Hyppää sisältöön

PISA 2018 Ekonomikunskaper: Finländska elever har starka kunskaper och en ansvarsfull användning av pengar

Undervisnings- och kulturministeriet 7.5.2020 14.01
Pressmeddelande

På torsdagen den 7 maj publicerades PISA 2018-undersökningens resultat om ekonomikunskaper i 20 länder. Medelvärdet för de finländska ungdomarnas ekonomikunskaper var 537 poäng, vilket var det näst bästa resultatet tillsammans med Kanada (532 poäng). I undersökningen hade ungdomarna i Estland de bästa ekonomikunskaperna med medelvärdet 547, som statistiskt sett är signifikant högre än medelvärdena för andra länder. Ekonomikunskaperna är ett extra utvärderingsområde i PISA-undersökningen som kan väljas nationellt. Finland deltog i utvärderingen för första gången.

Variationen i de finländska ungdomarnas kunskaper är stor, skillnaderna mellan skolorna små

Av alla deltagarländer hade Finland flest högpresterande elever som nådde toppnivån 5 (20 % av eleverna). Även i Estland (19 %) och Kanada (17 %) var andelen högpresterande elever nästan densamma (OECD-medeltalet 10 %). Samtidigt fick 2,4 % av de finländska eleverna ett resultat som var under den lägsta nivån 1. Bland de övriga framgångsrika länderna var motsvarande andel i Estland endast 0,7 % av eleverna (OECD-medelvärdet 4%).

I Finland är ekonomikunskaperna mycket jämnt fördelade mellan skolorna och skillnaderna mellan skolorna var minst i hela undersökningen. Samtidigt var ändå variationen inom skolorna störst i hela undersökningen och klart kraftigare än till exempel i fråga om läskunnighet. Således hittade man i samma skola både de allra svagaste och de starkaste eleverna i fråga om ekonomikunskap. Inga regionala skillnader eller skillnader som beror på skolans läge observerades. Medelvärdet för ekonomikunskaper hos elever i de finskspråkiga skolorna var 538 poäng och hos de svenskspråkiga 522 poäng.

Endast små skillnader mellan könen, elevens bakgrund påverkar kunskaperna

Medelvärdet för poängantalet var 540 för finländska flickor och 534 för pojkar. Denna skillnad på sex poäng var inte statistiskt signifikant. Av de finländska pojkarna placerade sig 21 procent på den högsta nivån (nivå 5). I Estland var denna andel 20 procent och i Kanada 19 procent (OECD-medelvärdet 13 procent). Bland flickor i Finland var motsvarande andel 19 procent, i Estland 18 procent och i Kanada något lägre, 14 procent (OECD-medelvärdet 10 procent). Under den försvarliga kunskapsnivån 2 stannade 12 procent av de finländska pojkarna och 8 procent av flickorna. Denna skillnad var statistiskt signifikant.

I Finland hade elevens socioekonomiska bakgrund den näst största inverkan på ekonomikunskaperna bland alla jämförelseländer. Detta framkom särskilt som svaga kunskaper hos elever i den lägsta socioekonomiska kvartilen och som starka kunskaper hos elever i den högsta kvartilen.

Finländska unga är aktiva och ansvarsfulla

I Finland hade 89 procent av 15-åringarna ett eget bankkonto och 78 procent ett eget bank- eller betalkort. Dessa var de största andelarna i hela jämförelsen. De ungas delaktighet i finansieringssystemet hade en korrelation med bättre ekonomikunskaper. I Finland visade sig detta särskilt som den starkaste korrelationen mellan innehav av ett bankkonto och ekonomikunskaper i hela undersökningen. I alla länder hade innehav av ett bankkonto och därmed också ett bank- eller betalkort en korrelation med elevens socioekonomiska bakgrund. I Finland var denna korrelation dock svagare än OECD-genomsnittet. Däremot hade invandrarelever i Finland klart färre bankkonton och betalkort än invandrarelever i OECD-länderna i genomsnitt.

De finländska ungdomarna betedde sig i stort sett lika ansvarsfullt i ekonomiska frågor som de unga i OECD-länderna i genomsnitt. Ett ansvarsfullt beteende korrelerade också positivt med ekonomisk kompetens. I fråga om konsumtionsbeteendet var det mycket vanligt att unga finländare gör prisjämförelser mellan produkter och detta uppvisade ett något starkare samband med deras kunnande än för OECD-genomsnittet. Bland deltagarländerna uppgav sig de finländska ungdomarna vara mest intresserade av penningfrågor. Deras beredskap att fatta beslut om sin egen ekonomi låg på en hög nivå internationellt sett.

Skolundervisningen har en betydande roll för elevernas ekonomikunskaper

En klart större andel av de finländska eleverna (71%) uppgav att de får information som gäller ekonomikunskap av sina lärare än OECD-eleverna i genomsnitt (50%). Dessutom fanns det en starkare korrelation än i jämförelseländerna mellan den information eleverna fått av lärarna (23 poäng) och deras ekonomikunskaper. I alla andra OECD-länder var korrelationen mellan elevernas kunskaper och den information de fått av lärarna negativ. De finländska eleverna rapporterade också att de stött på rätt många uppgifter som gäller ekonomikunskaper i skolan. Korrelationen mellan de uppgifter eleverna stött på i skolan och deras ekonomiska kunskaper var starkast i Finland (17 poäng). Det bör noteras att även i detta avseende uppvisade övriga OECD-länder en negativ korrelation. 

Ekonomikunskaperna korrelerade starkt med läskunnighet och matematiska kunskaper, samtidigt som där också ingick en andel som var helt opåverkad av andra kunskapsområden. De finländska ungdomarna var bättre på frågor i ekonomi än vad man hade kunnat förutse på basis av deras matematiska kunskaper och läskunnighet. Bakgrunden till detta är att i synnerhet pojkarna har bättre kunskaper i ekonomi jämfört med deras kunnande på andra områden som ingår i utvärderingen.

I Finland är ekonomikunskap inte ett separat ämne i grundskolan, utan ingår åtminstone i läroplanerna för matematik, huslig ekonomi och samhällslära. Skolundervisningen har en betydande roll med tanke på det kunnande i penningfrågor eleverna i vårt land uppnår. Undersökningen talar för att ekonomikunskap integrerats i undervisningen på ett lyckat sätt, och för Finlands del korrelerade undervisningen starkt med elevernas ekonomikunskaper. De elever som deltog i undersökningen har studerat enligt grunderna för läroplanen från 2004 under hela grundskoletiden, och grunderna för läroplanen från 2016 har inte hunnit påverka lärostoffet för de elever som deltog i utvärderingen.

I PISA 2018-undersökningen var ekonomikunskaper för tredje gången ett valfritt extra kunskapsområde.   Elevernas ekonomikunskaper mättes med hjälp av ytterligare ett slumpmässigt urval av 15-åringar från hela landet. När det urvalet kombinerades med det grundläggande urvalet, innebar det en utvärdering av ekonomikunskaperna hos 4328 elever i 214 skolor.

Mer information:

  • Arto K. Ahonen, nationell projektchef för PISA, universitetsforskare, Jyväskylä universitet, tfn 040 839 4209
  • Undervisningsrådet Tommi Karjalainen, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 02953 30140

Länk till rapporten (rapporten på finska)

Allmänbildande utbildning Utbildning