Hoppa till innehåll

Undervisningsminister Saramo: Över 10000 sysselsatta med utbildningssatsningarna - tilläggsresurser för att åtgärda inlärningsunderskottet i maj, inga nedskärningar i utbildningen

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 30.4.2021 13.46 | Publicerad på svenska 30.4.2021 kl. 15.58
Pressmeddelande

Vid halvtidsöversynen stärkte regeringen utbildningspolitikens roll som en del av sina sysselsättningsåtgärder. Genom satsningar på kontinuerligt lärande får över 10 000 människor arbete. Vid halvtidsöversynen kom man också överens om en omfattande helhet för att avhjälpa det inlärningsunderskott bland barn och unga som uppstått under coronapandemin. Regeringen kom därtill överens om att inga nedskärningar görs i utbildningen heller från och med 2023.

Regeringen svarar på det utbildningsbehov som den snabba tekniska utvecklingen och klimatförändringen medför genom en kraftig satsning på kontinuerligt lärande. Genom att öka möjligheterna till kontinuerligt lärande kan man underlätta matchningsproblemet och skapa förutsättningar för sysselsättning. Sysselsättningseffekten av investeringarna i kontinuerligt lärande beräknas vara 10 000–10 500 sysselsatta. 

- I den gamla världen kunde man få arbete med enbart grundskoleutbildning och stanna kvar hos samma arbetsgivare hela livet. Numera är det inte möjligt - man måste ha beredskap att uppdatera sin kompetens i alla slags yrken och med alla slags utbildningar, allt från yrkeshögskola till akademisk utbildning. Att ge varje människa möjligheter att uppdatera sin kompetens under hela tiden i arbetslivet är i dagens värld den bästa sysselsättningspolitiken, säger undervisningsminister Jussi Saramo.

Som en del av reformen utvecklas möjligheterna för arbetslösa att studera och bedöms de behov av att ändra lagstiftningen som hänför sig till detta. Man kommer också att kartlägga förutsättningarna för att ändra studiestödet så att det bättre stöder kontinuerligt lärande. För reformen har man reserverat 70 miljoner euro från Finlands program för hållbar tillväxt. Därtill har möjligheterna till kontinuerligt lärande redan stärkts avsevärt genom tidigare rambeslut och tilläggsbudgetbeslut.

Vid ramförhandlingarna beslutade man dessutom att stärka resurserna för integrationsverksamheten vid läroanstalter för fritt bildningsarbete med sammanlagt 5 miljoner euro. Målet är att integrationen ska påskyndas avsevärt. Sysselsättningseffekten av utvecklingen av integrationsverksamheten är cirka 2 000 personer.

Inlärningspaket ska reparera skadorna efter coronakrisen 

Regeringen fortsätter sina målmedvetna åtgärder för att avhjälpa det inlärningsunderskott som coronapandemin orsakat. Målet med tilläggssatsningen är att jämna ut skillnaderna i inlärning och förbättra barns och ungas jämlikhet. Enligt undersökningar har särskilt barn och unga i en socioekonomiskt utsatt ställning påverkats negativt av distansundervisningen.

- Inlärningen bygger på tidigare kunskaper och det finns helt enkelt inte ett sådant alternativ att vi skulle kunna lämna bestående luckor i barns och ungas kunskaper. Vi har återhämtat oss fullständigt från coronakrisen först när inlärningsskulden har återbetalats. Med hjälp av tilläggsanslag kan man ordna kompletterande och mer individuell undervisning samt stärka stödet till barn och unga, säger undervisningsminister Jussi Saramo.

Anslagen tas in i den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2021, som lämnas till riksdagen i maj.

Inga nedskärningar i utbildningen – linjen med utbildningsinvesteringar fortsätter

I samband med höjningen av ramnivån fattade regeringen beslut om en omfördelning av utgifterna, enligt vilken vissa ramutgifter sänks permanent med 370 miljoner euro från och med 2023. Anpassningarna riktas inte till utbildningen.

- Utbildningsnedskärningar är alltid kortsiktiga, men de skulle vara särskilt oansvariga mitt i en kris. Därför är jag glad att man vid ramförhandlingarna fattade det kloka beslutet att lämna utbildningen samt social- och hälsovårdstjänsterna utanför sparåtgärderna. På detta sätt gör regeringen det möjligt för utbildningsanordnarna att ta itu med de problem som uppstått långsiktigt, utan rädsla för kommande nedskärningar, säger undervisningsminister Jussi Saramo.

Regeringen har under sin mandatperiod systematiskt satsat på utbildningens kvalitet och jämlikhet. Utbildning ses också som en förutsättning för hållbar ekonomisk tillväxt och en starkare sysselsättningsnivå. Till exempel programmen Utbildning för alla och Rätt att kunna stärker den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen under regeringsperioden med totalt över en halv miljard euro. 

Mer information: 
specialmedarbetare Touko Sipiläinen, 040 196 2292
Ekonomisk planering: ekonomichef Pasi Rentola, tfn 02953 30211
Kontinuerligt lärande och integrationsverksamhet: planeringschef Kirsi Heinivirta, tfn 02953 30136

Jussi Saramo Utbildning regeringen