TALIS –undersökningen: Finländska lärare upplever att deras arbete uppskattas

Lärare i Finland är nöjdare med sitt yrke än kollegerna i andra länder. Trots att det under lektionerna i de finländska skolorna går åt mycket tid till att hålla ordning på klassen och trots att det förekommer en hel del mobbning mellan eleverna, är lärarna ändå nöjda med sitt yrkesval. Resultaten kommer fram i OECD:s TALIS-undersökning, som publicerades på onsdagen i 48 länder.

TALIS-resultaten ger en uppfattning om lärarnas och rektorernas arbetsförhållanden och hur de upplever sin egen lärandemiljö. I Finland deltog ca 2 800 högstadielärare och 150 rektorer i undersökningen. I alla länder som deltog var det totalt 155 000 lärare och 8 900 rektorer med.

TALIS 2018 (Teaching and Learning International Survey) – undersökningen är ett projekt som leds av OECD. I Finland var det Institutionen för utbildningsforskning vid Jyväskylä universitet som genomförde undersökningen. TALIS-undersökningen gjordes senast 2013.

Undervisningsminister Li Andersson gläder sig åt att de finländska lärarna enligt undersökningen i internationell jämförelse mår bra i sitt arbete.

-Skolan är en hörnsten i det finländska välfärdssamhället och garanterar att alla, oberoende av bakgrund, får en likvärdig möjlighet till den kunskap och de färdigheter de behöver. Våra skolor erbjuder likvärdig undervisning av hög kvalitet endast då lärarna mår bra i sitt arbete och då de har tid och möjlighet att utveckla sitt kunnande, säger undervisningsminister Li Andersson.

Enligt undersökningen utvecklar finländska lärare aktivt sitt kunnande. Samtidigt tar undersökningen fram att det förekommer en del hinder för detta, vilket man enligt undervisningsminister Andersson effektivt bör ta tag i.

-Kompetenskraven ändras snabbt just nu inom alla branscher, bl.a. på grund av den teknologiska utvecklingen. Därför måste vi på ett effektivt sätt kunna bena ut de faktorer som hindrar våra lärare från att uppdatera sitt kunnande, säger minister Andersson.

Viktigt för lärarna att eleverna mår bra

Lärarna i Finland är högt utbildade och kompetenta. Ifall de fick välja igen skulle de fortfarande välja läraryrket. Elever och lärare har goda relationer och ett ömsesidigt förtroende. Det är viktigt för lärarna att eleverna mår bra. Bl.a. därför vill lärarna göra undervisningsgrupperna mindre ifall det finns extra resurser.

Lärarna upplever att deras arbete uppskattas

I Finland trivs lärarna bättre med sitt yrke än sina kolleger i de andra länderna som undersöktes. De goda sidorna med läraryrket väger tyngre än de dåliga. De finländska lärarna upplever i högre grad än lärare i de andra länderna att läraryrket uppskattas i samhället.

Fortbildningsbehov i samband med elevutvärderingen

Under de senaste fem åren har behovet av att utveckla lärarna yrkeskompetens ökat mest i samband med elevutvärderingen. Mest behöver de finländska lärarna utveckla sitt kunnande inom informations- och kommunikationsteknologi, praxis kring elevutvärdering och i undervisning av specialelever.

Informations- och kommunikationsteknologi allt mer vanlig som redskap i undervisningen

Användandet av informations- och kommunikationsteknologi har ökat mest i Finland jämfört med de andra länderna i undersökningen. 2013 utnyttjade endast 18 procent av lärarna informations- och kommunikationsteknologi, 2018 hade andelen redan stigit till 51 procent.

Arbetstidtabeller hinder för att utveckla kunnandet

Över hälften av de finländska lärarna (52%) pekade ut arbetstidtabellerna som det främsta hindret för att utveckla sitt kunnande. Andra hinder är bristen på incitament och ett passande utbud av utvecklingsverksamhet. De höga priserna på utvecklingsverksamhet tog upp som hinder för deltagande oftare än för fem år sedan. Enligt rektorerna erbjöd nästan alla skolor sina nya lärare introduktionsverksamhet, men största delen av lärarna har inte deltagit. De finländska lärarna och rektorerna ser mentorverksamhet som viktig, men endast var femte skola erbjöd mentorverksamhet.

Svårt att upprätthålla arbetsron

Trots att det huvudsakligen råder en god atmosfär under lektionerna går det åt mycket tid till att upprätthålla ordningen då problem med arbetsron försvårar lektionens framskridande. Därutöver förekommer det varje vecka att elever hotar varandra, samt förolämpningar och psykisk mobbning. Förutom Nya Zeeland, Malta, Belgien och Sydafrika förekommer det här mest i Finland av alla länder som deltog i undersökningen.

Rektorns administrativa uppgifter har ökat

De finländska rektorerna har upplevt de största ändringarna i tidsanvändningen sedan 2013 i fråga om uppgifter som gäller administration och ledarskap. Andelen för bägge uppgifterna har vuxit med nästan tio procentenheter. Tidsanvändningen för uppgifter som gäller läroplanen och undervisningen har sjunkit med fyra procentenheter. Också tidsanvändning i anslutning till kontakt med elever, föräldrar och vårdnadshavare har minskat.

- - -

Undersökningsmaterialet samlades in under våren 2018 genom en webb- och pappersenkät som sammanställdes i samarbete med internationella samarbetsparter. Svaren valdes ut slumpmässigt. Från varje land togs 150-200 skolor med, och från varje skola 20-30 lärare samt rektor. I Finland var svarsprocenten hög, 94 procent.

Till TALIS-undersökningens styrningsgrupp hörde undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ, Finlands kommunförbund, Helsingfors universitet och Nationella Centret för Utbidningsutvärdering.

Upplysningar:

• Kristiina Volmari, undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen, tfn 029 533 1276, [email protected]
• Matti Taajamo, projektchef, specialforskare, Institutionen för utbildningsforskning vid Jyväskylä universitet , tfn 040 805 4281, [email protected]
• Eija Puhakka, biträdande projektchef, materialkoordinator, Institutionen för utbildningsforskning vid Jyväskylä universitet, tfn 0400 545 105, [email protected]
• Armi Mikkola, undervisingsråd, UKM, tfn 029 533 0214, [email protected]