Hoppa till innehåll

Allmänt understöd till idrottsfrämjande organisationer

Understödet är avsett för idrottsfrämjande organisationers verksamhet 2021.

Undervisnings- och kulturministeriet kan använda totalt cirka 42 miljoner euro för understöden, förutsatt att riksdagen beviljar anslag för ändamålet. Avsikten är att besluten fattas före utgången av februari 2021. I besluten för 2021 ska det också fattas villkorliga och riktgivande (= förutsatt att riksdagen beviljar anslag) beslut om 2022–2024 års understöd. Understödet ska emellertid sökas årligen. De sökande får skriftligt besked om beslutet.

Rätt till statsbidrag. Understöd kan beviljas en nationell och regional idrottsfrämjande organisation som undervisnings- och kulturministeriet har godkänt som berättigad till statsbidrag med stöd av idrottslagen (390/2015) och statsrådets förordning om främjande av idrott (550/2015). Se egen ansökan och ansökningstid för att ansöka om rätt till statsbidrag här. (länken uppdateras senare)

Nationella och regionala idrottsfrämjande organisationer delas in i nedan nämnda grupper. Eftersom organisationsgrupperna är av många olika slag finns det utöver gemensamma bedömningskriterier även specifika kriterier för olika grupper. 

Organisationsgrupper:

  • Grenförbund 
  • Andra idrottsfrämjande organisationer 
  • Regionala idrottsorganisationer  
  • Serviceorganisationer inom idrott


Ansökningstiden börjar den 25 september 2020 och går ut den 30 oktober 2020 kl. 16.15.

Bestämmelser som tillämpas på understödet:

  • Idrottslagen (390/2015) 
  • Statsrådets förordning om främjande av idrott (550/2015) 
  • Statsunderstödslagen (688/2001) 
  • Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) och
  • Diskrimineringslagen (1325/2014)
  • Internationella bestämmelser som Finland är bundet av, såsom konventioner som gäller idrott och konventioner om mänskliga rättigheter


Viktiga internationella bestämmelser är i synnerhet: 

  • Unescos internationella konvention mot dopning (FördrS 4/2007) 
  • Konventionen om barnets rättigheter (FördrS 60/1991)
  • Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (FördrS 27/2016)
  • Europarådets konvention om läktarsäkerhet (FördrS 9/1987)
  • Europarådets konvention mot dopning (FördrS 23/1990)
  • Europarådets konvention om manipulation av resultat inom idrott (ej ratificerad)

Med understödet främjas syftena i 2 § i idrottslagen genom att nationella och regionala idrottsfrämjande organisationers verksamhet stöds. 

Idrottslagens syfte är att främja

  • olika befolkningsgruppers möjligheter att röra sig och idka idrott och motion
  • befolkningens välbefinnande och hälsa
  • upprätthållande och förbättrande av den fysiska funktionsförmågan
  • barns och ungas uppväxt och utveckling
  • medborgarverksamhet inom idrott och motion, inklusive föreningsverksamhet
  • elitidrott
  • ärliga och etiska principer inom motion och elitidrott och
  • minskande av ojämlikhet inom motion och idrott.


Dessa syften ska uppnås med utgångspunkt i jämlikhet mellan könen, likvärdighet, gemenskap, kulturell mångfald, sunda levnadsvanor och respekt för miljön samt en hållbar utveckling.

Nationella och regionala idrottsfrämjande organisationer stöder på många olika sätt sina medlemmars och andra målgruppers förutsättningar inom motion och idrott. Syftet med understödet är att finansiera organisationens grundläggande verksamhet.

Du kan ansöka om understöd via undervisnings- och kulturministeriets ärendehanteringstjänst. Om det inte är möjligt ska du kontakta tjänstemannen som ger mer information om understödet.

Sökanden ska beakta att ansökan inte kan sändas genom e-tjänsten efter den utsatta tiden. Sökanden ansvarar för att ansökan kommer fram inom utsatt tid.

Anvisning för e-tjänsten

För att sammanslutningar ska kunna använda tjänsten krävs FO-nummer, identifiering med stark elektronisk autentisering samt Katso-fullmakt eller Suomi.fi-fullmakt. Inloggningen i tjänsten sker genom att man identifierar sig på Suomi.fi, som upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, med sin personliga bankkod, mobilcertifikat eller certifikatkort.

Sökanden ska fylla i ansökningsblanketten i ärendehanteringstjänsten, bifoga de bilagor som anges i blanketten och lämna in ansökan till ministeriet via ärendehanteringstjänsten. Ministeriet skickar beslutet till den sökande via tjänsten.

Via tjänsten kan sökanden göra eventuella kompletteringar i ansökan och begära ändring av beslutet. Även redovisningarna lämnas in via tjänsten.

Anvisning för ärendehanteringstjänsten
Närmare information på undervisnings- och kulturministeriets webbsida
Suomi.fi-anvisningar och stöd
Anvisning för Katso-tjänsten

Understöden beviljas baserat på prövning. Verksamheten som understöds ska vara allmännyttig. Verksamhetsunderstöd beviljas resultatbaserat utifrån organisationens verksamhetsplan och budget i enlighet med 10 § i statsrådets förordning om främjande av idrott. Resultatkriterierna bedöms utifrån den planerade och genomförda verksamheten.

I bedömningen av ansökningarna och i den inbördes jämförelsen av dem utgår man från en helhetsbedömning där man beaktar följande:

1. Ansökningsspecifika villkor för beviljande

Undervisnings- och kulturministeriet beviljar allmänt understöd till idrottsfrämjande organisationer i enlighet med idrottslagen (390/2015) och statsrådets förordning om främjande av idrott (550/2015). Understödstagaren ska i sin verksamhet uppfylla syftena och utgångspunkterna i 2 § i idrottslagen.

Undervisnings- och kulturministeriet bedömer beloppet på understödet när ministeriet beaktar respektive organisationers verksamhet med stöd av 12 § i idrottslagen och i enlighet med 10 § i den förordning som utfärdats med stöd av denna paragraf. I enlighet med 12 § i idrottslagen beaktas vid bedömningen av storleken på statsunderstödet följande: 
- hur  syftena i idrottslagen förverkligas
- verksamhetens omfattning, art och samhälleliga verkningar
- hur de etiska principerna, jämställdheten mellan könen och likvärdigheten inom motion och idrott beaktas
- verksamhetens regionala täckning
- organisationens ekonomiska läge

Organisationen kan uppfylla ett eller flera av målen i 2 § i idrottslagen. Oberoende av om organisationen uppfyller ett eller flera av målen kan verksamheten bedömas som lika bra kvantitativt och kvalitativt. 

Bedömningskriterierna delas in i två kategorier:
- ansvarskriterier som är gemensamma för alla
- andra kriterier som är organisationsspecifika

1.1.    Ansvarskriterier 

Arten av verksamheten och den samhälleliga verkningsfullheten, uppfyllandet av målen i idrottslagen samt etiska principer inom idrotten, jämställdhet mellan könen och likvärdighet i alla ansökande organisationer bedöms utifrån följande ansvarskriterier. Dessutom bedöms hur organisationen följer internationella bestämmelser som är bindande för Finland. 

- God förvaltning. I organisationens verksamhet iakttas och främjas principerna för god förvaltning. Verksamhetskulturen är öppen och alla medlemmar i organisationen har möjlighet att aktivt delta i verksamheten och beslutsfattandet. Organisationens ekonomi och medelsanskaffning är ordnade på ett ansvarsfullt sätt. För grenförbundens del beaktas och förebyggs risken för matchmanipulation aktivt.

- Jämställdhet mellan könen och likvärdighet. Verksamheten främjar jämställdhet mellan könen och likvärdighet. Verksamheten är jämställd, tillgänglig och öppen för alla befolkningsgrupper. Jämställhet mellan kvinnor och män och likvärdighet beaktas i organisationens förvaltning, beslutsfattande, i personvalen till beslutande organ och i den verksamhet som är riktad till organisationens medlemmar och andra intressentgrupper. Organisationerna förutsätts ha en uppdaterad likabehandlings- och jämställdhetsplan (som innehåller mål, åtgärder, uppföljning och utvärdering).

- Säker och hälsosam verksamhetsmiljö. Verksamheten är trygg och hälsosam. Verksamhetsmiljön, verksamhetens arbetssätt och kultur främjar fysisk och mental hälsa och hälsosamma levnadsvanor. Alla som deltar i verksamheten ska vara skyddas från mobbning och trakasserier.

- Hållbar utveckling. I planeringen och genomförandet av organisationens verksamhet ska verksamhetens negativa miljökonsekvenser minskas och lösningar inom hållbar utveckling främjas. De egentliga planerna eller programmen för miljöansvar bedöms först i samband med understöden för 2022.

- Antidopningvserksamhet. De organisationer som har tävlingsverksamhet ska ha ett antidopningsprogram. För andra organisationer bedöms antidopningsverksamheten i relation till verksamhetens art. Om antidopningvserksamheten inte är väsentlig för sökandens verksamhet lämnas den utanför bedömningen.

Ansvarskriterierna poängsätts. Bedömningen av antidopningsverksamheten görs av Finlands centrum för etik inom idrotten FCEI rf. De andra ansvarskriterierna bedöms av undervisnings- och kulturministeriet i samarbete med sakkunniga. 

Av anslaget delas 15 procent ut baserat på ansvarskriterierna. Det anslag som delas ut baserat på ansvarsbedömningen sätts i relation till den bedömning som görs baserat på organisationsspecifika kriterier.

1.2. Organisationsspecifika kriterier


1.2.1 Grenförbund

Vid prövningen av statsunderstödets belopp beaktas arten av den verksamhet som grenförbundet bedriver, verksamhetens omfattning och samhälleliga verkningar samt hur organisationen uppfyller syftena i idrottslagen och följer de internationella bestämmelser som Finland är bundet av.

Bedömningskriterierna med betoningar (riktgivande):

  1. Antalet medlemmar som betalar medlems-, tränings- eller licensavgift eller medlemsantal som konstaterats på annat sätt    35 %
  2. Antalet av dessa som är under 18 år    15 %
  3. Antalet personmedlemmar i medlemsföreningarna     14
  4. Antalet medlemsföreningar i grenförbundet       6%
  5. Grenförbundets totala utgifter förra året, minus erhållet statsunderstöd    15 %

Det understöd som grenförbunden erhåller är baserat på summan av bedömningskriterierna som sätts i relation till det tillgängliga anslaget. Ett enskilt grenförbund kan i understöd få högst nio procent av det anslag som riktas till statsunderstödet för grenförbunden. Den nedre gränsen för allmänt understöd är 10 000 euro.

1.2.2. Andra idrottsfrämjande organisationer

Omfattningen, arten, verkningsfullheten och de samhälleliga verkningarna av organisationens verksamhet bedöms enligt följande kriterier:
1a) Medlemsantal eller
1b) Om en bedömning av medlemsantalet är irrelevant eller inte är möjlig för en organisation som har bedömts ha rätt till statbidrag enligt den särskilda motiveringen i 8 § i statsrådets förordning om främjande av idrott (=organisationens verksamhet betjänar en specialgrupp som är idrottspolitiskt och verksamhetsmässigt betydande) görs bedömningen enligt ett annat tillämpbart kriterium än medlemsantalet
2) Mängden utbildningsverksamhet
3) Mängden praktisk motions- och idrottsverksamhet och idrottsevenemang
4) Antalet seminarier och nätverksmöten
5) Mängden och arten av kommunikation, påverkansarbete och samhälleligt påverkansarbete
6) Mängden och arten av internationell verksamhet
7) Uppföljning och utvärdering av organisationens egen verksamhet

Kriterierna för omfattningen, arten, verkningsfullheten och de samhälleliga verkningarna av organisationens verksamhet poängsätts. I bedömningen beaktas dessutom verksamhetens regionala täckning, ekonomiska läge och det tväradministrativa och tvärsektoriella arbete som utförs i organisationen.

I bedömningen av organisationens regionala täckning beaktas verksamhetens geografiska omfattning. Riktgivande definitioner är: a) Nationell = I hela landet eller i fler än sju landskap, b) Regional = I minst ett landskap och c) Lokal = I minst en kommun. Med landskap avses här landskapsförbunden: https://www.kommunforbundet.fi/landskapsforbunden 

I bedömningen av organisationens ekonomiska läge beaktas avkastningen från organisationens egen verksamhet, förvaltnings- och personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna samt verksamhetens produktivitet (kostnaderna för verksamheten i relation till verksamhetens omfattning, art och verkningsfullhet). 

1.2.3. Regionala idrottsorganisationer

Omfattningen, arten, verkningsfullheten och de samhälleliga verkningarna av organisationens verksamhet bedöms enligt följande kriterier:
1) Medlemsantal
2) Områdets verksamhetsmiljö (invånarantal, antal kommuner, antal förbund)
3) Mängden utbildningsverksamhet
4) Mängden praktisk idrottsverksamhet och idrottsevenemang
5) Antalet seminarier och nätverksmöten
6) Mängden och arten av kommunikation, påverkansarbete och samhälleligt påverkansarbete
7) Uppföljning och utvärdering av organisationens egen verksamhet

Kriterierna för omfattningen, arten, verkningsfullheten och de samhälleliga verkningarna av organisationens verksamhet poängsätts. I bedömningen beaktas dessutom verksamhetens regionala täckning, ekonomiska läge och det tväradministrativa och tvärsektoriella arbete som utförs i organisationen.

I bedömningen av organisationens regionala täckning beaktas organisationens verksamhetsmiljö och verksamhetens geografiska omfattning. 

1.2.4. Serviceorganisationer inom idrott

Finlands Olympiska Kommitté och Finlands Paralympiska Kommitté räknas som serviceorganisationer inom idrott i den här ansökningsomgången. Serviceorganisationerna ansöker om understöd och för diskussioner med ministeriet om målstyrningen varje år.

1.3 Andra uppgifter som samlas in

Med ansökningsblanketten samlas det utöver de ovannämnda uppgifter som används vid bedömningen även in andra uppgifter om de sökande organisationerna. Dessa uppgifter är antalet anställda i organisationen, antalet medlemmar i styrelsen och könsfördelningen samt antalet lokala medlemsföreningar i organisationen. För grenförbundens del insamlas dessutom uppgifter om föreningarnas anställda, utbildningsverksamhet samt landslag och träningsgrupper. Andra uppgifter som samlas in har märkts ut med en asterisk på ansökningsblanketten (*).

Uppgifterna samlas in för uppföljning och bedömning av det nuvarande läget, utvecklingen och förändringarna idrottsorganisationernas verksamhet. Uppgifterna används som stöd för ledningen av idrottspolitiken, beslutsfattandet och styrningen av sektorn. Uppgifterna kan också komma att användas i forskningssyfte. 

2. Grunder samt allmänna förutsättningar enligt statsunderstödslagen och föreningslagen


I enlighet med sin strategi arbetar undervisnings- och kulturministeriet för att allas förmågor och kompetens stärks, för att samhället förnyas genom kreativ, utforskande och ansvarsfull verksamhet och för att förutsättningarna för ett meningsfullt liv tryggas på lika villkor. Undervisnings- och kulturministeriets strategi finns att läsa här. 

Undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja understöd endast om de allmänna förutsättningarna för beviljande av understöd enligt statsunderstödslagen uppfylls. Ministeriet beaktar de allmänna förutsättningarna också vid beslut om understödets belopp.

Allmänna förutsättningar för beviljande av statsunderstöd (7 § 1 mom. i statsunderstödslagen):

  • Det ändamål för vilket statsunderstöd söks är samhälleligt godtagbart.
  • Beviljandet av understöd är motiverat med avseende på de mål som ställts upp för användningen av statsunderstödet.
  • Beviljandet av statsunderstöd är nödvändigt när man beaktar annat offentligt stöd som den sökande erhållit samt arten och omfattningen av projektet eller verksamheten.
  • Beviljandet av statsunderstöd bedöms inte orsaka mer än ringa snedvridning av konkurrensen och verksamheten på marknaden.


Om understödet hänför sig till lönekostnader, kan understödet endast beviljas av särskilt vägande skäl om stödtagaren har straffats för att ha anlitat utländsk arbetskraft som saknar tillstånd (7 § 2 mom. i statsunderstödslagen). 

Enligt 11 § i föreningslagen ska en förening föra en förteckning över medlemmarna.

3. Hinder för beviljande av understöd

Den som tidigare har fått understöd av ministeriet ska se till att de redovisningar för användningen av understödet som förutsätts i understödsbesluten har lämnats in inom utsatt tid. Ministeriet avslår ansökan om den sökande väsentligt försummat sin skyldighet att ge ministeriet uppgifter för kontroll av användningen av tidigare beviljade understöd.

Understödet får användas endast för det ändamål det beviljats för.

Undervisnings- och kulturministeriets understöd kan täcka högst en i understödsbeslutet fastställd andel av de faktiska totalkostnaderna för den verksamhet eller det projekt som finansieras. De godtagbara utgifterna definieras i understödsbeslutet och dess bilagor.

Som godtagbara kostnader räknas löner eller arvoden som för varje löntagare utgör högst ett belopp som motsvarar en årslön på 80 000 euro jämte lagstadgade lönebikostnader. Lönen kan betalas ut som penninglön eller naturaförmån.

Understödstagarens ekonomi och förvaltning ska ordnas på behörigt sätt.

En redovisning av användningen av understödet ska lämnas senast det datum som anges i beslutet.

Undervisnings- och kulturministeriet har rätt att i samband med utbetalningen av statsunderstöd och övervakningen av användning av understödet utföra nödvändiga granskningar av statsunderstödstagarens ekonomi och verksamhet (statsunderstödslagen 16 §).

Understödstagaren ska redogöra för sin eventuella skyldighet att iaktta upphandlingslagstiftningen och beakta den i sin verksamhet Även en understödstagare som inte hör till staten, kommunerna eller församlingarna kan vara skyldig att konkurrensutsätta sina upphandlingar enligt förfarandena i upphandlingslagen.

  • Om understödstagaren uppfyller kännetecknen för en offentligrättslig inrättning (t.ex. om över hälften av finansieringen är offentlig), ska understödstagaren iaktta upphandlingslagen i all sin upphandling.
  • Om understödstagaren får understöd för en specifik upphandling till över 50 procent av upphandlingens värde, ska understödstagaren i den upphandlingen iaktta upphandlingslagen. (Lagen om offentlig upphandling och koncession 1397/2016)

Undervisnings- och kulturministeriet har bestämt att stödmottagaren ska begära anbud från fler än en leverantör i sådana upphandlingar av varor och tjänster där upphandlingens värde underskrider det nationella tröskelvärdet, men där värdet utan mervärdesskatt överstiger 20 000 euro.

Det finns också andra anvisningar, villkor och begränsningar gällande användningen av understödet. Se undervisnings- och kulturministeriets Guide för användningen av statsunderstöd och Statsunderstöd: Ansökan, användning och tillsyn.

En förutsättning för beviljande av statsunderstöd är att organisationen deltar i uppföljningen och utvärderingen av verksamheten på det sätt som statsbidragsmyndigheten anger. Forskningscentralen för tävlings- och toppidrott KIHU, Stiftelsen för främjande av motion och folkhälsa LIKES sr och Finlands centrum för etik inom idrotten FCEI rf samlar och analyserar de uppgifter som erhållits från organisationerna på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet. Resultatkort, sammanfattande rapporter och publikationer baserade på uppföljningsuppgifterna finns också tillgängliga för organisationerna. 

En redovisning av hur understöden används ska lämnas in senast det datum som anges i beslutet. I redovisningen ska ingå både ekonomisk rapportering och resultatrapportering. 

Understöd som sökts och beviljats i ärendehanteringstjänsten ska redovisas i undervisnings- och kulturministeriets ärendehanteringstjänst.

Redovisningar för understöd som sökts  på pappersblankett ska lämnas till ministeriet på en separat blankett.

Till ansökan ska bifogas följande bilagor:
-    Sammanslutningens godkända verksamhetsplan och budget 
-    Sammanslutningens resultaträkning, balansräkning, revisionsberättelse eller verksamhetsgranskningsberättelse för föregående räkenskapsperiod 
-    Sammanslutningens verksamhetsberättelse eller motsvarande redogörelse för föregående räkenskapsperiod
-    Sammanslutningens stadgar
-    Likabehandlings- och jämställdhetsplan
-    Eventuellt antidopningsprogram

Alla dokument ska vara uppdaterade, godkända av styrelsen och lättillgängliga för alla medlemmar av organisationen.

Bilagorna är nödvändiga för handläggningen av ansökningar och den inbördes jämförelsen av ansökningarna. Ansökan kan kompletteras senare, men en bristfällig ansökan drar ut på handläggningstiden.

Sök nu

Hakuaika vuodelle 2021
25.9.2020 - 30.10.2020 16:15
Idrott

Ytterligare information

Understöd till grenförbund och serviceorganisationer inom idrott: 
Hannu Tolonen, överinspektör, tfn 0295 330 314

Statsunderstöd till andra idrottsfrämjande organisationer 
Päivi Aalto-Nevalainen, kulturråd, tfn 0295 330 054

Understöd till regionala organisationer: 
Sari Virta, överinspektör, tfn 0295 330 377

Understöd till alla organisationer som främjar idrott: 
Päivi Wathén, administrativ assistent, tfn 0295 330 072

E-postadresserna har formen [email protected]

Vid tekniska frågor om ärendehanteringstjänsten: [email protected]