Hoppa till innehåll

Mellanrapport:
Programmet Skolan i rörelse skapar trivsel och arbetsro

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 20.6.2017 13.02
Pressmeddelande
Foto: Skolan i rörelse / Jouni Kallio

Skolan i rörelse främjar skoltrivseln och ökar arbetsron i skolorna. 92 procent av personalen upplever att verksamheten har en positiv inverkan på skoltrivseln och 83 procent att arbetsron påverkas positivt. Till programmet Skolan i rörelses starka sidor hör enligt skolornas utsago hur verksamheten organiseras och verksamheten under rasterna. Det här framgår ur mellanrapporten för programmet Skolan i rörelse där man granskar hur skolornas verksamhet utvecklats och hur programmets mål framskridit.

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen är nöjd med hur spetsprojektet framskrider och med dess möjligheter.

- Skolan i rörelse innebär en timme motion per skoldag för alla barn och ungdomar. Redan 80 procent av skolorna är med i programmet. Skolan i rörelse har gjort barnens motion till en gemensam sak för hela skolsamfundet. Vi känner redan till motionens hälsoeffekter, men också barns och ungas inlärningsresultat samt enligt utredningen även skolfreden och -trivseln påverkas positivt. Att eleverna rör på sig mera stöder alltså på ett omfattande sätt såväl barns och ungas välfärd som deras inlärning.

- Bara en tredjedel av barn i grundskolan rör sig enligt motionsrekommendationerna, dvs. rask motion minst en timme per dag. I lågstadier som följer programmet är det vanligare att rekommendationerna följs jämfört med andra lågstadier.

Programmet spelar en betydande roll särskilt för de barn som rör på sig minst. Dessutom kan man med hjälp av programmet öka förutsättningarna för samarbetet mellan olika aktörer: t.ex. finns det stort potential i samarbetet mellan skolor och föreningar i fråga om hobbyverksamhet, säger Europa-, idrotts- och kulturminister Sampo Terho.

I ca varannan skola förekommer klubbverksamhet som ordnas av idrottsföreningar och i fyra skolor av fem ordnar skolan själv klubbverksamhet. Över hälften av skolorna vill öka klubbverksamheten som ordnas i samarbete med en förening.  
Över 90 procent av skolornas personal upplever att verksamheten inom Skolan i rörelse är till nytta för såväl eleverna som för lärarna och skolan. Lärarnas välfärd är en viktig förutsättning för elevernas välfärd och man borde därför i framtiden i högre grad fästa uppmärksamhet också vid personalens välfärd och motion, som en del av programmet. Också elevernas roll i att förverkliga en aktivare skoldag kunde bli större: eleverna deltar för tillfället rätt lite i planerandet och ordnandet av aktiviteterna.

Ca en tredjedel av grundskoleeleverna rör sig enligt motionsrekommendationerna: en timme rask motion per dag. I lågstadier som följer programmet är det vanligare att rekommendationerna följs jämfört med andra lågstadier. Eleverna är klart nöjdare med skolans motionsmöjligheter i lågstadiet än i högstadiet.

Att införa programmet Skolan i rörelse i alla grundskolor är en del av regeringens spetsprojekt och finansieras under åren 2016-2018 med 21 miljoner euro. För tillfället är 81 procent av skolorna och 89 procent av kommunerna med i programmet. 2017 utvidgas Skolan i rörelse till att omfatta också småbarnspedagogiken och andra stadiet.

Ytterligare information:

Melanrapporten (på finska)Kohti aktiivisempia ja viihtyisämpiä koulupäiviä. Liikkuva koulu -ohjelman väliraportti 1.8.2015–31.12.2016. www.liikkuvakoulu.fi/valiraportti

- Programledare Antti Blom (programmet Skolan i rörelse), tfn 040 348 7316
- Kulturrådet Päivi Aalto-Nevalainen (UKM), tfn 0295 3 30053
- https://liikkuvakoulu.fi/svenska

Allmänbildande utbildning Idrott Sampo Terho Sanni Grahn-Laasonen Spetsprojekt Utbildning