Regeringsproposition skickas på remiss:
Ändringar som stärker allmänbildningen i studentexamen – engelskspråkigt prov tas i bruk

Undervisnings- och kulturministeriet 21.6.2018 11.45 | Publicerad på svenska 21.6.2018 kl. 12.00
Pressmeddelande
Foto: Teresa Nurmioja

Regeringspropositionen med förslag till ändring av lagen om studentexamen skickas ut på en omfattande remissrunda. Syftet med reformen är att stärka mätningen av allmänbildning i studentexamen och att göra det möjligt att avlägga studentexamen på engelska. Man förbättrar också examinandernas ställning och gör examen mer flexibel genom avreglering. Riksdagen godkände idag den första delen av gymnasiereformen, den nya gymnasielagen.

- Ändringarna i studentexamens struktur och innehåll innebär en bredare allmänbildning och ett kunnande som överskrider läroämnesgränserna. Det här stöder målen för den pågående gymnasiereformen. Möjligheten att avlägga examen på engelska gör också Finland attraktivt för kunnigt folk från utlandet, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.

Enligt förslaget ändras strukturen så att den som deltar i examen bör avlägga prov i modersmål och litteratur samt tre prov eller provpar av följande: 1)matematik, 2) det andra inhemska språket, 3) ett främmande språk samt 4) två realprov eller ett realprov och ett prov i ett främmande språk. Alla prov ska enligt förslaget innehålla uppgifter som överskrider läroämnesgränserna. Det här stärker studentexamens fenomenbaserade dimension som överskrider läroämnesgränderna, vilket är ett av de mest centrala målen i gymnasiereformen.

En studerande som i huvudsak avlägger gymnasieutbildningen eller en yrkesexamen på engelska kan också avlägga studentexamen på engelska. I den engelskspråkiga studentexamen kommer man enligt förslaget att avlägga samma prov som i den finsk- och svenskspråkiga examen. Examen avläggs i sin helhet på ett språk. Det engelskspråkiga studentexamensprovet skulle i synnerhet gagna unga som flyttar till Finland eller som flyttar tillbaka till Finland från utlandet, och vars starkaste skolspråk är engelska.

Praxis i anslutning till anmälan till studentexamen blir flexiblare. Meningen är att man i samband med anmälan inte längre förbinder sig till att skriva proven som obligatoriska eller som extra prov. Det ska inte finnas begränsningar för att anmäla sig till prov på olika nivå inom samma examensämne. Förutsättningarna för att förlänga tiden för avläggande av examen blir flexiblare. Därutöver blir det möjligt att spara prov som blivit godkända i samband med en i övrigt underkänd studentexamen så att det kan inkluderas i en ny examen som avläggs under de tre kommande åren.

Avsikten är att studentexamenslagen träder i kraft samtidigt som den nya gymnasielagen den 1 augusti 2019. De föreslagna ändringarna ska enligt förslaget träda i kraft 2021. Ändringar i anslutning till läroplanen träder i kraft 2023.

Regeringspropositionen med förslag till ändring av lagen om studentexamen är på remissrunda 21.6.- 3.9.2018. Som grund för beredningen av regeringspropositionen har man utnyttjar förslagen av  arbetsgruppen för studentexamensreformen Gaudeamus igitur samt en utredning om att ordna studentexamen på engelska.

Den nya gymnasielagen godkänd i riksdagen 

Riksdagen godkände också idag den nya gymnasielagen. Gymnasieutbildningen förnyas så att den bättre ska uppfylla kraven för fortsatta studier, framtidens arbetsliv och internationalitet. Den nya gymnasielagen stärker allmänbildningen och främjar studiekurser som är mer omfattande än för tillfället och som överskrider läroämnesgränserna. För att gymnasisterna ska må bra och orka får de stöd bl.a. genom att man inför specialundervisning i gymnasierna och genom en bättre studiehandledning. Begränsningarna för hur många gånger man kan ta om ett studentprov avlägsnas.

Regeringen fattade under ramförhandlingarna 10.-11.4.2018 beslut om att stärka gymnasiefinansieringen med 8,5 miljoner euro för att verkställa reformen. Den nya gymnasielagen träder i kraft den 1 augusti 2019. De nya läroplanerna tas i bruk den 1 augusti 2021.

-Den nya gymnasielagen vidgar ungas vyer, stärker allmänbildningen, gör det möjligt att bekanta sig med högre utbildning redan under gymnasietiden. Den utmattning och stress som gymnasister i allt högre grad har lidit av minskar också. Gymnasiereformen för gymnasiet in i en ny tidsålder och ger nya möjligheter till tvärvetenskapliga och intressanta lärohelheter som överskrider läroämnesgränderna. Gymnasiet tar ett stort steg mot framtiden,  säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.

Förordningar i anslutning till gymnasielagen på remissrunda  21.6.- 3.9.2018.

Mer information:
- projektchef Tiina Silander, enheten för gymnasiereformen, tfn 050 434 2420
- specialmedarbetare Daniel Sazonov (ministerns intervjuförfrågningar), tfn 045 129 6812

Allmänbildande utbildning Sanni Grahn-Laasonen Utbildning norminpurku