Statsrådet avlät redogörelse om idrottspolitiken

Undervisnings- och kulturministeriet 25.10.2018 13.26
Pressmeddelande

Statsrådet har godkänt den idrottspolitiska redogörelsen som avlåts till riksdagen. Redogörelsen täcker bl.a. riktlinjerna för att öka mängden motion i livets alla skeden, idrottsanläggningar, medborgarverksamhet inom idrott och motion samt toppidrott. Målet är att folk ska vara betydligt mera fysiskt aktiva. Vidare har Jyväskylä universitet gjort en omfattande forskningsöversikt som bakgrundsmaterial för redogörelsen.

”Den idrottspolitiska redogörelsen är den första i Finlands historia. Redogörelsen drar upp riktlinjer för 2020-talets idrottspolitiska mål och åtgärder. Målet med redogörelsen är att alla åldersgrupper ska röra på sig mera”, säger idrottsminister Sampo Terho.

Motion och idrott har också en betydande positiv effekt för befolkningens hälsa och välbefinnande som helhet och spelar en viktig roll i förebyggandet av sjukdomar. Fysisk inaktivitet är en allvarlig folkhälsoutmaning vars kostnadseffekter på årsnivå i Finland överstiger tre miljarder euro. Enligt redogörelsen har motion och idrott ett egenvärde som grundpelare i ett meningsfullt liv.

”Kostnaderna för att människor inte rör på sig befinner sig på samma skala som kostnaderna för arbetslöshet. Människor bör ha tillgång till motion under livets alla skeden, på platser där människor också annars rör sig”, säger idrottsminister Sampo Terho. ”Det här kräver tilläggsinvesteringar av samhället, investeringar som betalar sig tillbaka mångfaldigt i form av folkhälsa. Idrottsanläggningar och möjligheter att idka hobbyer borde vara tillgängliga för alla, oberoende av funktionsförmåga, social bakgrund eller förmögenhet.”

Mer motion under hela livscykeln

”I beredningen av redogörelsen har man hört idrottsorganisationer, idrottare, tränare, kommuner och andra intressentgrupper. Vidare genomförde vi en öppen webbenkät där alla hade en möjlighet att delta i utvecklandet av den finländska idrotten och motionen.”

I redogörelsen föreslår man åtgärder för att öka motionen inom bl.a. småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen, läroanstalterna på andra stadiet, högskolorna, försvarsmakten, arbetslivet, hälso- och sjukvårdens tjänster och äldreservicen. En del av förslagen är villkorade, eftersom man kan fatta beslut om resurserna för dem först i samband med nästa regeringsförhandlingar.

Motionsrådgivningen som en del av livsstilsrådgivningen ska i högre grad betonas vid rådgivningsbyråerna. Barn under skolåldern borde delta i programmet Småbarnspedagogiken i rörelse under 2020-2022 så att motionen blir en del av vardagen i alla småbarnspedagogiska enheter. Finland bör gradvis öka mängden idrott och motion i grundskolan under 2020-talet.  Staten borde investera i programmet Studier i rörelse på andra stadiet även efter 2019. I högskolorna borde man genomföra ett treårigt projekt som en del av Studier i rörelse under åren 2022-2024.

För att förbättra beväringarnas kondition borde man köra igång ett försöksprojekt där kommunerna erbjuder gratis och statsunderstödd handledd motion under tre månader före tjänstgöringen. Inom arbetssamfunden borde livsstils- och motionsrådgivning integreras i arbetshälsovården. Man borde främja motion på vägen till och från arbetet och öka arbetsplatsmotionen i samarbete med personalen.

I fråga om hemservice för äldre bör man inleda ett försök där en kommunalt anställd eller annan motionsrådgivare besöker hemservicens kunder för att leda motionsstunder. I institutionsvården bör också ett försök av typen Skolan i rörelse inledas för att integrera motionen i vardagen på serviceinrättningar för äldre.

Främjande av byggandet avidrottsanläggningar  

Byggandet av idrottsanläggningar och stödet till det är en betydande offentlig åtgärd för att främja motion och idrott. De som svarat på webbenkäten i anslutning till redogörelsen ansåg att en av statens viktigaste idrottspolitiska åtgärder är att stöda byggandet av idrottsanläggningar.

Stödet till byggandet av idrottsanläggningar bör ges större vikt i den statliga idrottspolitiken. Vidare behövs en tilläggssatsning av engångskaraktär på cirka 20 miljoner euro i början av 2020-talet, i första hand för totalrenoveringar.

Byggandet av idrottsanläggningar i kommunerna ska utvecklas i växelverkan med invånarna.  Varje kommun bör göra upp en analys av nuläget i fråga om betingelserna för motion och idrott med beaktande även av utvecklingen av gång-och cykelvägsnätet samt möjligheterna till motion och idrott ute i naturen.

En viktig aspekt i motions- och idrottsplaneringen är kopplingen mellan skolorna och idrottsanläggningarna. Lokalernas användningsgrad i skolor och läroanstalter måste höjas avsevärt på fritiden.

Medborgarverksamhet och föreningsverksamhet inom idrotten

Man utvecklar understödssystemet för idrottsorganisationer så att mer vikt läggs på det allmänna stödet. Målet är att förtydliga och förenkla understödskriterierna och göra systemet transparent och långsiktigt, så att organisationerna har preliminära uppgifter om understödsnivån för flera år framöver. På det här sättet minskas det administrativa arbetet och ett långsiktigt utvecklingsarbete blir möjligt.

En absolut förutsättning för att det finländska idrottssystemet ska fungera är att alla kommuner anvisar betydande understöd till motions- och idrottsföreningarna och även anvisar idrottsanläggningar åtminstone för verksamheten bland barn och unga antingen avgiftsfritt eller mycket förmånligt för idrottsföreningarna. Det finns skäl att följa upp föreningsstödets verkningsfullhet och i synnerhet i vilken mån det riktas särskilt till främjandet av idrott bland barn från de minst bemedlade familjerna, och att höja nivån på stödet vid behov. Hobbypasset tas i bruk.

Staten skapar förutsättningar för motion och toppidrott  

Enligt idrottsminister Terho bör toppidrottskarriären bli mera attraktiv i Finland. ”Mer stöd måste riktas till särskilt gräsrotsnivån, dvs. direkt till idrottarna och tränarna”, säger minister Terho. ”Grundandet av Olympiafonden är en utmärkt början på en bättre finansiering av toppidrotten.”

”Enligt redogörelsen bör den statliga finansieringen av toppidrott ökas under 2020-talet och riktas särskilt till ungdomsåren då idrottaren förbereder sig för sin karriär. I redogörelsens riktlinjer framgår också att ledningsansvaret för toppidrotten ska koncentreras till Finlands Olympiska Kommittés toppidrottsenhet”, tillägger Terho.

Den statliga idrottsfinansieringen bygger på avkastningen från penningspelsverksamheten. För närvarande uppgår den statliga idrottsbudgeten till cirka 155 miljoner euro om året. Om alla de föreslagna åtgärderna genomförs blir den totala tilläggsinvesteringen i idrott under 2020-talets första år cirka 120 miljoner euro.

I statsbudgeten är idrotten i praktiken helt beroende av avkastningen från penningspelsverksamheten. I redogörelsen föreslår man att man höjer idrottsbudgetens nivå och ändrar strukturen så att man gradvis och permanent ökar budgetfinansieringen av idrott under 2020-talet. Man besluter om investeringarna i anslutning till öka den fysiska aktiviteten i nästa regeringsförhandlingar.

En mer omfattande budgetfinansiering skulle möjliggöra en bestående större satsning ur tipsmedlen på arbetet för att främja befolkningens fysiska aktivitet och även ett klart större stöd till byggande av idrottsanläggningar, frivillig idrottsverksamhet och elitidrott. Satsningen på ökad fysisk aktivitet bör ses som en investering som betalar sig tillbaka mångdubbelt.

Upplysningar:

- Esko Ranto, överdirektör, tfn 02953 30115
- Toni Ahva, specialmedarbetare (ministerns intervjuförfrågningar), tfn 02953 30340