Statsrådet godkände utvecklingsplanen för utbildning och forskning
Statsrådet godkände den 15 december utvecklingsplanen för utbildning och forskning för åren 2011-2016.
I planen betonas jämlikhet inom utbildning. Målet är att minska skillnaderna mellan könen och regionala skillnader i fråga om kompetens och utbildning samt skillnader i hur man deltar i utbildning beroende på socioekonomisk bakgrund. För att uppnå målet bereder undervisnings- och kulturministeriet ett åtgärdsprogram för jämlikhet som täcker alla utbildningsstadier, och som statsrådet godkänner i slutet av 2012.
Regeringen verkställer utbildningsgarantin som en del av samhällsgarantin så att alla efter avslutad grundskola garanteras en plats i ett gymnasium, inom en yrkesutbildning, ett läroavtal, en plats i en verkstad, en rehabiliteringsplats eller någon annan form av utbildning. Ett centralt kriterium i fråga om antalet utbildningsplatser och den regionala spridningen av utbildningsplaster är att samhällsgarantin verkställs. För att verkställa samhällsgarantin reformeras grundera för antagningen av studerande till grundläggande yrkesutbildning så att personer som avslutat grundstadiet men som inte har en examen på andra stadiet kan garanteras en studieplats.
Utvecklingsplanen stärker livslångt lärande och skapar kontinuitet mellan förskolepedagogiken och vuxenutbildningen. Utbildningens innehåll och finansiering reformeras och kvaliteten främjas på alla utbildningsstadier.
Mot en jämlik förskolepedagogik och grundläggande utbildning
Förskolepedagogikens administration, beredning och styrning flyttas över från social- och hälsovårdsministeriet till undervisnings- och kulturministeriet från och med början av 2013. Lagen om förskolepedagogik justeras så att regeringens proposition avlåts till riksdagen under vårsessionen 2014.
Förskoleundervisningen utvecklas så att de erbjuder likvärdiga förutsättningar för hela åldersgruppen. Betoningen ligger särskilt på att få in underrepresenterade barngrupper i förskoleundervisningssystemet samt att hela åldersgruppen garanteras en pedagogiskt högklassig förskoleundervisning. Senast i slutet av 2012 utreds möjligheten att göra förskoleundervisningen obligatorisk.
En central del av utvecklingsplanen är att främja jämlikheten i grundskolan. Den differentiering som under de senaste åren ökat mellan skolorna motarbetas och man strävar efter att de skillnader som finns och har konstaterats jämnas ut. Som en del av reformen av statsandelssystemet utreds grunderna för grundundervisningens statsandelar. Målet är att den grundläggande undervisningens finansiering i fortsättningen i högre grad än nu grundar sig på indikatorer som till exempel hur stor andel av befolkningen som är invandrare. Innan statsandelssystemet reformeras genomför man utgående från existerande forskning en bakgrundsutredning av indikatorer som beskriver grundskolans verksamhetsmiljö.
Gruppstorlekarna inom den grundläggande undervisningen skall bli mindre. Staten riktar särskilda resurser till att minska gruppstorlekarna inom den grundläggande utbildningen. Under 2012 riktas en rekordsumma på 50,5 miljoner euro till detta ändamål. Senast våren 2013 utreds behovet av att definiera gruppstorleken genom lagstiftning.
Våren 2012 beslutar statsrådet om de allmänna nationella målen för den grundläggande utbildningen och fördelningen av undervisningstiden mellan olika läroämnen och ämnesgrupper och elevhandledning (timfördelningen). I reformen stärks undervisningen i färdighets- och konstämnen, gymnastik, samhällsfostran och etisk fostran, miljöfostrans ställning och samarbetet mellan olika läroämnen. Därtill görs språkprogrammen mångsidigare.
Samarbete och flexibilitet på andra stadiet
För att trygga den regionala täckningen för utbildning på andra stadiet inleds ett åtgärdsprogram för att stärka serviceförmågan på andra stadiet och för att förbättra samarbetet. Målet är att öka ett gränsöverskridande gemensamt utnyttjande av utrymmen, stödtjänster och lärarresurser mellan läroinrättningarna. Programmet främjar uppkomsten av ett vitalt och funktionsdugligt nätverk av verksamhetsenheter.
Studentexamen och gymnasieutbildningen respektive yrkesexamina utvecklas separat. I och med att gymnasieutbildningen och yrkesexamina reformeras, förbättrar man möjligheterna att bygga upp flexibla studievägar och utökar möjligheterna att avlägga delar av examina över examensgränserna. Möjligheten att parallellt avlägga grundläggande yrkesexamen, studentexamen samt lärokurser i gymnasiet utvecklas på basis av erfarenheter och utvärderingar.
I yrkesutbildningen utnyttjas arbetsbetonade studiemetoder och alternativa utbildningsmodeller, bl.a. genom att sammanslå olika sätt att ordna yrkesutbildning.
Studentexamen utvecklas så att den stödjer utbildningens mål i fråga om allmänbildningen och i större utsträckning kan utnyttjas i högskolornas antagning. Det andra provet i modersmålet utvecklas till ett prov som bygger på gymnasiets hela lärokurs och förutsätter förmåga att hantera helheter och som mäter allmänbildningen samt förmågan ett behandla information och utvärdera kompetens. Det nya provet tas i bruk i studentskrivningarna våren 2015. För att göra det möjligt att utnyttja studentexamen i antagningen av studerande garanteras att provvitsorden som ingår i examen är jämförbara över provgränserna
Bättre högskoleutbildning
Den finansiella och lagstiftningsmässiga styrningen av yrkeshögskolorna reformeras från början av 2014 i syfte att skynda på den strukturella reformen av yrkeshögskolorna och höja kvaliteten och genomslagskraften. Utbildningstillstånden för yrkeshögskolorna förnyas vid ingången av 2014. I tidsplanen för helhetsreformen av statsandelssystemet ingår en utvärdering av hur överföringen av yrkeshögskolornas finansiering från kommunerna till staten och ändringen av ställningen som juridisk person genomförs.
Från och med 2013 bildas Konstuniversitetet genom sammanslagningen av Sibeliusakademin, Bildkonstakademin och Teaterhögskolan. Konstuniversitetets verksamhetsförutsättningar tryggas.
Högskolornas huvudurval reserveras för personer som söker sin första studieplats. Undervisnings- och kulturministeriet svarar tillsammans med högskolorna för att högskolornas studerandeantagningar och högskolestudiernas strukturer har förnyats vid utgången av 2015 i syfte att möjliggöra snabbare inträde till högskoleutbildning.
Universiteten samlar doktorandprogram och forskarstuderande från olika områden huvudsakligen till en enda forskarskola för att systematisera och effektivisera forskarutbildningen. Forskarutbildningen genomförs i första hand som en fyraårig utbildning på heltid.
Finlands Akademi ges en starkare roll i främjandet av det internationella forskningssamarbetet och spetsforskningen tryggas goda verksamhetsförutsättningar genom långvarig finansiering. Den systematiska utvecklingen av och finansieringshanteringen gällande forskningsinfrastrukturer stärks. Vägkartan för forskningsinfrastrukturer uppdateras senast år 2013. Forsknings- och innovationsrådet får en starkare roll som samordnare i den nationella forskningsinfrastrukturpolitiken och ansvaret för administrationen av forskningsinfrastrukturpolitiken åläggs huvudsakligen Finlands Akademi.
Öppen vuxenutbildning för alla
De vuxnas utbildningsmöjligheter förbättras. Målet är att ingen del av vuxenbefolkningen stannar utanför vuxenutbildningen på permanent basis. Regeringen har som mål att stödja beaktandet av individuella utbildningsbehov genom att införa personliga utbildningskonton för medborgarna. Före utgången av 2012 ger utredare tillsatta av undervisnings- och kulturministeriet förslag gällande formen för och införandet av ett sådant personligt vuxenutbildningskonto som avses i regeringsprogrammet.
Genom lagstiftningen, styrningen och finansieringen i fråga om utbildningen främjas inom all utbildning identifiering och erkännande av inlärning som skett utanför utbildningen.
Studiestödet utvecklas
Enligt regeringsprogrammet binds studiepenningen till folkpensionsindexet från 1.9.2014. Studiestödet för studerande på andra stadier förbättras så att föräldrarnas inkomster inte längre förminskar studiepenningen för studerande i åldern 18-19 år. Det sätt på vilket stödtiden definieras på andra stadiet förtydligas och den maximala examensspecifika stödtiden begränsas. Måltidsstödets och det extra måltidsstödets belopp justeras om studerandemåltidernas maximala pris måste justeras till följd av kostnadsutvecklingen inom branschen. Undervisnings- och kulturministeriet tillsätter enn arbetsgrupp för att utvärdera systemet med studielånsavdrag under 2012.
Tillgången till utbildning förbättras
Utvecklingsplanen innehåller också mål för utbildningsutbudet för år 2016. Nya studieplatser i förhållande till åldersgruppen ökar såväl inom andra stadiet som i högskolestadiet och tillgången till utbildning förbättras.
Det största minskningsbehovet finns enligt utbildningsområde i kulturbranschen och turism-, kosthålls- och ekonomibranschen. Utbudet ökas inom social-, hälsovårds- och idrottsområdet samt inom det humanistiska och pedagogiska området, vilket i hög grad beror på att man utökar lärarutbildningen.
Utvecklingsplanen för utbildning och forskning 2011-2016 finns som pdf-dokument. Som tryckt publikation kommer utvecklingsplanen ut i undervisnings- och kulturministeriets publikationsserie nästa år.
---
Ytterligare information: direktör Kirsi Kangaspunta tfn (09) 160 77252
---
Statsrådet godkänner vart fjärde år en plan för utvecklingen av utbildningen inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och av forskningen vid universitet för det år då planen godkänns och de följande fem kalenderåren. Utvecklingsplanen för utbildning och forskning för 2011-2016 bygger på de utbildnings- och forskningspolitiska målen i regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering. Utvecklingsprogrammet fungerar som verkställighetsplan för regeringsprogrammet.