Hoppa till innehåll

Beredningsgrupp föreslår reform av högskolornas finansiering och styrning

Undervisnings- och kulturministeriet 24.10.2018 12.39 | Publicerad på svenska 24.10.2018 kl. 12.49
Pressmeddelande

En beredningsgrupp föreslår reformer i yrkeshögskolornas och universitetens finansieringsmodeller samt i deras styrningspraxis. Reformen ska stöda högskolornas eget strategiarbete samt övergripande samarbete och verkningsfullhet. På basis av finansieringsmodellerna delar man ut ca 2,4 miljarder euro, varav 1,6 miljarder går till universiteten och 0,8 miljarder till yrkeshögskolorna. Högskolornas, högskolesamfundets, intressentgruppernas samt undervisnings- och kulturministeriets gemensamma beredningsgrupp överräckte sitt förslag till reform av finansieringsmodellerna till undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen den 24 oktober.

Grundstrukturen i den finansieringsmodell som beredningsgruppen föreslår betonar fortsättningsvis utbildning och yrkeshögskolornas FoU-verksamhet samt universitetens forskning. Finansieringsmodellerna stöder högskolornas strategiska förnyelse.

Enligt förslaget ska man höja examinas andel i yrkeshögskolornas finansiering till 56 procent (för tillfället 40 %) och i universitetens finansiering till 30 procent (för tillfället 19 %). Framöver ska man enligt förslaget beakta branschspecifika skillnader i de olika examina, snabbare utexaminering och effektivare utnyttjande av högskolornas studieplatser. Också totalfinansieringsandelarna av universitetens forskning och yrkeshögskolornas FoU-verksamhet växer enligt förslaget med en procentenhet. Den konkurrensutsatta finansieringen för kontinuerligt lärande, sysselsättning och internationalisering samt incitamenten för universitetens publikationer stärks.

Andelen för kontinuerligt lärande i finansieringsmodellerna mångfaldigas: andelen i yrkeshögskolornas finansieringsmodell ska enligt förslaget vara nio procent och i universitetens modell fem procent. Av dessa riktas en procentenhet på basis av samarbetsstudier, vilket lyfter fram samarbetet mellan högskolorna, en profilering och arbetsfördelning som stärker kunnandet och behovet av att utveckla ett flexibelt utbildningsutbud. Det kontinuerliga lärandet ska framöver innehålla studiepoäng för det öppna högskoleutbildningen, specialiseringsutbildningen, särskilda studier samt för förberedande utbildning för invandrare.

Genom att förnya styrningen och finansieringen stärker man högskolornas verkningsfullhet, kvalitet, internationalitet och förnyelseförmåga. Förslaget stöder universitetens och yrkeshögskolornas säregna roller i det finländska utbildningssystemet.

De förnyade finansieringsmodellerna och styrningsprocesserna kan tas i bruk under yrkeshögskolornas och universitetens nästa avtalsperiod fr.o.m. år 2021. Ändringarna förutsätter att det görs ändringar i statsrådets och undervisnings- och kulturministeriets förordningar.

Två personalorganisationer har lämnat in en gemensam avvikande åsikt i anslutning till beredningsgruppens förslag.

Målet för Visionen för forskning och högre utbildning 2030 är att höja utbildningsnivån, förbättra möjligheterna för kontinuerligt lärande i högskolorna samt att satsa mer på forsknings- och utvecklingsverksamhet. Dessa mål har varit utgångspunkten för beredningsgruppens förslag. Gruppen Mahdollistava ohjaus, resurssit ja rakenteet (ungefär En styrning som ger möjligheter, resurser och struktur) är en av fem grupper som har berett verkställandet av visionen för forskning och högre utbildning 2030.

Rapporten (på finska): Luovuutta, dynamiikkaa ja toimintamahdollisuuksia - ehdotus ammattikorkeakoulujen ja yliopistojen rahoitusmalleiksi vuodesta 2021 alkaen

Upplysningar:

- Anita Lehikoinen, kanslichef, tfn, 02953 30 182