Hoppa till innehåll

Reformen av det kontinuerliga lärandet –  Granskning av stöden och sätten att skaffa den kompetens som behövs i arbetslivet

Arbets- och näringsministerietUndervisnings- och kulturministeriet 13.10.2020 14.58 | Publicerad på svenska 16.10.2020 kl. 12.52
Nyhet
Jatkuvan oppimisen kuvituskuva, jossa ratas.

I reformen av det kontinuerliga lärandet granskas bland annat hur utkomsten under studierna bör ordnas, hurdan handledning som behövs och hur kompetensen bör utvecklas i arbetslivet. Den parlamentariska grupp som bereder reformen behandlade dessa teman för fortsatt beredning vid sitt möte den 13 oktober. Beredningen har också en koppling till reformen av den sociala tryggheten, programmet för utveckling av arbetslivet och strategin för livslång handledning. 

– Ett av målen med reformen av det kontinuerliga lärandet är att det ska bli lättare att uppdatera kompetensen, säger undervisningsminister Li Andersson som är ordförande för den parlamentariska gruppen för kontinuerligt lärande. 

– Utkomstrelaterade stöd och förmåner, såsom utkomstskydd för arbetslösa, vuxenutbildningsstöd och studiestöd, fungerar på olika sätt och har olika syften. Som helhet ser de ut att öka kumuleringen av utbildningen och lämna hål i studiemöjligheterna. Det är också viktigt att utvidga lärandet på arbetsplatsen så att det blir tillgänglig för allt fler, säger minister Andersson.

Förmånerna och utkomsten granskas som en helhet i den reform av den sociala tryggheten som sträcker sig till 2027. Målen för reformen av det kontinuerliga lärandet bör beaktas i samband med den, men vid behov kan en del av ändringarna beredas på förhand som separata projekt. 

Vid beredningen av reformen av det kontinuerliga lärandet lyfte den parlamentariska gruppen fram följande mål och teman för den fortsatta beredningen:

•    Man utreder möjligheterna för arbetslösa att i större utsträckning än för närvarande studera som bisyssla utan att förlora arbetslöshetsförmånen.
•    Man bedömer hur studiemöjligheterna för arbetslösa som saknar examen efter grundskolan kan förbättras. 
•    Studiestödet utvecklas för att främja kontinuerligt lärande. 
•    Förmånssystemen utvecklas så att de bättre stöder t.ex. kursbaserad utbildning som inte leder till examen. Kontinuerligt lärande förutsätter ett mångsidigt utbud.
•    Utkomsten säkerställs under orienterande, motiverande och handledande studier som stärker de grundläggande färdigheterna och inte ger kompetens- eller studiepoäng. 
•    Handledningstjänsterna utvecklas och resurserna inom arbets- och näringstjänsterna säkerställs. Serviceprocessen för arbetssökande utvecklas så att den identifierar kompetensbehoven och sporrar till kompetensutveckling.
•    Som en del av handledningen och planeringen av utbildningen utreds vilken förmån eller annan utkomst som lämpar sig bäst för studietiden. 
•    Målen för kontinuerligt lärande främjas i reformen av den sociala tryggheten. 

Omfattande digitala tjänster införs inom de närmaste åren


För att medborgarna ska kunna välja att utveckla sin kompetens måste de få aktuell information och rådgivning om arbetsmarknaden och den utbildning som erbjuds.

Till stöd för karriärplaneringen och handledningen bereds en digital tjänst som förenar information om arbetsmarknaden, utbildningsutbud och handledningstjänster. Enligt förslaget ska tjänsten tas i bruk stegvis fram till 2023 och den ska bygga på de nuvarande tjänsterna Studieinfo, Työmarkkinatori och Koski.

Informations-, rådgivnings- och handledningstjänsterna utvecklas så att de bättre än för närvarande når och betjänar grupper med ett lägre deltagande i utbildning  än andra. Det viktiga är att öka det multiprofessionella samarbetet samt handledningen och stödet för karriärplaneringen på arbetsplatserna. Samtidigt som tjänsterna utvecklas stärks den riksomfattande samordningen och den kunskapsbaserade ledningen.

Kompetensen synliggörs och anpassas till arbetslivets behov


Utvecklingsprogrammet för arbetet och välbefinnandet i arbetet (ARBETE2030) påskyndar förnyandet av arbetsgemenskapernas arbetssätt och utnyttjandet av ny teknik på arbetsplatserna. Programmet stöder också kompetensutvecklingen i arbetsgemenskaper. Programmet har en nära koppling till reformen av det kontinuerliga lärandet.

– Lärande i arbete och stödet till det är allt viktigare för att kompetensen och arbetsplatserna ska mötas och vår ekonomi fungera bra. Ju mer vi satsar på utbildning och forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet, desto snabbare ökar produktiviteten, säger arbetsminister Tuula Haatainen. 

– Målet är att man i allt fler arbetsgemenskaper ständigt ska kunna lära sig nya saker. Också kompetens som förvärvats utanför utbildningssystemet måste synliggöras, eftersom man ofta lär sig nya saker i arbetsplatsernas vardag, påpekar minister Haatainen.

 I reformen av det kontinuerliga lärandet är teman för den fortsatta beredningen av lärande i arbetslivet och utvecklingen av det:

•    identifiering och erkännande av kompetens som förvärvats i arbete
•    en lärande arbetsgemenskap
•    utnyttjande och analys av prognostiseringsinformation
•    intensifierat samarbete mellan arbetsorganisationer och olika aktörer 
•    utveckling och spridning av mångsidiga samarbetsmodeller
•    stärkande av digital kompetens och karriärplaneringsfärdigheter under hela livet och i synnerhet under tiden i arbetslivet.

Mer information: 

Kirsi Heinivirta, planeringschef (UKM), tfn 0295 330 136
Teija Felt, arbetsmarknadsråd (ANM), tfn 0295 049 080
Joni Rehunen, specialsakkunnig (SHM), tfn 295 163 435

Beredningsmaterialet för den parlamentariska gruppen har publicerats på ministeriets webbplats. Beredningen fortsätter under hösten, och de preliminära riktlinjerna diskuteras vid ett öppet webbseminarium den 19 november. Riktlinjerna för kontinuerligt lärande och färdplanen för reformen offentliggörs i december.

•    Reformen av det kontinuerliga lärandet 
•    Handlingar och material som hänför sig till den parlamentariska gruppens beredningsarbete 
 

Li Andersson OKM033:00/2019 Tuula Haatainen Utbildning