OECD-rapport: Utbildning går i arv och lönar sig, utbildningsnivån stiger långsamt

Antalet utbildade växer långsamt

Andelen personer som avlagt examen på högskolenivå har vuxit klart långsammare än i OECD-länderna i allmänhet. I Finland var den årliga tillväxten av andelen personer i åldern 25-64 med högskoleutbildning under 2000-talets första årtionde 1,8 procent, medan det i OECD-länderna i genomsnitt var 3,7 procent. I Irland och Polen växte andelen personer som avlagt högskoleexamen årligen med över 7 procent. Endast tre av de trettio länder som deltog i undersökningen hade en långsammare tillväxt än Finland.
Den långsamma tillväxten i Finland beror på att åldersklassen med personer i åldern 55-64 hör till de mest utbildade i OECD-länderna i andelen för högskoleutbildade, 7 procentenheter över OECD:s genomsnitt. De yngre i åldern 25-34 hör å andra sidan till den mellersta gruppen bland OECD-länderna, 1 procent över OECD:s genomsnitt.

Andelen personer i Finland som avlagt examen på högskolenivå (universitet, yrkeshögskola, institutnivå) var fjärde störst av OECD-länderna år 2000, men 2010 hade Finland sjunkit till sjunde plats tillsammans med Australien och Storbritannien. 2010 hade 38 procent av personer i åldern 25-64 avlagt examen på högskolenivå. I Kanada hade över hälften av personer i arbetsför ålder avlagt examen på högskolenivå. I Finland hade 39 procent av personer i åldern 25-34 avlagt examen på högskolenivå, medan OECD:s genomsnitt var 38 procent. I spetsen låg Sydkorea med 65 procent och Japan med 57 procent.

Avbrutna studier syns i jämförelsen

I Finland har målet varit att så många som möjligt så snabbt som möjligt skall få en utbildning efter grundstadiet. Finland ligger ändå inte i spetsen för OECD-länderna i fråga om antalet personer i åldern 15-19 som deltar i utbildning. Av denna åldersgrupp studerar 87 procent, medan andelen i Irland, Belgien, Polen, Ungern, Slovenien och Holland är över 90 procent.

Över en tredjedel av OECD-ländernas unga når en högre utbildningsgrad än sina föräldrar.

2009 var det i genomsnitt 37 procent av personer i åldern 25-34 i OECD-länderna som hade en högre utbildning än sina föräldrar. Endast 13 procent av OECD-ländernas unga hade en lägra utbildningsnivå än sina föräldrar.

27 procent av unga i Finland överskred sina föräldrars examensnivå och 21 procent förblev under föräldrarnas nivå. I Finland, så som i OECD-länderna i genomsnitt, hade hälften av de unga samma utbildningsnivå som sina föräldrar. I resultaten syns skillnader mellan könen i fråga om deltagande i utbildning. Av männen var det 23 procent som var högre utbildade än sina föräldrar och 26 procent som var lägre utbildade än föräldrarna. Av kvinnorna var 32 procent högre utbildade och 16 procent lägre utbildade än föräldrarna.

Det faktum att Finland rör sig uppåt i mindre grad än övriga OECD-länder i genomsnitt i fråga om utbildningsnivå i förhållande till föräldrarnas utbildningsnivå beror delvis på den äldre befolkningens höga utbildningsnivå.

Barn till lägre utbildade underrepresenterade i högskolorna

Av finländska högskolestuderanden hade 68 procent högutbildade föräldrar. Fem procent av högskolestuderandenas föräldrar hade inte utbildning efter grundskolan. I åldersklassen för studerande var andelarna 46 och 11 procent. Av alla OECD-ländernas studerande hade 48 procent högutbildade föräldrar medan 28 procent endast hade grundskoleutbildning.

Proportionellt klarade sig barn till lågutbildade föräldrar bäst på Island. Sannolikheten för dessa barn att fortsätta med studier på högskolenivå är 73 procent av hela åldersklassens sannolikhet att delta i högskolestudier. I nio OECD-länder överskred den proportionella sannolikheten 50 procent. OECD:s genomsnitt är 44 procent. I Finland är situationen en aning svagare än OECD:s genomsnitt, 43 procent. Skillnaden mellan könen är betydande. Kvinnornas proportionella sannolikhet är 51 procent, männens 36 procent. Å andra sidan är andelen lågt utbildade äldre personer låg jämfört med de övriga länderna och därför har färre unga i Finland en utbildningsbakgrund som skapar hinder för den egna utbildningen än flera andra OECD-länder.

Barn till föräldrar som avlagt utbildning på mellanstadiet var klart mindre respresenterade utbildningen i Finland än i OECD-länderna i genomsnitt. Deras proportionella sannolikhet att delta i utbildning på högre nivå var i OECD-länderna 103 procent av hela åldersklassens sannolikhet att delta. I Finland var motsvarande andel bara 63 procent. Endast i Estland och på Nya Zeeland var underrepresentationen större.

Utbildade lever längre och röstar oftare

Utbildning har samband med livslängden i alla 15 OECD-länder som deltog i jämförelsen. I dessa länder antas en 30-åring som avlagt högskoleexamen leva ytterligare 53 år, dvs. i genomsnitt till 83 års ålder. Hos personer som endast har grundläggande utbildning i bagaget antas livslängden vara i genomsnitt 77 år. Hos män verkar utbildningen spela en större roll än hos kvinnorna. I de länder som deltog i undersökningen var den förväntade livslängden hos en 30-årig man med högskoleutbildning åtta år mer än den förväntade livslängden hos en som endast hade grundläggande utbildning. Skillnaden hos kvinnor var bara drygt fyra år.

En 30-årig man i Finland med grundläggande utbildning kan förvänta sig att bli 75 år gammal, dvs. ett par år längre än i de ungersökta länderna i genomsnitt. De finländska männen som avlagt högskoleexamen hade en livslängd på i genomsnitt 81 år, vilket är samma som ländernas genomsnitt. De finländska 30-åriga kvinnornas förväntade livslängd var motsvarande 82 och 85 år.

Röstningsbeteendet varierar i alla OECD-länder enligt utbildningsnivån på så sätt att det högre utbildade är mera aktiva i val. Inom OECD-länderna deltog 86 procent av personer i åldern 25-64 som avlagt högskoleexamen i nationella val, medan andelen bland personer som avlagt examen på andra stadiet var 78 procent och bland personer med endast grundläggande utbildning 71 procent.

Röstningsbeteendet varierar stort mellan länderna. Till exempel i USA deltar endast 42 procent av de lågutbildade i val, medan andelen bland högutbildade var över 87 procent. Aktiviteten påverkas delvis av USA:s system, där röstandet förutsätter registrering. I Finland är skillnaden mellan låg- och högutbildade en aning högre än i OECD-länderna i genomsnitt. 72 procent av de lågutbildade och 89 procent av de högutbildade röstade i val.

OECD publicerade sin statistikrapport Education at a Glance 2012 på tisdagen. Rapporten jämför utbildningssystem. De färskaste uppgifterna i rapporten är från 2010, men rapporten innehåller också rikligt med trendinformation som beskriver utbildningssystemens utveckling från 1995.

Ytterligare information:
- undervisningsrådet Matti Kyrö (Utbildningsstyrelsen), tfn 0295 331114
- konsultative tjänstemannen Ville Heinonen (undervisnings- och kulturministeriet), tfn 0295 330105
- www.oecd.org

Publikationen Education at a Glance 2012 (ISBN 978-92-64-17715-4) kan beställas på Suomalainen kirjakauppa:s webbplats www.suomalainen.com