Hoppa till innehåll

Undervisnings- och kulturministeriets förslag till statens budgetproposition för 2020 och till budgetram för de kommande åren:
UKM:s budgetförslag innehåller satsningar på kompetens och deltagande

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 16.8.2019 12.29 | Publicerad på svenska 16.8.2019 kl. 13.53
Pressmeddelande
Budjettikirjan aukeama opetus- ja kulttuuriministeriön pääluokan kohdalla.

Undervisnings- och kulturministeriet föreslår 6,99 miljarder euro i anslag för sitt förvaltningsområde i budgetpropositionen för 2020. Under ramperioden för planen för de offentliga finanserna för 2021–2023 uppgår anslagsnivån under undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel i snitt till 7,1 miljarder euro per år. Förslagen baserar sig på vad som överenskommits i regeringsprogrammet för Antti Rinnes regering samt på tidigare rambeslut.

Regeringen kommer att behandla ministeriernas förslag till statsbudget och planen för de offentliga finanserna för 2021-2023 under budgetförhandlingarna i september. Därefter lämnar regeringen budgetpropositionen och planen för de offentliga finanserna till riksdagen i oktober.

Budgetförslaget innehåller betydande satsningar på kompetens och välfärd

Undervisnings- och kulturministeriets budgetförslag anvisar 954 miljoner euro för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik för nästa år, vilket är 24 miljoner euro mer än i statsbudgeten för 2019. I enlighet med regeringsprogrammet föreslås en anslagshöjning på 14,5 miljoner euro för morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning.  Därtill återinförs den subjektiva rätten till småbarnspedagogik och barngruppernas storlek i relation till antalet fostrande personal minskas. Enligt undervisnings- och kulturministeriet förslag tas finansieringen för detta ur finansministeriets andel av statsbudgeten. 

I syfte att stärka gymnasieutbildningen föreslår undervisnings- och kulturministeriet en anslagshöjning med 18 miljoner euro, varav 7,5 miljoner euro i statlig finansieringsandel.

För yrkesutbildningen föreslår ministeriet att det reserveras 1,021 miljarder euro.  Ökningen jämfört med föregående år uppgår till 180 miljoner euro, och av den summan ska 100 miljoner användas för att justera finansieringsnivån. Genomförandet av reformen av yrkesutbildningen förs vidare och stöds med ett stödprogram, för vilket det enligt förslaget ska anvisas 35 miljoner euro. I syfte att utbilda och utveckla fler handledare på arbetsplatsen föreslås 2,5 miljoner euro och för att stödja yrkesutbildningen för idrottare 0,5 miljoner euro. 

För att utöka antalet studerandeår inom yrkesutbildningen reserveras sammanlagt 21,3 miljoner euro. Enligt förslaget utökas antalet studerandeår med 2 700, så att man har beredskap för behovet av närvårdare, åtgärda kompetensbristen och för att främja kontinuerligt lärande och komplettera kunnandet hos dem som endast har basfärdigheter. Budgetanslaget för ungdomsarbetslöshet enligt den föregående planen för de offentliga finanserna avvecklas stegvis, vilket samtidigt minskar antalet studerandeår med 500 år 2020.

Högskolorna ökar antalet nybörjarplatser för minst 5000 nya studerande. Ökningen föreslås få 40 miljoner euro för nästa år, varav universiteten får 24 miljoner euro och yrkeshögskolorna 16 miljoner euro. Tillgången på arbetskraft med högre utbildning säkras genom att utöka utbudet på högre utbildning, förbättra genomströmningen i anslutning till utexamineringen av studerande och utveckla flexibla studiemöjligheter.

För högskoleundervisning och forskning föreslås sammanlagt 3,4 miljarder euro för nästa år. Jämfört med föregående år innebär det en höjning med 257 miljoner euro. Universitetens basfinansiering höjs med 40 miljoner euro och yrkeshögskolornas med 20 miljoner euro. 

Genom forskningsfinansieringen stärks förutsättningarna för spetsforskning, stödet för unga forskares karriärutveckling och forskningsinfrastrukturerna samt forskning och innovationsverksamhet. Enligt förslaget höjs det fasta anslaget för forskningsfullmakten för Finlands Akademi med 40 miljoner euro samt med 8 miljoner euro för 2020-2022.  Dessutom föreslås ett tilläggsanslag för att stärka forskningsmiljöer och forskningsinfrastruktur.  Budgetanslaget för Riksarkivets omkostnader höjs.  

För studiestöd föreslås anslag till ett belopp av 624,3 miljoner euro, vilket är ca 37 miljoner euro mer än i statsbudgeten för föregående år. I enlighet med regeringsprogrammet höjs studiepenningens försörjarförhöjning med 25 euro  från ingången av 2020. Studiepenningens belopp binds till folkpensionsindex från augusti 2020.

För konst och kultur föreslås 498,9 miljoner euro. Jämfört med föregående år innebär det en höjning med 51,2 miljoner euro. Konstnärernas ställning förbättras samtidigt som kulturtjänsterna och den grundläggande konstundervisningen utvecklas.

Enligt förslaget höjs konstnärsstipendierna till 2000 euro i månaden och antalet konstnärspensioner utökas från nuvarande 51 pensioner till 100 med full pension.  

För att förbättra verksamhetsförutsättningarna inom konst och kultur tas ett nytt finansieringssystem i bruk för museerna och för utövande konst på det fria fältet. Det nya statsandelssystemet för utövande konst bereds på basis av  förslaget som lades fram 2018. Den digitala åtkomsten till och det långsiktiga bevarandet av kulturarvsmaterial utökas.

I syfte att utjämna skillnaderna mellan olika regioner och konstområden inom den grundläggande konstundervisningen föreslås att statsandelen höjs med 2 miljoner euro. Till stöd för barnkulturen föreslås 8 miljoner euro för 2020-2023.

För att stärka kulturturismen (bl.a. världskulturarven) föreslås sammanlagt 6 miljoner euro för 2020 och 2021. För grundliga reparationer av Sveaborg föreslås sammanlagt 5,8 miljoner euro för 2020-2023  för renoveringar av bostäder och serviceutrymmen. 

Budgetanslaget för kompensation  för kopiering för enskilt bruk ska enligt förslaget kvarstå på nivån för 2019, dvs. 11 miljoner euro. 

För idrottsverksamhet föreslås ett anslag på 171 miljoner euro. Jämfört med föregående år innebär det en höjning med 11 miljoner euro. Målet är att främja en rörlig livsstil och bidra till delaktighet, välfärd[P2]  och hälsa. Riktlinjerna i den idrottspolitiska redogörelsen börjar genomföras. 

För ungdomsarbetet föreslås ett anslag på 79 miljoner euro. Syftet är att understöda bl.a.  de ungas deltagande och livshantering. Förutsättningarna för verksamheten vid ungdomsverkstäderna stärks genom 2 miljoner euro i tilläggsanslag från år 2020.

Avkastningen från penningspelsverksamheten står för sammanlagt 62 procent av finansieringen av utgifterna för konst, kultur, idrottsverksamhet och ungdomsarbete och för 21 procent finansieringen av utgifterna för vetenskap. Sammanlagt beräknas tipsvinstmedlen från penningspelsverksamheten som står till buds för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde uppgå till totalt 568 miljoner euro, dvs. 4,2 miljoner euro mer än i statsbudgeten för 2019.  

I fråga om statsandelarna för förvaltningsområdet och grundfinansieringen av högskolorna företas indexhöjningarna till fullt belopp enligt förändringarna i kostnadsnivån. 

Planen för de offentliga finanserna har beredskap för de reformer som ingår i regeringsprogrammet

Samtidigt med budgetpropositionen för 2020 bereds också planen för de offentliga finanserna för 2021-2023, inom ramen för vilken regeringsprogrammet förverkligas.  Nivån på anslagen under undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel uppgår under ramperioden till i genomsnitt 7,1 miljarder euro per år.

Under ramperioden höjs läropliktsåldern till 18 år och utbildningen på andra stadiet blir avgiftsfri. I regeringsprogrammet ingår en skrivning om att reservera 107 miljoner euro i året för förlängningen av läroplikten  i det skedet den gäller alla blivande studerande som ska omfattas av reformen. Reformen kommer att genomföras efter nödvändiga förberedelser tidigast från och med hösten 2021.

Tjänsterna inom elev- och studerandehälsovården inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet förbättras. För tjänsterna anvisas 10 miljoner euro år 2021 och 20 miljoner euro år 2022 samt 29 miljoner euro från och med år 2023.

Morgon- och eftermiddagsverksamheten förbättras och i synnerhet främjas deltagandet för elever i årskurs 2 samt elever i behov av särskilt stöd med 14,5 miljoner euro åren 2021— 2023. 

Verkställigheten av gymnasieutbildningen förs vidare, och i enlighet med det tidigare rambeslutet reserveras 4 miljoner euro för verkställigheten år 2021, och med 2022 och framåt 8,5 miljoner euro, inklusive de extra utgifterna för tillfällena att ta om studentexamen.

I syfte att justera yrkesutbildningens finansieringsnivå föreslås finansieringen höjas med 100 miljoner euro från och med år 2021.För att ha beredskap för ändringar i behovet av närvårdare har det reserverats sammanlagt 109 miljoner euro för närvårdarutbildningen för perioden 2021-2023. För att utöka utbildningsutbudet och främja kontinuerligt lärande samt åtgärda bristen på kompetent arbetskraft anvisas ett tilläggsanslag på 10 miljoner euro från och med år 2021. Anslaget för att understöda utbildningen av handledare på arbetsplatser och yrkesinriktad utbildning för idrottare höjs med sammanlagt 3 miljoner euro från och med år 2021. Verkställigheten av reformen av yrkesutbildningen stöds med ett stödprogram som får tilläggsfinansiering bland annat för att kunna säkra förlängningen av läroplikten och reformerna av det kontinuerliga lärandet.

I syfte att höja utbildningsnivån, luckra upp det stora antalet sökande till högskolorna samt avhjälpa bristen på kompetent arbetskraft vill man avsevärt utöka antalet nybörjarplatser inom den högre utbildningen under denna regerings mandatperiod.   Budgetanslaget för att utöka antalet utbildningsplatser ska höjas stegvis så att finansieringsnivån fram till 2023  höjs med 128 miljoner euro.   Universitetens och yrkeshögskolornas fasta finansieringsanslag höjs redan i budgetförslaget för 2020.

Forsknings- och vetenskapssamfundets internationella konkurrenskraft och dragningskraft stöds genom satsningar på forskarmiljöer och forskningsinfrastruktur. Finlands finansieringsandel inom det europeiska samarbetsprojektet för en högpresterande superdator som ska placeras i Finland uppgår under åren 2019-2026 till sammanlagt högst 50 miljoner euro, varav hälften av finansieringen fås från undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. 

Beträffande forskningsfullmakten för Finlands Akademis föreslås en höjning av det fasta anslaget redan i nästa års budget samt med åtta miljoner euro för åren 2020-2022 för att stödja sysselsättningen av doktorer inom företag.  För att stärka forskarmiljöer och forskningsinfrastruktur föreslås reserveringar på fem miljoner euro från och med år 2021.

Ett omfattande utnyttjande av samt öppenhet i fråga om forskningsmaterial, forskningsresultat och kunnande främjas. Utvecklingsprogrammet för databaserad forskning fortgår. För digitaliseringen av samlingar anvisas 1,5 miljoner euro under ramperioden. Anslaget för Riksarkivets omkostnader höjs genom en nivåförhöjning. Höjningen föreslås bli 1,5 miljoner euro för år 2020, 1,4 miljoner euro för år 2021 och 1 miljon euro från och med år 2022.  

I syfte att utveckla kommunernas kulturtjänster och stärka anordnarbasen för dem föreslås att det fasta anslaget höjs med 5,5 miljoner euro. För statsandelarna för utövande konst föreslås ett tilläggsanslag på 2 miljoner euro för år 2020 och 2021, samt 10 miljoner euro från och med år 2022.

Genom ett tidigare beslut finns budgetmedel till förfogande för en grundlig renovering och modernisering av Olympiastadion, och avsikten är att 16 miljoner euro av den summan ska anvisas för projektet i statsbudgetarna för 2020–2027.  På grund av kostnadsökningen förslås dessutom ett ytterligare anslag på 10 miljoner euro för 2020.

Framtidsinvesteringarna preciseras under regeringens budgetbehandling

Regeringsprogrammet för statsminister Antti Rinnes regering innehåller riktlinjer för framtidsinvesteringar av engångskaraktär, Beslut om ifall framtidsinvesteringarna ska inkluderas i budgetpropositionen för 2020 och i planen för de offentliga finanserna för 2021-2023 fattas senare.

Närmare information:

- kanslichef: Anita Lehikoinen, tfn 0295 3 30182
- överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen (allmänbildande utbildning, småbarnspedagogik och fritt bildningsarbete), tfn 0295 3 30258
- överdirektör Mika Tammilehto (yrkesutbildning), tfn 0295 3 30308
- överdirektör Tapio Kosunen (högskoleutbildning och forskning, gymnasieutbildning), tfn 0295 3 30440
- överdirektör Riitta Kaivosoja (kultur- och konstpolitik), tfn 0295 3 30129
- överdirektör Esko Ranto (ungdoms- och idrottspolitik), tfn 0295 3 30115
- ekonomichef Pasi Rentola (allmän ekonomiplanering), tfn 0295 3 30211
- konsultativa tjänstemannen Timo Ertola (allmän ekonomiplanering), tfn 0295 3 30083

Allmänbildande utbildning Forskning Högskoleutbildning och forskning Idrott Kultur Småbarnspedagogik Studiestöd Unga Upphovsrätt Utbildning Yrkesutbildning