Hoppa till innehåll

Reformen av yrkesutbildningen på remissbehandling

Undervisnings- och kulturministeriet 8.11.2016 10.50 | Publicerad på svenska 8.11.2016 kl. 14.10
Pressmeddelande

Yrkesutbildningen förnyas i sin helhet. Reformen av yrkesutbildningen är undervisnings- och kulturministeriets största lagstiftningsprojekt på närmare tjugo år. Förslaget till ny lagstiftning om yrkesutbildningen har sänts till intressentgrupperna för utlåtanden.

Målet med reformen av yrkesutbildningen är att förnya yrkesutbildningen så att den bättre och mer flexibelt kan svara på förändringarna i ekonomin, arbetslivet och samhället och på framtidens kompetensbehov. Yrkesutbildningens uppgift är att säkerställa yrkeskunskap som ger en snabb övergång till arbetslivet samt att erbjuda möjligheter till fortgående utveckling av kunnandet under hela arbetskarriären. Enligt förslaget genomförs en reform av yrkesutbildningen på andra stadiet, vilket också är ett av regeringens spetsprojekt.

I propositionen föreslås att en ny lag om yrkesutbildning stiftas. De nuvarande lagarna om grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad vuxenutbildning upphävs. Utbildningsutbudet, finansieringen och styrningen samlas till en sammanhängande helhet som lyder under undervisnings- och kulturministeriet. Den examensinriktade arbetskraftsutbildningen och en del av arbetskraftsutbildningen som inte leder till examen flyttas från arbets- och näringsministeriet till undervisnings- och kulturministeriet och blir en del av det nya systemet för yrkesutbildning.

- Reformen av yrkesutbildningen är den största utbildningsreformen på över tjugo år. Reformen är ett svar på de förändrade utbildningsbehoven i arbetslivet och därtill tryggar den ungas och vuxnas tillträde till utbildning och ökar samarbetet med arbetslivet. Införande av mer lärande på arbetsplatsen är en stor möjlighet i synnerhet för att stöda ungas utbildningsvägar och sysselsättning, säger undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen.

- Vi ville ge sakkunniga inom utbildningen, lärare och ledningen för läroanstalterna en möjlighet att delta i beredningen av reformen. För närvarande har närmare 1500 personer deltagit i arbetet. Detta är ett exempel på ett nytt, öppet sätt att bereda ärenden. Under remissbehandlingen har alla nu en möjlighet att påverka framtidens yrkesutbildning, säger Grahn-Laasonen.

Yrkesutbildningens finansieringssystem förtydligas. Enligt förslaget finns det framöver inte längre separata finansieringskanaler för grundläggande yrkesutbildning, yrkesinriktad tilläggsutbildning, läroavtalsutbildning och specialläroanstalter. Den statliga finansiering som riktas till yrkesutbildningen ska avgöras årligen i statsbudgeten i stället för den nuvarande finansieringen som grundar sig på faktiska kostnader. I det nya finansieringssystemet flyttas finansieringens tyngdpunkt från att räkna den tid som använts för studier till en betoning på prestationer och utbildningens genomslag. Finansieringsmodellen styr och sporrar till att förbättra genomströmningen och genomslaget för utbildning, förkorta utbildningstiderna och rikta utbildningen till sådana utbildningsområden där det finns ett behov av arbetskraft.

Finansieringen ska enligt förslaget indelas i grund-, prestations-, genomslags- och strategifinansieringsandelar. Av finansieringen är 50 % grundfinansiering som betalas enligt antalet studerande och 35 % prestationsfinansiering som betalas utgående från examina och examensdelar. Genomslagsfinansieringen på 15 % betalas på basis av studerandenas sysselsättning och övergång till fortsatta studier och på basis av feedback från studerande och arbetslivet. Finansieringssystemet beaktar skillnader i kostnaderna för att anordna utbildningen, såsom examens- eller områdesspecifika skillnader i kostnaderna, anordnande av särskilt stöd, arbetskraftsutbildning och utbildning av fångar.

I reformen av yrkesutbildningen har man beaktat minskandet av regleringen: framöver får utbildningsanordnarna rätt att utfärda examen i stället för examenskommissionerna, finansieringssystemet görs till en tydligare helhet genom att de separata kvoterna för utbildning i läroanstaltsform, yrkesinriktad tilläggsutbildning och läroavtalsutbildning slopas. Utbildningsanordnarnas frihet ökar när utbildningen ska ordnas. Processerna för att förvärva och påvisa kunnande görs tydligare. En enhetlig process för individualisering skapas för alla som deltar i yrkesutbildning.

- Den nya lagstiftningen minskar överlappningen i det administrativa arbetet och utarbetandet av planer, vilket ger läroanstalternas rektorer och lärare mer tid att utveckla undervisningen och utbildningen. Avregleringen är en välkommen förändring inom sektorn, säger Grahn-Laasonen.

Avsikten är att all yrkesutbildning framöver regleras med ett tillstånd att anordna utbildning som innefattar rätt att ordna utbildning och utfärda examina. Utbildningsanordnarna får utvidgade befogenheter för att snabbare och flexiblare kunna svara på förändringarna i arbetslivets och studerandenas kompetensbehov.

Enligt förslaget ska ansökan till yrkesutbildning i regel bli fortgående och pågå året om så att man kan söka till utbildning flexibelt. Den riksomfattande gemensamma ansökan som ordnas på våren ska vara avsedd för dem som gått ut grundskolan och dem som saknar yrkesexamen.

Framöver kan den studerande förvärva kunnande på det sätt som lämpar sig bäst för honom eller henne. För alla studerande utarbetas en personlig utvecklingsplan för kunnandet där man väljer en lämplig examen eller utbildning, erkänner tidigare förvärvat kunnande och planerar vilket kunnande den studerande behöver och hur det ska förvärvas. I samband med den personliga planeringen beaktas även de stödåtgärder som behövs, såsom särskilt stöd. Detta gör det möjligt att avlägga studierna flexiblare än tidigare och därtill förkortas studietiderna i synnerhet bland vuxna.

Den nuvarande trestegsmodellen i examensstrukturen (yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen och specialyrkesexamen) bevaras. Examensstrukturen utvecklas genom att regleringen i anknytning till den minskas samt genom att bredda examina och minska deras antal. Omfattningen av alla yrkesexamina ska definieras i kompetenspoäng. Yrkesinriktade grundexamen ska på samma sätt som nu omfatta 180 kompetenspoäng oavsett studieområdet. Yrkesexaminas omfattning blir 120, 150 eller 180 kompetenspoäng och specialyrkesexaminas omfattning 160, 180 eller 210 kompetenspoäng. Behörigheten för fortsatta studier vid en högskola bevaras. Även utbildning som handleder för yrkesutbildning, utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv samt övrig yrkesutbildning som inte leder till examen ska kunna ordnas som yrkesutbildning.

Bedömningen av kunnandet förtydligas genom att man övergår till ett enda sätt att avlägga examen som grundar sig på yrkesprov och som är oberoende av sättet som kunnandet förvärvats på. I alla yrkesexamina ska kunnandet huvudsakligenpåvisas i praktiska arbetssituationer i arbetslivet. Utbildningsanordnaren utser två bedömare som utför bedömningen. Den ena bedömaren företräder utbildningsanordnaren och den andra arbetslivet. I gemensamma examensdelar och i handledande utbildningar är det läraren som ansvarar för och utför bedömningen av kunnandet.

Utbildningsanordnaren beslutar om sätten att genomföra utbildningen. Utbildningsanordnaren får omfattande möjligheter att bygga individuella studievägar och att utnyttja olika inlärningsmiljöer, sätt att ordna utbildningen och pedagogiska lösningar som ger det bästa stödet för den studerandes lärande och uppnåendet av målen för kunnandet. Lärandet på arbetsplatser ökas. Detta sker huvudsakligen genom läroavtalsutbildning som bygger på ett tidsbundet arbetsavtal och utbildningsavtal som sker utan arbetsavtalsförhållande och ersätter det nuvarande lärandet i arbetet. Enligt förslaget ska utbildningsavtalet och läroavtalet kunna kombineras flexibelt. Handledningen av de studerande på arbetsplatsen stärks genom samarbete mellan lärarna och arbetsplatshandledarna.

Remissbehandlingen avslutas den 19 december 2016. Avsikten är att propositionen ges till riksdagen våren 2017. Målet är att den nya lagen ska träda i kraft den 1 januari 2018.

Reformen av yrkesutbildningen är ett av regeringens spetsprojekt inom kompetens och utbildning. Enligt regeringsprogrammet förnyas alla delområden inom yrkesutbildningen: finansieringen, styrningen, regleringen samt verksamheten, examina, anordnarstrukturen och studerandeantagningen. Reformen har beretts i nära samarbete med intressentgrupperna.

Mer information:
- överdirektör Mika Tammilehto, tfn 0295 3 30308
- specialmedarbetare Matias Marttinen tfn 044 269 3113 (undervisnings- och kulturministerns intervjuförfrågningar)

Hallituksen esitysluonnos (på finska)

Infograafeja: (på finska)
Miksi reformi tarvitaan – mitä tehdään? (pdf)
Ehdotus ammatillisen koulutuksen rahoitusjärjestelmäksi (pdf)
Ammatillinen koulutus lukuina (pdf)

 

Spetsprojekt Yrkesutbildning norminpurku spetsprojekt