen.

Hakijan tulee huomioida, ettei hakemusta pysty lähettämään asiointipalveluun määräajan umpeutumisen jälkeen. Vastuu hakemuksen saapumisesta määräaikaan mennessä on hakijalla.

Asiointipalvelun käyttöohjeet

Palvelun käyttämiseen tarvitaan Verohallinnon tarjoama maksuton Katso -tunniste. Hakija täyttää asiointipalvelussa olevan hakulomakkeen, liittää siihen lomakkeen yhteydessä pyydetyt liitteet ja toimittaa hakemuksen asiointipalvelun kautta ministeriölle. Ministeriö lähettää päätöksen hakijalle asiointipalveluun.

Hakija tekee asiointipalvelussa mahdolliset hakemuksen täydennykset ja päätöksen muutospyynnöt. Hakija tekee myös selvitykset asiointipalvelussa.

Katso-tunnisteen voi hankkia osoitteessa http://www.vero.fi/katso

Understödet beviljas enligt prövning.  Specialunderstödet beviljas för verksamhet vid en högskola.  Bedömningen och jämförelsen av ansökningarna baserar sig på en helhetsbedömning där man beaktar följande:

 

1. Ansökningsspecifika grunder för beviljande

  • Genomförandeplanen för det projekt som reformerar högskolornas förfaringssätt från grunden är långsiktig.
  • Understödet tjänar alla universitet och yrkeshögskolor.  Alla högskolor har förbundit sig på lång sikt till genomförandet och ibruktagandet av den digitala servicemiljön.
  • Tack vare servicemiljön kan högskolorna vara en plattform för kontinuerligt lärande där examensstuderande och andra medborgare kan delta på ett flexibelt sätt i många olika utbildningar vid högskolorna.
  • Projektet fokuserar på de studerandes behov och de studerandes rätt till sin egen data.  Det centrala i den digitala arkitekturen är informationsresurserna och de informationsvägar som de öppna gränssnitten skapar kring dem samt en lättare och enhetligare studieförvaltning och beaktandet av kostnadsutmaningarna inom studieförvaltningen.
  • I den övergripande arkitekturen för den digitala servicemiljön beaktar man alla digitala lösningar i hela utbildningssystemet. 
  • Tjänsterna stöder studie- och inlärningsprocesserna.  Genom att utveckla den pedagogiska kompetensen och styrningskompetensen skapar projektet de redskap som högskolorna behöver vid den digitala förändringen.
  • Både kvaliteten och effektiviteten i högskolornas verksamhet förbättras.  Kostnadseffektiviteten förbättras då man ersätter de nuvarande splittrade lösningarna med riksomfattande digitala lösningar. 

 

  • Undervisnings- och kulturministeriets understöd kan täcka 100 procent av de faktiska totala kostnaderna för den verksamhet eller det projekt som finansieras.
  • Understödet kan användas för anskaffningar.
  • Projektet inleds i oktober 2020.

 

 

2. Allmänna grunder

 

I enlighet med sin strategi arbetar undervisnings- och kulturministeriet för att allas förmågor och kompetens ska stärkas, för att samhället ska förnyas genom kreativ, utforskande och ansvarsfull verksamhet och för att förutsättningarna för ett meningsfullt liv kan tryggas på lika villkor. UKM:s strategi kan läsas på adressen https://minedu.fi/julkaisu?pubid=URN:ISBN:978-952-263-628-7.

 

I bedömningen och jämförelsen av ansökningarna kan det därmed räknas till fördel om verksamheten eller projektet bidrar till att främja jämställdhet, likabehandling, delaktighet, ömsesidig respekt och hållbar utveckling i enlighet med verksamhetslöftet i UKM:s strategi.

 

 

3. Allmänna förutsättningar för beviljande av understöd enligt statsunderstödslagen

 

Undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja understöd endast om de allmänna förutsättningarna för beviljande av understöd enligt statsunderstödslagen uppfylls. Ministeriet beaktar de allmänna förutsättningarna också vid beslut om understödets belopp.

 

Allmänna förutsättningar för beviljande av statsunderstöd (7 § 1 mom. i statsunderstödslagen):

  • Det ändamål för vilket statsunderstöd söks är samhälleligt godtagbart.
  • Beviljande av understödet är motiverat utifrån de mål som har ställts upp för användning av statsunderstöd.
  • Beviljandet av statsunderstöd är nödvändigt när man beaktar annat offentligt stöd som den sökande erhållit samt arten och omfattningen av projektet eller verksamheten.
  • Beviljandet av statsunderstöd inte bedöms orsaka mer än ringa snedvridning av konkurrensen och marknaden.

 

Om understödet hänför sig till lönekostnader, kan understödet endast beviljas av särskilt vägande skäl om understödstagaren har straffats för att ha anlitat utländsk arbetskraft som saknar tillstånd (7 § 2 mom. i statsunderstödslagen).

 

4. Hinder för beviljande av understöd

 

Om sökanden tidigare har fått understöd av ministeriet ska sökanden se till att de redogörelser för användningen av understödet som förutsätts i stödbesluten har lämnats in inom utsatt tid. Ministeriet avslår ansökan om sökanden på ett väsentligt sätt har försummat sin skyldighet att ge ministeriet uppgifter för tillsynen över användningen av tidigare beviljade understöd.

 

Ansökan avslås om den lämnas in i pappersform efter utsatt tid.

Understödet får användas endast för sådana ändamål som det har beviljats för.

 

Undervisnings- och kulturministeriets understöd kan täcka högst en i understödsbeslutet fastställd andel av de faktiska totalkostnaderna för den verksamhet eller det projekt som finansieras. De godtagbara utgifterna definieras i understödsbeslutet och dess bilagor.

 

Som godtagbara kostnader räknas löner eller arvoden som för varje löntagare utgör högst ett belopp som motsvarar en årslön på 80 000 euro jämte lagstadgade lönebikostnader. Lönen kan betalas ut som penninglön eller naturaförmån.

 

Understödstagarens ekonomi och förvaltning ska ordnas på behörigt sätt.

 

En redovisning av hur understödet använts ska lämnas in senast det datum som anges i beslutet.

Av understödstagaren förutsätts rapportering på kostnadsplatsnivå.

 

Undervisnings- och kulturministeriet har rätt att i samband med utbetalningen av statsunderstöd och övervakningen av dess användning utföra nödvändiga granskningar som gäller statsunderstödstagarens ekonomi och verksamhet (statsunderstödslagen 16 §).

 

Understödstagaren ska utreda sin eventuella skyldighet att iaktta upphandlingslagstiftningen och beakta den i sin verksamhet Även en understödstagare som inte hör till staten, kommunerna eller församlingarna kan vara skyldig att konkurrensutsätta sina upphandlingar enligt förfarandena i upphandlingslagen.

 

  • Om understödstagaren uppfyller kännetecknen för en offentligrättslig inrättning (t.ex. om över hälften av finansieringen är offentlig), ska understödstagaren iaktta upphandlingslagen i all sin upphandling.
  • Om stödtagaren får understöd för en specifik upphandling till över 50 % av upphandlingens värde, ska understödstagaren i den upphandlingen iaktta upphandlingslagen.

(Lagen om offentlig upphandling och koncession 1397/2016)

Undervisnings- och kulturministeriet har bestämt att stödmottagaren ska begära anbud från fler än en leverantör i sådana upphandlingar av varor och tjänster där upphandlingens värde underskrider det nationella tröskelvärdet, men där värdet utan mervärdesskatt överstiger 20 000 euro.

 

Det finns också andra villkor och begränsningar gällande användningen av understödet. Se villkoren och begränsningarna för understöd i sin helhet: 

https://minedu.fi/sv/att-ansoka-om-statsunderstod-anvandning-och-tillsyn-over-anvandningen

 

 

Undantag som gäller högskolor:

Det går att avvika från undervisnings- och kulturministeriets villkor och begränsningar för specialunderstöd vad gäller årslönsgränsen på 80 000 euro i det fall att en person som arbetar med projektet redan har ett anställningsförhållande med högskolan och lönen överskrider 80 000 euro. Med avvikelse från ovannämnda villkor och begränsningar ska en totalkostnadsmodell tillämpas i projektet. Omkostnadskoefficienten är 30 procent och koefficienten för personalbikostnader högst 50 procent.

 

Läromedel och andra material som tas fram i projektet ska göras tillgängliga för alla till exempel genom öppen licens. De läromedel som eventuellt genomförs inom ramen för projektet ska med öppen licens göras tillgängliga för lärande och undervisning via den nationella tjänst för öppna läromedel som är under utveckling. I tjänsten ska läromedel licensieras med den valda CC-licensen.

 

Avustusten käytöstä on tehtävä selvitys viimeistään päätöksessä mainittuna päivänä. Selvitykseen sisältyy sekä talousraportointi että tuloksellisuusraportointi. Avustuksen saajalta edellytetään kustannuspaikkakohtaista talousraportointia, jos kyseessä on erityisavustus tai yleisavustus osaan toiminnasta.

Asiointipalvelussa haetuista ja myönnetyistä avustuksista selvitykset tehdään OKM:n asiointipalvelussa.

Paperilomakkeella haetuista avustuksista tehdään selvitykset ministeriölle avustussivulta linkitetyllä erillisellä selvitysomakkeella.

Ytterligare information

Direktör
Birgitta Vuorinen
tfn 0295 330 335
e-postadress: [email protected]

 

Stöd i tekniska frågor som gäller e-tjänsten kan begäras på adressen [email protected].

 

Se även undervisnings- och kulturministeriets guide för ansökan om, användning och tillsyn av användningen av statsunderstöd: http://minedu.fi/sv/understod.