Hoppa till innehåll

Finlands vetenskapspris till professor Martti Koskenniemi

Undervisnings- och kulturministeriet
1.6.2021 9.00
Pressmeddelande
Martti Koskenniemi. Bild: Linda Tammisto, Helsingfors universitet.

Finlands vetenskapspris 2021 går till Martti Koskenniemi, professor i folkrätt vid Helsingfors universitet. Hans forskning karakteriseras av en sällsynt förening av förståelse för den diplomatiska bakgrunden till vad folkrätt i praktiken går ut på och en mångsidig teoretisk reflexion kring och kritisk granskning av ämnet. Under de senaste tre decennierna har Koskenniemi haft stort inflytande på den teoretiska diskussionen kring folkrätt.

Martti Koskenniemi (född 1953) är direktör för Erik Castrén-institutet för folkrätt och mänskliga rättigheter vid Helsingfors universitet (sedan 1997). Koskenniemi har varit akademiprofessor åren 2005–2009 och 2013–2017.

– I en tid där internationella relationer och global politik i allt högre grad verkar handla om den starkares rätt, är det viktigt att lösa problem med folkrättsliga medel. Professor Koskenniemis omfattande arbete har gjort det möjligt att fästa uppmärksamhet vid frågor som förbisetts inom traditionella folkrättsliga teorier. Hans analyser visar att folkrätten lätt blir ett verktyg för antingen maktpolitik eller utopistisk idealism, sade forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen. 

Minister Kurvinen delade ut Finlands vetenskapspris på vetenskapsforumet den 1 juni. Finlands vetenskapspris utdelas vartannat år som erkänsla för framstående vetenskaplig forskning till en forskare eller forskargrupp som verkar i Finland. Priset beviljas av undervisning- och kulturministeriet på framställning av styrelsen för Finlands Akademi.

Prissumman är 100 000 euro. Vetenskapspriset, som delas ut vartannat år, instiftades 1997 och delades nu ut för 13: gången i samband med Finlands Vetenskapsforum. I år är vetenskapsforumet en del av det nationella året för Forskningsbaserad kunskap.

Prismotivering

Martti Koskenniemi inriktade sig efter juridikstudierna vid Åbo universitet på en snabbt framskridande diplomatkarriär. Hans intresse för folkrätt, och särskilt för den kritiska teorin vid Harvard-universitetet, resulterade i en doktorsavhandling 1989. I avhandlingen påvisade han att argumentationen inom folkrätt oundvikligen leder i utomrättsliga riktningar. Avhandlingen blev snabbt en klassiker, och fick en stor läsekrets runtom i världen.

För professuren i folkrätt vid Helsingfors universitet kvalificerade sig Koskenniemi genom en undersökning som fokuserade på internationella sanktioner. Studien belönades med K.G. Idman-priset. Koskenniemi inriktade sig på att undersöka hur idén om folkrätt hade uppstått, och hur den slutligen förlorat sin trovärdighet. Senast i och med denna sin andra omfattande internationella monografi blev Koskenniemi en av de främsta forskarna i världen på området.

I hans omfattande forskning ingår såväl monografier, redigerade verk som ett betydande antal artiklar. Den kritiska teorin har gjort det möjligt att fästa uppmärksamhet vid sådana frågor som  den traditionella doktrinen gällande folkrätt inte har beaktat. Koskenniemi visar att folkrätt är ett känsligt ämne som lätt omvandlas till ett medel för antingen maktpolitik eller utopistisk idealism. Folkrätt är ett instrument med vars hjälp man opererar i en ofullständig värld.

Som forskare har Koskenniemi även alltid oförskräckt tagit sig an nya frågeställningar. Som exempel kan nämnas intresset för folkrättens tidiga europeiska rötter och för politiken inom internationell rätt. 

Martti Koskenniemi har på många sätt bidragit till den teoretiska diskussionen kring folkrätt under de senaste trettio åren. Hans forskning har inspirerat många yngre generationer forskare runtom i världen. I egenskap av kritisk forskare har Koskenniemi inte tvekat att delta i offentliga debatter.

Hans inflytande har även fått praktiska konsekvenser. Som medlem av FN:s kommission för  internationell rätt ledde han 2006 utarbetandet av en betydande rapport till världsorganisationen angående diversifieringen inom folkrätten.

Koskenniemi har varit gästprofessor eller deltidsprofessor vid Cambridge universitet, Fria universitetet i Bryssel samt vid New Yorks universitet, Melbournes universitet och vid Sorbonne i Paris. Han är hedersdoktor vid McGill-universitetet, Uppsala universitet och Frankfurts universitet, och har upptagits som Corresponding Fellow vid British Academy och medlem i American Academy of Arts and Sciences.

Andra webbplatser

Mer information

  • Undervisningsrådet Paavo-Petri Ahonen, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330247
  • Generaldirektör Heikki Mannila, Finlands Akademi, tfn 0295 335001
Antti Kurvinen Forskning Högskoleutbildning och forskning