Hyppää sisältöön

Utbildningspolitiska redogörelsen: en jämlik och högklassig utbildning är nödvändig med tanke på de ökande kompetenskraven och de minskande åldersklasserna i Finland

Undervisnings- och kulturministeriet
8.4.2021 13.25
Pressmeddelande

Torsdagen den 8 april lämnade statsrådet en utbildningspolitisk redogörelse till riksdagen. Utbildningspolitiska redogörelsen visar vägen till 2040-talets jämlika och högklassiga utbildning i ett Finland som präglas av ökande kompetenskrav och minskande åldersklasser. I redogörelsen fastställs målbilden för utbildningen och forskningen fram till 2040-talet samt de ändringar i resurserna, strukturerna och styrningen som behövs för att uppnå målet.

Med den utbildningspolitiska redogörelsen vill statsrådet öppna till diskussion både i riksdagen och på bred basis i hela samhället om utbildningens och forskningens framtida betydelse, problem och de lösningar som behövs. Redogörelsen ska också fungera som grund för det framtida utbildningspolitiska beslutsfattandet.

– Finlands framgång har grundat sig på en strävan efter att garantera lika möjligheter för var och en att förvärva de kunskaper och färdigheter som behövs i livet. Jämlikheten i utbildningen är ett trumfkort som vi inte har råd att förlora. Med åtgärderna i utbildningspolitiska redogörelsen vill vi säkerställa att vårt utbildningssystem också framöver beaktar varje människas rätt att lära sig och möjlighet att växa till sin fulla potential. Endast på det sättet kan vi vara framgångsrika också i framtiden, säger undervisningsminister Jussi Saramo.

– Det har varit nödvändigt att göra en omfattande helhetsbedömning av den finländska utbildningen. För att svara på de stora förändringarna i vår tid behövs det en gemensam syn på utvecklingen av utbildningen och forskningen som sträcker sig över valperioderna. Det viktigaste är att lyfta fram människan, den som lär sig, i centrum och ytterligare intensifiera växelverkan mellan utbildningen och det omgivande samhället, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.

Vision 2040: En stark bildningsgrund i Finland

I utbildningspolitiska redogörelsen ställer regeringen som mål att Finland år 2040 ska ha en bildningsgrund som bygger på högklassig och verkningsfull fostran, utbildning, forskning och kultur. Finlands internationella konkurrenskraft och medborgarnas välfärd bygger på den bildningsgrunden. 

Målet är att jämlikheten i utbildningen och utbildningens tillgänglighet har förbättrats och att Finlands utbildnings- och kompetensnivå hör till världstoppen år 2040. Med hjälp av utbildning och forskning främjas uppnåendet av målen för hållbar utveckling i hela samhället.

Plock ur målen och åtgärderna för utbildning och forskning fram till 2040: 

Det finländska samhället står inför stora utmaningar: förändringen i befolkningsstrukturen och den regionala särutvecklingen, den snabba utvecklingen inom arbetslivet och teknologin förutsätter nya verksamhetssätt och verksamhetsstrukturer på alla utbildningsnivåer. Kontinuerligt lärande och ett nära samarbete mellan arbete och kompetens ger ett omställningsskydd för individer och konkurrensfördelar för företag. 

I redogörelsen föreslås en totalreform av lagstiftningen och finansieringen för att svara på utmaningarna. Genom reformen tryggas ett jämlikt och högklassigt tillgodoseende av de kulturella rättigheterna i hela landet. Lagstiftningen om småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning samlas till en tydlig helhet. Det föreslås att finansieringen av utbildningen stärks genom att den kalkylerade finansiering som sparas i och med att åldersklasserna blir mindre riktas till utveckling av småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Det föreslås att finansieringssystemet ändras så att det omfattar behovsbaserad finansiering, s.k. finansiering för positiv särbehandling. På detta sätt tryggas jämlikheten i inlärningen. 

Avgiftsfriheten, kvaliteten, jämställdheten och likvärdigheten i utbildningen samt tryggandet av tillgängligheten av den förutsätter betydande offentliga satsningar på utbildning och forskning under de kommande åren. Utbildnings- och kompetensnivån kan inte höjas utan tillräckliga resurser och en smart inriktning av resurserna till utbildningen och forskningen. Syftet med redogörelsen är att åstadkomma ett engagemang i utbildningsinvesteringar som sträcker sig över valperioderna. Finansieringens förutsebarhet och långsiktighet är förutsättningar för att målen för utbildningen och forskningen ska nås. Det inlärnings- och välfärdsunderskott som orsakats av coronapandemin måste avhjälpas. Coronatidens elever och studerande får inte bli en förlorad generation i fråga om lärandet. 

Utbildningspolitiska redogörelsen ställer som mål att avgifterna för småbarnspedagogik ska sänkas och att småbarnspedagogiken på lång sikt ska bli avgiftsfri. (minst 4 timmar/dag).

Inlärningsresultaten inom den grundläggande utbildningen höjs och skillnaderna i inlärning minskas genom att man främjar välbefinnandet och delaktigheten inom småbarnspedagogiken och skolgemenskaperna. Detta genomförs med hjälp av en ny riksomfattande modell för engagerande arbete i skolgemenskapen. Läs- och räknefärdigheterna stärks och särskild uppmärksamhet fästs vid att utveckla barns och ungas färdigheter i kritiskt tänkande.

Allmänbildning och yrkesinriktad bildning ställs inte mot varandra. Inom utbildningen på andra stadiet utnyttjas samarbete och lagstiftningsmässiga och andra hinder för samarbetet undanröjs. Inom yrkesutbildningen stärks allmänbildningen och de grundläggande färdigheterna utan att förvärvandet av yrkeskompetens försvagas. På detta sätt säkerställs studerandenas faktiska möjligheter till fortsatta studier och uppdatering av kunnandet under tiden i arbetslivet. 

I utbildningen på andra stadiet utnyttjas ny teknik och nya arbetssätt för att man ska kunna bygga individuella studievägar för var och en. Också inom yrkesutbildningen utvecklas en lämplig modell för positiv särbehandling.

Enligt prognoserna kommer det i framtiden att behövas allt mer kunnande på högskolenivå. Målet är att minst hälften av unga vuxna avlägger en högskoleexamen 2030. För att uppnå detta utökas antalet nybörjarplatser inom högskoleutbildningen utan att kvaliteten på utbildningen försämras. Högskolornas antagningar utvecklas utifrån evidensbaserad kunskap. Målet är att antalet utländska examensstuderande ska trefaldigas före 2030. Av de utländska studerande som avlagt examen ska 75 procent få arbete i Finland.

I fråga om forskning är målet att Finland i framtiden ska vara en inspirerande plats för forskning, och att forskningsmiljöerna är av världsklass. De främsta begåvningarna flyttar till Finland och höjer Finlands kunskapsnivå. Offentlig finansiering för forskning uppmuntrar också den privata sektorn att investera i kunskap och forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. 

En central åtgärd för att uppnå dessa mål är ett effektivt och högklassigt verkställande av den nationella färdplanen för forskning, utveckling och innovation (2020).

Som en del av högskoleutbildningen tryggas tillgången till och kompetensen hos lärare och övrig personal inom fostran och undervisning bl.a. genom att kunskapsunderlaget om personalen förbättras, genom prognostisering och rätt dimensionering av utbildningarna samt genom att utbildningens forskningsbaserade kvalitet säkerställs.

I redogörelsen dras dessutom upp riktlinjer för bl.a. fritt bildningsarbete, kontinuerligt lärande, studiestöd, svenskspråkig utbildning, utbildning för personer med invandrarbakgrund, lärande i fråga om personer med funktionsnedsättning samt samiskspråkig utbildning.

Utbildningspolitiska redogörelsen

Bilder från presskonferensen (Flickr)

Mer information:
- kanslichef Anita Lehikoinen, tfn 0295 330 182
- konsultativa tjänstemannen Petri Haltia, tfn 029 5330 096
 

Annika Saarikko Forskning Högskoleutbildning och forskning Jussi Saramo Studiestöd Utbildning Yrkesutbildning