Hoppa till innehåll

Mellanrapport från uppföljningen av reformen av antagningen av studerande har publicerats

Undervisnings- och kulturministeriet
17.2.2021 13.01
Pressmeddelande

Syftet med reformen av antagningen av studerande är att göra övergången till högskoleutbildning smidigare och effektivisera fördelningen av studieplatser. I en uppföljningsundersökning som undervisnings- och kulturministeriet beställt utreder forskare vid Löntagarnas forskningsinstitut (PT) och Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) om reformen nådde sina mål. Undersökningen färdigställs våren 2022. I den mellanrapport som nu publiceras presenteras preliminära uppgifter om undersökningen

Målet för forskningsprojektet som genomförs åren 2020 –2022 är att bedöma hur reformen har lyckats med att påskynda övergången till högskoleutbildning. Dessutom utreds reformens konsekvenser för en jämställd och jämlik fördelning av högskoleplatserna.

Den mellanrapport som nu publicerats fokuserar på att beskriva förändringar i sökbeteendet och antagningen av studerande 2015–2020. Materialet som använts i mellanrapporten innefattar endast ett år efter reformen.

Forskarna betonar att man i detta skede bör avstå från att dra långtgående slutsatser. Resultaten beskriver situationen efter reformen, men de observerade ändringarna beror inte nödvändigtvis på antagningsreformen, utan i bakgrunden kan finnas andra faktorer som förändras med tiden. T.ex. coronaepidemin och högskolornas tilläggsplatser påverkar sannolikt antagningen.

– Mellanrapporten sammanställer och förenar på ett mycket bra sätt olika perspektiv kring snabb, jämställd och jämlik övergång till högskoleutbildning. När forskningsinformationen ökar ska högskolorna beakta alla dessa när de vidareutvecklar förfarandena för antagning av studerande. Rapporten stöder också beredningen av en tillgänglighetsplan för högskoleutbildningen, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.

I och med den reform av antagningen av studerande som genomfördes 2018–2020 har högskolorna övergått till att välja majoriteten av sina studerande genom antagning på basis av betyg i stället för genom urvalsprov för olika områden eller program. Yrkeshögskolorna har infört ett gemensamt urvalsprov och vid universiteten har man allt mer övergått till gemensamma urvalsprov för läroämnen. Därtill har man strävat efter att förnya innehållet i urvalsproven så att proven inte längre kräver långvarig förberedelse.

Allt fler ansökningsmål

En av fördelarna med reformen av antagningen av studerande är att de sökande kan söka till ansökningsmål på olika orter utan att förbereda sig på flera urvalsprov och utan att resa till inträdesprov på olika orter. 

Enligt undersökningen ökade antalet ansökningsmål något (i genomsnitt från 3,0 till 3,4 platser mellan 2017 och 2020). I synnerhet unga under 23 år har börjat söka till flera ansökningsmål.

I antalet områden som söks till syns en klar förändring år 2020. Minskningen i antalet utbildningsområden som sökts till som pågått sedan 2015 upphörde och allt fler söker till tre eller flera områden.

Ansökningstrycket fördelas på flera områden

Reformen av antagningen av studerande påverkar också hur ansökningarna fördelas mellan olika områden och ansökningsmål. Inom yrkeshögskolorna har trenden varit sjunkande på de flesta områdena under de senaste åren. Den mest betydande minskningen har skett inom hälso- och välfärdsområdet, vars andel av ansökningarna minskade från 27 procent till 21 procent under de senaste tre åren.

Vid universiteten har det skett en betydande ökning i synnerhet inom handel och förvaltning, juridik och medicin. Åren 2018–2020 har juridikens och medicinens andel av ansökningarna rentav fördubblats jämfört med tidigare.

Fler yngre studerande

Syftet med reformen av antagningen av studerande är att göra övergången till högskoleutbildning smidigare och effektivisera fördelningen av studieplatser. År 2020 erbjöds allt fler sökande en studieplats vid en yrkeshögskola eller ett universitet. Antalet personer som tog emot platsen ökade måttfullare.

På båda utbildningssektorerna hade den genomsnittliga åldern för dem som tog emot en studieplats ökat, men ökningen verkar ha avstannat vid universiteten 2018 och vid yrkeshögskolorna 2020. Andelen 19-åringar och yngre personer ökade tydligt år 2020. Vid universitetet gäller ökningen också personer i åldern 20 år, men 21- och 22-åringarnas andelar minskade.

De studerande som väljs på basis av betyg är yngre än de studerande som valts på basis av provpoäng. Genom antagning på basis av betyg väljs särskilt många personer under 21 år. Av de studerande som antagits på basis av provpoäng är 40 procent över 25 år.

Andelen män som studerar ökar 

Över hälften av högskolestuderandena är kvinnor. Kvinnornas andel av dem som tog emot en studieplats ökade fram till 2019, då andelen nådde 55 procent. År 2020 kan man se en minskning i andelen nya kvinnliga studerande. Minskningen har varit tydligare i yrkeshögskolorna, där kvinnornas andel av dem som tog emot en plats minskade med 1,5 procentenheter jämfört med året innan.

Det är ännu svårt att bedöma konsekvenserna av reformen av antagningen av studerande. I fråga om yrkeshögskolor är en liten majoritet (53 %) av dem som antagits på basis av betyg och som tagit emot en plats kvinnor, medan en liten majoritet (51 %) av dem som antagits på basis av provpoäng och som tagit emot en plats är män. Inom universitetssektorn är kvinnorna däremot i majoriteten i båda grupperna, men andelen kvinnor är större (58 %) bland dem som tog emot en plats via provpoängskvoten än bland dem som tog emot en plats via betygskvoten (54 %).

Mellanrapport (på finska)

Mer information

  • Forskningshandledare Tuomas Pekkarinen, Statens ekonomiska forskningscentral, tfn 0295 519 465
  • Undervisningsrådet Ilmari Hyvönen, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 117